Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ting (filosofi) - Ting (juridik) - Tingeltangel - Tingley, Katherine, f. Westcott - Tingmannalid, tinglid - Tingsdomare - Tingsfrid, rättegångsfrid - Tingshus - Tingslag - Tingsmeritering - Tingsnotarie - Tingsryd - Tingssekreterare - Tingsställe (tingsstad) - Tingstad (Göteborg) - Tingstad (Östergötland) - Tingstadius, Johan Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Ting—Tingstadius
134
Ting, filos., det som har egenskaper (ss.
former, färger etc.). Jfr Substans. — Om ”tinget
i sig” se Kant.
Ting, i) Jur. Enl. 1734 års lag skulle
häradsrätten hålla 3 lagtima (= ord.) t. el.
sammanträden om året, vinter-t., sommar-t. och höst-t.
Stundom höllos dock blott 2 sådana t. Dessutom
kunde förekomma urtima (extra) t, främst för
rannsakning i grövre brottmål. För de flesta
av rikets domsagor infördes efter hand enl. en
k. f. 1872 en ny t.-ordning med tätare
sammanträden. Denna k. f. ersattes av en lag 1935,
enl. vilken normalt 20 t.-sammanträden årl. skulle
hållas i varje tingslag. Genom nya
rättegångsbalken har från 1948 antalet sammanträden
ytterligare ökats, så att sedan dess i varje domsaga
allmänt t. i regel hålles 1 gång i veckan, utom
under tiden för häradsrättens ferier (17/o—21/s,
19/i2—6/i samt vid påsk). I flertalet domsagor
sammanträder dessutom häradsrätten någon gång
om året till särskilt t. med 3-mansnämnd. Enl.
k. k. 10h 1947 om t.-ordningar m. m.
bestämmer K. m:t å vilken veckodag t. i varje tingslag
skola hållas, varvid hänsyn tages till att t. icke
samtidigt bör pågå i angränsande tingslag.
Utöver de allmänna t. må häradshövdingen i
domsagan, vid behov, utsätta särskilda
sammanträden. T. får hållas även å annan ort än vanliga
t.-stället. — Se även Landsting.
. 2) I urgammal tid på Gotland beteckning för
de lägsta domskretsarna på ön, motsv. häradet
på svenska fastlandet. 20 t. funnos, ledda av
var sin ”tingsdomare”. I nyare tid övergingo
t. till administrativa enheter, 2 på varje
läns-mansdistrikt. Med landsfiskalsref ormen 1917
upphörde t. även som administrativa enheter.
Tingeltangel (från ty.), sämre varieté.
Tingley [ti^li], Ka t h e r i n e Augusta, f.
Westcott, amerikansk teosof (1852—1929).
Hon ägnade sig redan i unga år åt en
omfattande filantropisk verksamhet, i synnerhet för
barn. 1893 kom hon i förbindelse med teosofen
W. Q. Judge, dåvarande ledaren för Teosofiska
Samfundet i Amerika, och övertog tre år senare
efter denne ledningen av samfundet med
huvudkvarteret förlagt till Point Loma, Kalifornien.
Såväl där som på andra platser (bl. a. Visingsö)
upprättade T. skolor för barn och ungdom efter
pedagogiska principer, som först på senaste tid
funnit tillämpning. Även inom fångvården
uppträdde T. som reformator enligt humanitära
grundsatser och som ledare för Teosofiska
Samfundet var hon livligt verksam som skriftställare,
organisatör och talare. — Litt.: Se bl. a.
”Teo-sofien, den inre kunskapens väg” (1922).
Tingmannalid, t i n g 1 i d, den stående här
Knut den store upprättade till skydd för sitt
välde i England.
Tingsdomare, i vissa större domsagor sedan
1943 anställd juridiskt utbildad ord. ämbetsman,
i regel förutv. hovrättsassessor, med uppgift att
omväxlande med häradshövdingen i domsagan
tjänstgöra som ordf, i häradsrätten och i övrigt
biträda denne i hans ämbetsutövning. Biträdande
domaren hade före 1943 ung. samma åligganden
som t. men ej ord. anställning.
Tingsfrid, rättegångsfrid, den särskilda
helgd, som enl. germansk rättsuppfattning vilar
över stället för en domstols sammankomst. Ännu
enl. 1734 års lag skulle häradshövding, innan
tingsförhandlingarna började, ”lysa ting och t.”.
Störande av förhandlingarna inför domstol
bestraffas enl. 9 kap. 5 § Rättegångsbalken el. 11
kap. 4 § Strafflagen alltjämt som särskild
förseelse.
Tingshus, se Tingsställe.
Tingslag, jurisdiktionsområde för en
häradsrätt. Jfr Domsaga.
Tingsmeritering, se Tingsutbildning.
Tingsnotarie, rättsbildat biträde i domsaga
för ombestyrande av mindre maktpåliggande
juridiska uppgifter i domsagoarbetet, närmast
motsv. amanuenstjänstgöring. För att antagas
till t. fordras att ha avlagt jur. kand.-ex. och
ha tjänstgjort 6 mån. som t.-aspirant.
Anställningstiden som t. utgör i regel 2 år.
Tingsryd, köping i ö. Värends domsaga,
Kronobergs län, s. ö. om sjön Åsnen vid
blekinge-gränsen; 157,22 km2, 3,008 inv. (1955). T., som
sedan Vi 1952 omfattar dels det eg.
köpingssam-hället Tingsryd (köping sedan 1921; 1,68 km2,
1,141 inv. 1950), dels f. d. kommunen
Tings-å s (155,54 km2, 1,939 inv.), ligger i en
skog-och sjörik trakt på den sydsmåländska
urbergs-slätten; 1,468 har åker. Köpingssamhället ligger
vid nordändan av sjön Tiken och vid Växjö—
Ronneby järnväg. Genom sitt torra och sunda
klimat har T. blivit känt som luftkurort.
Kommunal realskola. 1950 funnos 14 industriföretag
med 124 arb. T. bildar T i n g s å s församling
och pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt.
Kyrkan är byggd av sten 1850—53.
Tingssekreterare, se Domsaga.
Tingsställe (tingsstad), ort för hållande
av ting. Urspr. höllos tingen i det fria å av
ålder vedertagna platser (gamla offerställen,
domarringar) ; på 1400—1500-talen började man
hålla ting inomhus, småningom i särskilda
tingshus. Tingshus bygges och underhålles av de
tings-husbyggnadsskyldiga, tingslagets skattskyldiga inv.
Urtima ting för rannsakning med häktade hållas
ofta å rättslokal i fängelse, ej i tingshus.
Tingstad, sedan 1948 stadsdel i Göteborg.
Tingstad, f. d. socken i Lösings hd i
Östergötland, Vi 1952 införlivad med Norrköpings
stad, och församling i Styrestads och Tingstads
pastorat i Norrköpings kontrakt av Linköpings
stift, i s. ö. delen av Norrköping; 23,10 km2, 461
inv. (1954). T. ligger i en av bergkullar
småkupe-rad terräng på Vikbolandets v. del. Egendomar:
Myckelby och Smedby. Kyrkan, härstammande
från medeltiden, har altartavla av P. Hörberg
(1791); en märklig dopfunt från den äldre
medeltiden finns numera i Statens hist. mus. (se
bild 2 å pl. vid Dopfunt).
Tingstadius, Johan Adam, biskop,
orientalist (1748—1827). Han blev 1768 fil. mag. i
Greifswald, 1773 docent i österländska språk i
Uppsala, 1786 e. o. prof, och led. av bibelkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
