Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidaholm - Tidaholms järnväg - Tidan - Tidan, ab. - Tidavad - Tidblad, Inga - Tidegärd - Tidelag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
93
Tidaholms järnväg—Tidelag
94
verksamhet 1868, utvecklade .sig hastigt (1,208
arb. 1893) men led betydande avbräck genom
Kreugerkraschen (1,362 arb. 1930, c:a 850 1936).
Det är f. n. Sveriges största tändsticksfabrik
(omkr. 600 anställda). — T. blev köping 1895
med c:a 2,800 och stad (under landsrätt) 1910
med 4,718 inv. Industrien omfattade 1950 37
arbetsställen med sammanlagt 1,475 industriarb.
Utom de ovan nämnda industrierna märkas bl. a.
ett flertal möbel- och snickerifabriker, bryggerier
och textilfabrik. På gr. av stadens karaktär av
utpräglad industristad har T. huvudsakl. öppen
bebyggelse (egnahem, villor), och affärscentrum
med sluten bebyggelse är föga utbildat. Bland
nyare offentliga byggnader märkas
tandvårdspoli-klinik (1942), idrottshall (s. å.) och brandstation
(1953). Mitt i staden ligger tändstickfabrikens
stora komplex. Tidan bildar forsar vid den lilla
holme, där fordom brukets kontor och smedjor
lågo. I grannskapet ligger säteriets forna corps
de logis, nu disponentbostad för
tändsticksfabriken. T. har samrealskola, central verkstadsskola
(landstingets), förlossningshem, provinsialläkare,
sjukhem och kronikerhem; elevhem för
verkstadsskolan uppfördes 1952. Hembygdsmuseum finnes
i smedstugorna från brukstiden, v. om
verkstadsskolan. Kyrkan, som är gemensam för T. och
Agnetorp, uppfördes 1840—41. 1 tidn.,
Västgöta-Bladet, utkommer 2 ggr i veckan. T. är
tingsställe i Vartofta och Frökinds domsaga, under
vilken staden lyder, och bildar jämte Acklinga,
Agnetorp och Baltak ett pastorat i Kåkinds
kontrakt av Skara stift. — Litt.: G. Lindberg, ”T.”
(i ”Sveriges städer”, 4, 1921); T. A. H.
Carlsson, ”T. genom tiderna” (1925).
Tidaholms järnväg, Tidaholm—Vartofta,
byggdes som enskild järnväg, öppnad för trafik
1906; längd 24 km, spårvidd 1,435 m; T.
förstatligades 1939.
Tidan. 1) Å i Västergötland, upprinner på
Hattåsen vid smålandsgränsen, genomflyter
Strängseredsjön, Jogen, Stråken m. fl. sjöar, går
genom Tidaholm och åt n. utmed Hökensås,
därefter på slättbygden åt n. v. genom sjön östen
och mynnar i Vänern vid Mariestad.
Vattenområde 2,230 km2; längd 190 km. De många
små-fallen i T. äro utbyggda med kvarnar och mindre
anläggningar; störst är Katrinefors med 800 kW.
T:s största tillflöden äro ösan från s. till östen
och Yan från Hökensås.
2) Storkommun i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, bestående av socknarna Flistad,
Götlunda och Vad; 75,88 km2, 2,401 inv. (1954).
3) Municipalsamhälle (sedan 1937) i T.2),
delat på Götlunda och Vads församlingar, vid T.i)
och V. stambanan; 1,03 km2, 563 inv. (1954).
Här ligga ab. Svenska Yllekoncernens fabriker,
m. fl. industrier. Provinsialläkare, tandpoliklinik
och landsfiskalsexp.
Tidan, ab., Mariestad, grundat 1898,
tillverkar vulkanfibrer och produkter härav, bl. a.
res-effekter (varumärke ”Unica”). Antal anställda
c:a 275. T. är dotterbolag till Svenska
tändsticks-ab. Dess rörelse drives sedan 1947 av
systerföretaget Katrinefors ab.
Tidavad, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, på
slättbygden s. om Mariestad; 16,57 km2, 277 inv.
(1954). 934 har åker. Ombyggd medeltidskyrka.
Klockstapel. Ingår i Odensåkers, T:s, Låstads
och Binnebergs pastorat i Skara stift, Mariestads
kontr. Tillhör storkommunen Ullervad.
Tidblad, Inga Sofia, skådespelerska (f. 1901
29/s), T. var 1919—22 elev vid Dramatiska
teatern, sedan anställd vid Svenska teatern 1922—25,
vid Vasateatern 1925
—26 och vid
Oscarsteatern 1926—32.
Sedan sistn. år är hon
verksam vid
Dramatiska teatern. En av
de rollskapelser, som
först avslöjade
hennes starka och djupt
syftande
konstnärsvilja, var Aude i
”Graven under
triumfbågen”. I en rad pjäser
visade hon sin
förmåga att levandegöra
även stilroller.
Gripan
de själfull i sin religiösa extas mitt under lidandet
var hennes Sonja i ”Raskolnikov”. Andra
strängar anslog T. i sina ryktbara gestaltningar av de
shakespeareska flickrollerna. Av moderna
karaktärer i T:s rollgalleri förtjäna att nämnas bl. a.
Inga i ”Som folk är mest”, Mary Vetsera i
”Mayerlingdramat”, Fanny i ”Marius”,
titelrollen i ”Fanny” och Maud v. Degerfelt i ”Ett
brott”. Några med överlägsen psykologisk känsla
gestaltade Strindbergs-roller vittnade om det
starka intresse, som T. alltid hyst för Sveriges
störste dramatiker. Dunklare och tyngre är
koloriten i de roller, som T. under de senaste åren
skapat: Fröken Rosita (Lorca), Blanche i ”Linje
Lusta”, Léa i ”Chéri” och Agata i ”Getternas
ö”. Ny poetisk friskhet och charme förlänade
hon sin Marguerite Gautier i ”Kameliadamen”.
— T. har varit en relativt sällsynt gäst i
film. Samtidigt med den i hennes scenkonst
rikaste perioden på 1940-talet gjorde hon med
sin förfinade och lågmälda men ändå fast
accentuerade och intensiva spelstil en förnämlig
insats på film i ”Lågor i dunklet”, ”Det brinner
en eld”, ”Den osynliga muren” och
”Galgman-nen” samt i det historiska lustspelet ”Kungajakt”.
— G. 1) 1923 m. skådespelaren Ragnar Billberg
(1899—1930), 2) 1931 m- skådespelaren Håkan
Westergren.
Tidegärd, tidebön (lat. offi’cium), den i
medeltidens kloster utbildade dagliga andakten,
fördelad på åtta särskilda bönestunder (horae
cano-nicae), som ännu i allt väsentligt bibehålies i
den rom.-kat. kyrkan. Texterna för t. samlades
i ett breviarium (se d. o.). T. fortlevde
inom svenska kyrkan in på 1600-talet. Omkr. 1920
framväxte en strävan att restaurera den gamla t.,
och t. har de senaste decennierna åter kommit
att brukas. T. är sammanställd av A. Adell och
K. Peters i ”Den svenska t.” (4:e uppl. 1952).
Tidelag, jur., människans otukt med djur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
