Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sysselsättningsterapi - Syssling - Syssloman - Süssmilch, Johann Peter - System - Systema naturæ - Systematik - Systematisk teologi - Systembolag - Systerbäck - Systole - Syttende mai - Syv söstre - Syzran - Szabadka - Szálasi, Ferencz - Szczecin - Széchényi, István - Sze-chuan, Sze-chwan - Szeged - Székesfehérvár - Székler - Széll, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Syssling—Széll
654
av samt ofta ett förstadium till
arbetsterapien (se d. o.) och innebär en starkare
indivi-dualisering av denna behandlingsform. S. är f. n.
under utbyggande i Sverige. Utbildade
syssel-sättningsterapeuter, som ej blott kunna undervisa
i lämpliga verksamhetsgrenar utan även äga
kunskap om de sjukdomsformer, bland vilkas
bärare de skola verka, komma att i samråd med
sjukhusläkarna omhänderha s.
Syssling, kusinbarn, nästkusin; urspr. om två
systrars barn.
Syssloman, jur., eg. uppdragstagare el.
man-datarie. Som s. betecknas också vissa
befattningshavare vid sjukhus och liknande inrättningar.
I 1862 års konkurslag betecknades
konkursförvaltaren som s.
Süssmilch [zy’smilk], Jo hann Peter,
tysk statistiker (1707—67), präst i Berlin. Han
var en av den moderna statistikens grundläggare.
System, (regelrätt, logiskt) ordnat helt (av
kunskaper, fakta, vissa anordningar o. s. v.);
lärobyggnad; planmässighet; reda och ordning.
— Adj.: Systemätisk.
1) (Geol.) Stratigrafisk enhet, närmast
underordnad grupp och omfattande ett antal s
e-rier; motsvarande tidsbegrepp är p e r i o d. I
samma betydelse som s. användes tidigare
formation.
2) (Bot.) Se Botanik, sp. 617 f.
3) (Zool.) Se Djurriket, sp. 814 f.
Systèma natüræ, se Linné, C. von.
Systematik, läran om vetenskapligt ordnad
framställning; vetenskaplig indelning av
kunskapsstoff, t. ex. växtvärldens indelning (i
avdelningar, underavdelningar el. provinser, klasser
o. s. v.). — Adj.: Systemätisk. — Verb:
Systematisera.
Systemätisk teologi, den teologiska
vetenskapsgren, som har till uppgift att klarlägga den
kristna tron i dess egenart och organiska
sammanhang. Inom s. brukar man skilja mellan de
båda ämnena dogmatik och etik.
Systembolag, den vanliga benämningen på
detalj handelsbolagen för rusdrycker.
Systerbäck, fi. Siestarjoki el. Rajajoki, ry.
Sestrareka, å i Sovjetunionen, sedan gammal tid
gräns mellan Viborgs län och Ingermanland och
därjämte 1323—1617 samt 1812—1944 gräns
mellan Finland och Ryssland på Karelska näset,
mynnar i Finska viken; längd c:a 60 km. Vid
utloppet ligger staden Systerbäck (ry.
Sestro-retsk).
Sy’stole (grek, systolè, sammandragning),
fy-siol., rytmisk sammandragning av ett organ, särsk.
hjärtat och blodkärlen. Se Hjärta, sp. 372 f.
Syttende mai [sö’tana mai’], 17 maj, Norges
nationaldag, firas till minne av norska
grundlagens antagande 17/s 1814.
Syv söstre, berömda vattenfall på den branta
fjällväggen utmed Geirangerfjorden, Norge.
Syzran [sy’zranj], stad i v. delen av
Kujby-sjevområdet, RSFSR, vid Volgas h. strand;
77,679 inv. (1939). I omgivningen kalksten,
skiffer, asfalt och salpeter; sedan 1937 bedrivs
olje
industri, som har utvidgats starkt under och efter
2:a världskriget.
Szabadka [sa’batka], se Subotica.
Szålasi [sä’la/i], Ferencz, ungersk
politiker (1897—1946), urspr. officer, tjänstgjorde
under 1 :a världskriget vid generalstaben, lämnade
denna 1935 och började ägna sig åt
national-radikal verksamhet. 1940 övertog han ledningen
av den s. k. pilkorsrörelsen. När Horthys
försök att skilja Ungern från Tyskland
misslyckades i okt. 1944, blev S. ministerpresident, helt
beroende av tyskt stöd. När tyskarna 1945 måst
lämna Ungern, föll S. Han fängslades och
avrättades 1946.
Szczecin [Jt/e’tsjin], polska namnet på
staden Stettin.
Széchényi [sè’t/ènji], Is tv ån (Stefan),
greve, ungersk statsman (1791—1860). Hemkommen
efter omfattande utrikes resor, gjorde S. till sitt
livsmål att väcka och höja sin nation. Under
c:a 20 år var han en av sitt lands främsta och
mest uppoffrade krafter såväl på det materiella
som på det kulturella området. Han var
motståndare till Kossuth och gillade icke dennes
strävan att bryta med habsburgska huset och
Österrike. 1848 ingick han dock i den första
konstitutionella regeringen men bröt samman
under den revolutionära rörelsen och blev
sinnessjuk. Efter några år tillfrisknade han och
utgav den politiska broschyren ”Ein Blick” (1859)
men begick 1860 självmord.
Sze-chuan [si-t/oan], S z e-c h w a n. se
Si-chuan.
Szeged [sä’gäd], ty. Szegedin, Ungerns näst
största stad, utgörande eget komitat, vid Theiss
strax nedanför Maros’ inflöde samt helt nära
jugoslaviska och rumänska gränserna; 816 km2,
132,600 inv. (1949), därav ung. hälften på den
omgivande landsbygden. S. grundades av tyskt
borgerskap på 1200-talet och fick stadsrättigheter
1498. Det blev därefter en utpost mot det
framträngande turkiska väldet men erövrades 1541 av
turkarna. 1686 återtogo österrikarna staden. S.
föröddes vid en översvämning 1879, varefter det
återuppbyggdes efter västeuropeisk plan;
skyddas nu av kraftiga dammar. Sedan 1921 är det
i Cluj 1872 gr. univ. förlagt till S.
Székesfehérvår [sè’kä/fä’hèrvär], ty.
Stuhl-zueissenburg, stad i n. v. Ungern, 60 km s. v. om
Budapest; c:a 50,000 inv.; huvudstad i komitatet
Fejér. Viktig järnvägsknut med livsmedelsindustri
och handel. S. var 1027—1380 de ungerska
konungarnas residens och ända in på 1500-talet
deras krönings- och begravningsstad, där även
riksdagen sammanträdde. 1543—1688 var S. i
turkarnas våld; den berömda Stefanskatedralen
sprängdes av dem 1601.
Székler [sèTlar] (ung. székelyek), ungersk
folkstam (c:a V2 mill.) i ö. delen av
Transsylva-nien, som genom freden i Trianon (1920)
tilldelades Rumänien. Enl. några ungerska historiska
källor härstamma s. från ungerska gränsvakter.
Även under rumänskt herravälde söka s. behålla
sin egenart i språk och folkseder.
Széll [sel], Georg, amerikansk dirigent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
