Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tardieu, André - Tardigrada - Tardo - Tarent - Tarfalajaure - Tarfalatjåkko - Târgoviște - Targum - Târgu Mureș - Tarifa - Tariff - Tariffpremie - Tarija - Tarik ibn Zijad - Tarim - tarkington, Booth - Tarlatan - Tarm - Tarmbakterier - Tarmfistel - Tarmgaser - Tarmkanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
807
Tar digrada—Tarmkanalen
808
republikanerna, en högerbetonad centergrupp,
själv regering, störtades i febr. 1930 men var
mars—dec. s. å. ånyo konseljpresident. Jan. 1931
—jan. 1932 var T. jordbruksminister, jan.—febr.
1932 krigsminister under Laval. Vid dennes fall
bildade T. sin tredje regering, som avgick i juni
1932 efter vänster framgångar vid valen s. å. T.
grundade samtidigt en
ny fraktion,
Republikanska centern, var
febr.—nov. 1934
minister utan portfölj i
Doumergues
samlingsregering men
framträdde under
Stavisky-affären öppet som
motståndare till
Chau-temps och stod i stark
opposition till de
följande regeringarna.
1936 lämnade han
politiken. Sina sista år
var han sinnessjuk.
Bland T:s många skrifter märkes ”La paix”
(1921).
Tardi’grada. 1) Björndjur, djurgrupp,
vanl. räknad som leddjuren närstående. T.
omfattar vanligen i mossa o. dyl. förekommande,
högst 1,2 mm långa djur med cylindrisk, på
buksidan något avplattad kropp, försedd med 4 par
korta, klobärande extremiteter. De leva
huvudsakl. av växtföda, röra sig ytterst sävligt och
tåla intorkning under åratal utan att dö. — 2)
Dets. som Bradypodidae, se Sengångare.
Ta’rdo [-då], it., mus., långsamt, dröjande.
Tare’nt, forntida stad i Italien, se Taranto.
Ta’rfalajåure, sjö i Kebnekaisefjällen,
Jukkas-järvi sn, Lappland, avrinner genom Tarfalajokk
och Ladtjojokk till Kalixälv; c:a 1,180 m ö. h.;
0,4 km2.
T a’rf alat jåkko, fjäll i Lappland, närmast n.
ö. om det egentliga Kebnekaise, 1,930 m ö. h.;
glaciär.
Tårgovi^te [tyrgå’vi/te], stad i Rumänien, 70
km n. v. om Bukarest; 22,485 inv. (1930). Var
1393—1716 (med vissa avbrott) Valakiets
huvudstad.
Targüm, aram., ”översättning”, de
judisk-ara-meiska översättningar av G. T., som betingades av
hebreiskans utträngande som folkspråk i
Palestina. Dessa övers, äro dock i de flesta fall
mycket fritt hållna. En ordagrann övers, av
Moseböckerna finns i Targum Onkelos.
Tårgu Mures [ty’rgo mo’rej], magyar.
Ma-ros-Väsdrhely, stad i Transsylvanien, Rumänien,
vid Maros; c:a 45,000 inv. T. är széklernas
gamla huvudort.
Tarffa, hamnstad i Spanien, vid Gibraltar sund
och Kap Tarifa el. Punta Marroqui, europeiska
fastlandets sydligaste punkt; c:a 15,000 inv. T.
har stadsmur och ett moriskt kastell.
Tari’ff (sp. tarifa, av arab. ta’rif, kungörelse),
förteckning, varu- och prislista; taxa av olika
slag, t. ex. för transport per järnväg.
Tariffpremie, se Premie.
Tarija [-ri’^a], dep. i sydligaste Bolivia,
37,600 km2, 127,000 inv. Huvudort är staden T.
(17,000 inv.); 1,900 m ö. h.
Tärik i bn Z i j ä d, arabisk fältherre.
Inträngde 711 i Spanien, anlade Gibraltar och krossade
västgotiska väldet genom slaget vid Vejer de la
Frontera (711). T. blev sedermera avsatt och
fängslad.
Tarim, flod, se Östturkestan.
Tarkington [tä’kiutan], Newton B o o t h,
amerikansk författare (1869—1946). Han
debuterade 1899 med ”The gentleman from Indiana”
(sv. övers. 1923). Av T:s romaner, skådespel etc.
må nämnas ”Monsieur Beaucaire” (1900; sv.
övers. 1921), ”Penrod” (1914; sv. övers. 1918),
”Seventeen” (1916; sv. övers. 1927), ”Alice
Adams” (1921), ”The plutocrat” (1927; sv. övers.
1928). T. var en populär och skicklig men ojämn
berättare.
Tärlatan [el. ta’r-], starkt appreterat, glest och
lätt, tvåskaftat bomullstyg.
Tarm, se Tarmkanalen.
Tarmbakterier. Hos den vuxne finner man i
övre delen av tunntarmen övervägande
entero-kokker; längre ned uppträda dessutom
gramnegativa coliforma stavar, stafylokokker, olika
ge-latinsmältande organismer, jästsvampar m. m. I
tjocktarmen äro t. ännu mera varierande:
coliforma baciller, enterokokker, stafylokokker,
strep-tokokker m. fl. De flesta mikroorganismer, som
komma ned i magsäcken, dödas här av det sura
innehållet, och de, som passera vidare, finna i
den sura miljön i övre tunntarmen föga
gynnsamma betingelser för tillväxt. Längre ned i
tarmkanalen med dess alkaliska reaktion bli
levnadsbetingelserna bättre. — Man ansåg förr, att t
voro nödvändiga för matsmältningsprocesserna;
djurförsök ha emellertid visat, att så ej är fallet.
Annorlunda förhåller det sig med nötkreatur o. a.
idisslare, vilkas huvudsakliga föda är starkt
cel-lulosahaltigt. Kreaturen bilda icke själva något
cellulosaklyvande enzym. Genom inverkan av i
våmmen förekommande bakterier för jäses
cellulosan, och de härvid uppkomna
nedbrytningspro-dukterna kunna upptagas av djuret.
Tarmfistel, en abnorm, öppenstående
förbindelse mellan tarmkanalen och yttre kroppsytan
(yttre t.) el. mellan tarmkanalen och något
invärtes hålorgan (inre t.).
Tarmgaser, en blandning av huvudsakl.
sump-gas, vätgas, kväve, koldioxid samt spår av
väte-svavla och merkaptaner, som bildas i grovtarmen
genom förruttnelseprocesserna där. T:s
sammansättning varierar med den intagna födan och
bakteriefloran i tarmkanalen.
Tarmkanalen (lat. tra’ctus intestinälis),
tarmen, bildar vid nedre magmunnen (py lorus)
fortsättning på matsmältningskanalen och utgör
ett i bukhålan beläget rör, vars uppgift är att ur
den upptagna näringen utdraga de för kroppen
användbara beståndsdelarna och förmedla deras
resorption (uppsugning). Man uppdelar t. i två
avd., tunntarmen och tjocktarmen.
Tunntarmen (intestinum tenue; se 8 och
9 i fig. 1) är ett långt, cylindriskt och starkt vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
