Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tornerspel, tornering - Torneträsk - Torneå - Torneå domsaga - Torneå tingslag - Torne älv - Tornfalk - Tornister - Tornsnäckan - Tornsvala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
247
Torneträsk—Tornsvala
248
Tornerspel i början av 1500-talet. Träsnitt i
”Weiss-kunig” av Leonard Beck.
voro tor nej och dust el. dy st. I tornejen
el. bohorden (ty. Buhurd, fr. bohort) kämpade
två ryttarskaror mot varandra, dusten (ty. T jost,
fr. josse, joute, av lat. juxta) var en tvekamp.
T. voro ofta livsfarliga. Som vapen nyttjades
vanl. lansar (tornerlansar) men även klubbor el.
kortare svärd. T. utmärktes genom sin festliga
utstyrsel. Vid början av nya tiden upphörde de
medeltida t., som småningom ersattes av
karusellen (se d. o. 1). Ett berömt t. hölls vid
franska hovet ännu 1559, den sista tyska
rikstorne-ringen ägde rum 1487.
Torneträsk [tå’r-], fjällsjö i Torneälvs övre
lopp, nära norska gränsen, till storleken den 7:e
av Sveriges sjöar; 322 km2; 341 m ö. h.; 168
m djup, 70 km lång; största bredd 9 km (se
färgkarta vid Lappland). Största tillflödet är
Abiskojokk, Torneälvs källflod, som mynnar i
T:s v. del vid Abisko turiststation. T. är
omgivet av höga fjäll, men stränderna äro upp
till c:a 600 m ö. h. mestadels
björkskogsbe-vuxna. Vid istidens slut var T. uppdämt av is,
varvid högt belägna, ännu synliga strandlinjer
bildades. Fynd av boplatser visa, att trakten var
bebodd redan under stenåldern. — Litt.: O.
Sjögren, ”Geografiska och glacialgeologiska studier
vid T.” (1909).
Tomeå [tä’r-], fi. Tornio, stad i Lapplands län,
Finland, på västra stranden av Torneälv, 4 km
från dess mynning, invid gränsen mot Sverige (se
karta och bild vid Haparanda); 75 km2, 3,522 inv.
(1953); finsktalande. Staden är genom en
landsvägsdamm förbunden med Haparanda samt
genom en landsvägsbro över älven med ö. stranden.
Järnvägen från Finland till Sverige går över
älven s. om staden. T. fick stadsprivilegier 1621.
Bland offentliga byggnader märkes den vackra
träkyrkan, uppf. 1684—86. — T. har främst
be
tydelse som handelscentrum. Exporten omfattar
huvudsakl. sågade trävaror. Staden fick
järnvägsförbindelse söderut 1903, till Sverige 1919
och norrut, till Kauliranta, 1928. T:s uthamn i
Röyttä, djup 4—6 m, ligger 8,5 km s. om staden.
Till den leder en hamnbana. — Finskt samlyceum.
Torneå domsaga i Norrbottens län, under
Hovrätten för övre Norrland, omfattar Torneå
tingslag (tingsställe Haparanda) samt Paj ala och
Korpilombolo tingslag (tingsställe Pajala
kyrko-by); kansliort är Haparanda.
Torneå tingslag i Norrbottens län omfattar
ett 20—40 km brett område längs nedre Torne
älv, med socknarna Nedertorneå, Karl Gustav,
Hietaniemi och övertorneå samt Haparanda stad.
Torne älv [tå’r-], Sveriges nordligaste flod,
upprinner under namnet Abiskojokk vid norska
gränsen; flodområde 40,*240 km2 (14,930 km2
utom Sverige medräknade), varav dock 9,910 km2
delvis avvattnas genom Tärendö älv. Längd från
källan 510 km, från Torneträsk 410 km. I
områdets svenska del är medelvattenef fekten 750,000
kW (690 kW utbyggda). T. bildar jämte
bifloden Muonio älv och dess från Kilpisjärvi
kommande biälv Köngämä älv Sveriges landgräns
mot Finland. De största vattenfallen äro
Vak-kokoski, Pauranki, Kengisforsen, Kattilakoski,
Vuento och Kukkolaforsen. Flottledernas längd
var 1951 tills. 1,530 km. Nedre delen av T:s
floddal är bördig och tätt bebyggd.
Tornfalk, zool., se Falksläktet.
Tornfster, en påse, vari medföras livsmedel
el. dyl. Ma t to r nis t er, en flat påse, helst
av vattentätt tyg och med rem, så att den kan
bäras över axeln, ingår i svenska arméns och
de flesta andra arméers infanteriutrustning. —
Ur fodertornister fordras hästen med
havre.
Tornsnäckan, Turrite’lla, ett gastropodsläkte
av fam. Turritellidae. Skalet är tornformigt med
mycket hög spira. Släktet är känt sedan
trias-tiden. T. lever nu i de flesta hav. En art är
känd från Sveriges krita, en annan, T.
com-munis (terebra), lever vid Sveriges västkust och
förekommer i v.
Sveriges
postgla-ciala avlagringar.
Tornsvala,
Äpus (C^pselus)
äpus, tillhör fam.
Cypselidae av
seglarna och har
kort näbb, brett
gap, långa, smala
vingar och korta
fötter med alla
fyra tårna
fram-åtriktade. Till
färgen är t.
bronsglänsande
brunsvart utom
på strupen, som
är gråvit. Den
är allmän över
Tornsvala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
