Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tirupputtur, Tirupatur - Tiryns - Tisaren - Tischbein, familj - Tischendorf, Constantin von - Tisdag - Tisdagssoppa (sluring) - Tiselius, Arne - Tiselius, Karl - Tisnaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
143
T iryns—T isnaren
144
no, inneliggande patienter voro 1952 2,248,
poliklinikpatienter 22,186.
Tiryns, på en låg kulle på Argolisslätten n. om
Nauplion, är en av den grekiska sagans mest
bekanta städer. Under historisk tid låg här ett
Hera-tempel och omkr. 460 f. Kr., då T.
erövrades av Argos, en liten stad, senare blott en
obetydlig by. Redan antiken beundrade de
väldiga s. k. kyklopiska murar, som alltjämt omge
den avlånga stadshöjden med rester av
monumentala portar av samma typ som lejonporten i
My-kene, rampvägar och berömda gallerier med
förrådsrum. Först H. Schliemann, därefter grekiska
arkeologer och slutl. Tyska arkeologiska inst. i
Aten ha gripit sig an med T. De tyska
arkeologerna ha daterat murarna till T :s sista stora
skede under bronsåldern (den s. k. senhelladiska
tidens 3:e period, ung. 1400—1150 f. Kr.). Till
samma period hänför sig stadshöjdens andra, mest
storslagna monument, ruinerna av ett betydande,
rumrikt palats, liksom de äldre kretensiska
palatsen prytt av fresker (se bild 13—14 å pl.
vid Egeisk kultur), men med s. k.
megaron-hallar och framför dem liggande gårdar som
centra. Från samma period härstamma en
kupol-grav och kammargravar i omgivningen. Rester
av fresker och keramikfynd m. m. betyga, att
T. var ett politiskt och kulturellt centrum även
under den äldre senhelladiska perioden (omkr.
1550—1400 f. Kr.). Rika fynd från den s. k.
mellanhelladiska tiden (omkr. 1900—1550 f. Kr.)
och tidigare perioder visa, att T:s kulle varit
bebodd sedan urtider. — Litt.: ”T. Die
Ergeb-nisse der Ausgrabungen”, utg. av Tyska
arkeologiska inst. (4 bd, 1912—38); G. Karo, ”Führer
durch T.” (2:a uppl. 1934).
Tisaren, av Nyköpingsån genomfluten sjö i
s. Närke; 13 km2, 100 m ö. h., 21 m djup.
Ti’schbein [-bain], tysk målarfamilj, vars
mest berömde medl. var Johann Heinrich W i
1-helm T. (1751—1829), vanl. kallad
”neapolitanaren”. Han hörde till Goethes umgängeskrets
i Rom, och i sitt måleri slöt han sig till den
antikiserande riktning, som representerades av
Mengs och Winckelmann. Han avbildade Goethe,
Wilh. Tischbein: Goethe på romerska kampagnan, 1786
—87. Städelsches Institut, Frankfurt a. M.
halvliggande i vit mantel och blickande ut över
kampagnan (nu i Frankfurt a. M.). 1787 reste
T. med målaren Hackert till Neapel, där han
1790 blev dir. för konstakad. 1803 kallades han
till hertigens av Oldenburg hov i Eutin, där han
blev till sin död. T. hörde till den abstrakta
klassicitetens målare. I hans produktion står
porträttkonsten högst.
Ti’schendorf [-dårf], Lobegott Friedrich
Constantin von, tysk teolog (1815—74),
prof, i Leipzig. Han ägnade sitt liv åt studiet
av den grekiska bibeltexten. T. har huvudsakl.
haft betydelse som samlare av textkritiskt
material under resor i Europa och Orienten, på
vilka han upptäckte massor av handskrifter.
Hans största bragd var upptäckten i
Katarina-klostret i Sinaiöknen av den berömda Codex
Sinaiticus. T. utsände en lång rad editioner av
N. T. med textkritisk bearb.
Tisdag, veckans tredje dag, så benämnd efter
krigsguden Tyr; svarande mot planeten Mars’
dag i den romerska kalendern (dies M artis).
Tisdagssoppa (s 1 u r i n g) kokas av spadet
på kokt salt kött jämte korngryn, sopprötter och
potatis.
Tisélius, Arne Wilhelm Kaurin, biokemist
(f. 1902 Ws), fil. lic. 1928, doc. i kemi i
Uppsala 1930, fil. dr 1931. T. erhöll 1938 en
personlig professur i
biokemi vid Uppsala univ.
T. har utvecklat
elekt-roforetiska metoder
för separering och
analys av känsliga och
lätt sönderfallande
substanser, ss.
äggviteämnen, blodserum,
enzymer, hormoner och
virus. Den av honom
konstruerade
apparaten härför är nu i
användning i
biokemiska laboratorier hela
världen runt. T. har
även utvecklat adsorptionsanalytiska metoder för
samma ändamål och därmed uppnått
utomordentliga resultat. För sina förtjänster inom
dessa båda områden erhöll T. 1948 Nobelpriset
i kemi. T. var ordf, i Statens naturvetenskapliga
forskningsråd 1946—50 och är ordf, i
International Union of Pure and Applied Chemistry
sedan 1951.
Tisélius, Karl Edvard, jurist, ämbetsman
(1875—1954), jur. utr. kand, i Uppsala 1899;
fiskal i Svea hovrätt 1908, hovrättsråd 1911,
re-visionssekr. 1916, t. f. led. av Lagberedningen
1911, ord. 1913—18, biträdde i Justitiedep. vid
behandling av förslaget till ny giftermålsbalk
1918—20, statssekr. i Socialdep. 1920, justitieråd
1923—30, landshövding i Östergötlands län 1930
•—41, ordf, i Statens hyresråd 1942—50.
Tisnaren, gränssjö mellan Södermanland och
Östergötland; 41 km2, 44 m ö. h. Omges av
kuperad skogsbygd och är rik på vikar och öar.
T. avrinner genom Forsaån till Nyköpingsån;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
