Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tarmsjukdomar - Tarmsten, enterolit - Tarmsår - Tarmsöm, enterorafi - Tarmvred - Tarn - Tarn-et-Garonne - Tarnopol - Tarnów - Taro - Tarok - Tarp, Svend Erik - Tarpan - Tarpeiska klippan - Tarquinia - Tarquinius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
T armsten—Tarquinius
814
objektiva symtom, ss. gasbildning, bukens
upp-drivning och direkt observation vid rektoskopi,
vara av vikt för diagnosen. — Kronisk
tarmkatarr är eg. rätt sällsynt och uppträder oftast
i anslutning till svåra akuta t. (tyfus, dysenteri,
malaria); ofta omväxla svåra diarréer med
förstoppning. Behandlingen avser bl. a. att ersätta
de av tarmuttömningarna förorsakade
vätskeförlusterna; vidare att genom lämplig diet reglera
tarmrörelserna till återställandet av normal
tarmfunktion. Av nyare medel mot tuberkulos
är bl. a. PAS gynnsamt vid tarminfektion.
Av tarmkatarrer kan man särskilja två
huvudgrupper: i) förruttnelsedyspepsi,
som har sin orsak i ökad förruttnelse av
ägg-vitehaltigt tarminnehåll, vanl. beroende på
otillräcklig digestion i ventrikeln på grund av
otillräcklig saltsyrehalt dels för födans sönderdelning,
dels för dess desinfektion; 2)
jäsningsdys-p e p s i, som beror på dålig omsättning av
stärkelse och därmed patologisk kolhydrat jäsning.
Behandlingen av dessa t. består framför allt
i att borttaga orsaksmomentet. — En särskild
ställning bland t. intaga blindtarmsinflammation
och en mängd hos barn förekommande
närings-rubbningar.
I duodenum, särskilt i dess övre horisontala del,
förekommer en form av sårbildning, som till
orsak, patologisk anatomi och delvis även
sym-tomatologi liknar magsåret (se Magsjukdomar,
sp. 370 f.). Det är framför allt en noggrann
sjukhistoria och den röntgenologiska
undersökningen, som klara upp diagnosen. Smärtorna
bruka komma timmar efter maten — även nattetid
— och minskas ofta av föda (”hungersmärtor”).
Såret läkes lätt men recidiverar också lätt.
Träffar vanligast män i medelåldern och anses ha
ringa benägenhet att kräftvandlas. Behandlingen
är i stort sett densamma som magsårets.
Bland t. inträffar cancer mera sällan än i
magsäcken och då vanligast i ändtarmen, där
den leder till en förträngande (stenoserande)
ringformig bildning. Vid tidig upptäckt (vanl.
på grund av defekationsbesvär) kan en resektion
av svulsten många gånger ge definitiv hälsa.
Behandlingen är, utom den kirurgiska, ev.
röntgen och radium.
Förutom genom svulster och
ärrsammandrag-ningar (framför allt efter tuberkulösa el.
syfili-tiska sår) kunna stenoser (ileus) uppkomma av
stagnerade fekalmassor, stenbildning av dylika,
koproliter, främmande kroppar etc. (jfr
Förstoppning). Tillsnöring efter en genomgången
bukhinneinflammation, vridningar el.
knutbildningar av tarmen kunna ge upphov till de
symtom, som i dagligt tal gå under begreppet
”tarmvred”. Härvid är att märka, dels att
blodförsörjningen till den sjuka tarmväggen då upphör
och tarmpartiet blir nekrotiskt el. gangränöst,
dels att det ovan hindret kvarhållna
tarminnehållet undergår ytterligare förruttnelse med en
både av tillströmmande innehåll och bildade
gaser framkallad utvidgning. Därmed följer en
stark uppdrivning av buken, koliksmärtor och ev.
fekala kräkningar. Den sjukes dåliga yttre ha-
bitus under dylika förhållanden underlättar ofta
den riktiga diagnosen.
Tarmsten, e n t e r o 1 i t, med., bildningar
(konkrement) i tarmkanalen, som antingen
uppkomma enbart genom sammanbakning av
stagnerat tarminnehåll el. uppstå kring en kärna,
t. ex. russin- el. sviskonkärnor. Endast i
sällsynta fall når en t. sådan storlek, att den verkar
hindrande på tarmpassagen.
Tarmsår, med., se Tarmsjukdomar.
Tarmsöm, enterorafi, kir., de åtgärder,
genom vilka hål på tarmen tillslutas el. sårkanter
hopfogas efter operativa ingrepp, öppnandet av
tarmen benämnes tarmsnitt
(enteroto-m i).
Tarmvred, med., se Tarmsjukdomar.
Ta’rn, dep. i s. Frankrike, omkring Tarn och
Agout; 5,780 km2, c:a 300,000 inv.; huvudstad
Albi. Jordbruk (bl. a. vinodling), textilindustri
(i Castres och Al bi), stenkolsgruvor (vid
Car-maux).
Ta’m-et-Garonne [-e-garå’n], dep. i s.
Frankrike, omkring mell. Garonne samt nedre Tarn
med bifloder; 3,731 km2, c:a 168,000 inv.;
huvudstad: Montauban. Jordbruk (med frukt- och
vinodling), boskapsskötsel, textilindustri.
Tarnopol [ry. utt. tarnå’palj], stad i
Ukrainska SSR, se Ternopil.
Tarnow [ta’rnof], stad i vojvodskapet
Kra-kow i Galizien, Polen, 70 km ö. om staden
Kraköw; c:a 60,000 inv. Biskopssäte. — Om
krigshändelserna 1915 se Gorlice.
Ta’ro, bot., se Aracéer.
Tarok [-rå’k] (it. tarocco), österrikiskt,
bayerskt och italienskt kortspel för tre personer
med en lek av 78 kort. Utom de 52 vanliga,
vilkas ”färger” betecknas med olika föremål,
förekomma 4 kavaller (ryttarfigurer) och 22
trumf (taroker), av vilka 21 bära symboliska
figurer och numren I—XXI och en är harlekin.
Tarp, Svend Erik, dansk tonsättare (f.
1908). Bland T:s verk, som ofta utmärkas av
frisk omedelbarhet, märkas orkesterverk,
kammarmusik, pianostycken och sånger.
Tarpän, zool., se Hästdjuren, sp. 742.
Tarpéiska klippan, brant på s. ö. sidan av
Capitolium i Rom, varifrån vissa förbrytare
nedstörtades.
Tarquinia [-kcoi’-], före 1922 Corneto, stad
i mell. Italien, nära Medelhavet; 6,500 inv. I
T:s närhet låg forntidens Tarquinii, etruskernas
huvudstad. Där ha gjorts rika fynd av bl. a.
gravmålningar.
Tarquinius [-kvi’-], namn i Roms
konunga-längd, vittnande om det etruskiska inslaget i Roms
äldsta historia. 1) Lucius T. Priscus (”den
äldre”) Roms femte konung, enl. sagan av grekisk
härstamning. Han säges ha invandrat till Rom
från Tarquinii med sin maka, Tanaquil. — 2)
Lucius T. Superbus (”tyrannen”), Roms
sjunde och siste konung. T. berättas ha vunnit
makten genom mord på sin svärfader och
företrädare och regerat utan medverkan av senaten
och folket. Om konungamaktens avskaffande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
