Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Sverige
514
bl. a. ingå Försvarsstaben,
för-svarsgrensledningarna och de
centrala
förvaltningsmyndigheterna, till vilka
överbefälhavaren har viss direktivrätt. För
att ur det samlade
riksförsva-rets synpunkt överlägga om för
krigsmakten centrala frågor
och verka för samordning
inom försvaret finnes
Militärledningen. Krigsmaktens
tekniska och ekonomiska ledning
utövas under K. m:t av de
centrala förvaltningarna, var
och en inom vederbörligt
verksamhetsområde. Därvid är att
märka, att försvarsgrenschef
är chef för försvarsgrenens
förvaltning.
Personal. Om
krigsmaktens personal se d. o. För att
komplettera tillgången på befäl
och viss specialutbildad
personal inom riksförsvaret finnas
frivilliga
försvarsorganisationer.
Värnplikt. Varje svensk
man är värnpliktig fr. o. m.
det kalenderår han fyller 18
år t. o. m. det kalenderår han
fyller 47 år. Odugliga till
krigstjänst frikallas.
Utöver den fastställda
utbildningstiden kan efter
frivilligt åtagande utbildning äga
rum till värnpliktig officer
med en utbildningstid av
ytterligare 180 dagar. —
Repeti-tionsövningar fullgöras vid
armén (fr. o. m. 1950) och
kustart. (fr. o. m. 1952)
krigsför-förbandsvis. Genom lag 25/s
1952 har skyldigheten för äldre
värnpliktiga att fullgöra repetitionsövningar
reglerats. Om beredskapen så kräver, kan
Konungen — utöver ord. fredstjänstgöringsskyldighet —
ålägga de värnpliktiga en el. flera
beredskapsöv-ningar om sammanlagt 180 dagar.
Arméns organisation. Arméchefen
utövar under K. m:t och ÖB den militära
ledningen av och uppsikten över armén, främst i
vad avser dess organisation, utrustning och
utbildning. Han biträdes därvid av Arméledningen.
Arméns truppslag äro inf., pansarinf., kav.,
pansartrupper, art., luftvärn samt ingenjör-,
signal- och trängtrupper (se vidare specialart.), som
vart och ett består av ett antal fredsförband
(reg. och kårer; se Arméns indelning och Arméns
regementen och kårer). I armén ingår även
hemvärnet. — Lantmilitärt indelas S. i 7
militärområden och dessa i sin tur i 24
försvarsområden (se Militärområde), av vilka 4 äro marina.
Militärområdena ledas av militärbefälhavare, som
lyda under arméchefen (dock ej i operativt
hänseende, i vilket fall de lyda direkt under ÖB).
NFXX- 17
Tab. 21. Svenska flottans stridsfartyg 1954.
Antal [-Färdigbyggd1) Deplace-ment-] {+Färdig- byggd1) Deplace- ment+} i ton Fart i knop
Kryssare
Tre Kronor och Göta Lejon 2 1947 8,000 33
Gotland I 1934 4,750 271/,
Pansarskepp
Gustav V och Drottning
Victoria 2 1921 22 7,120—7,275 22*/l
Jagare
Hälsinglandtyp (modifierad ölandtyp) 4 ub. 0. plan. 1,880 35
Hallandtyp (stor
landskaps-jagare) 2 ub. 2,500 35
ölandtyp (landskapsjagare) . 2 1947—48 1,880 35
Göteborg m. fl. (stadsjagare) 10 1936—44 1,140—50 39
Klas Horn I 1932 1,050 36
Romulus, Remus 2 1935 870 34
M otortorpedbåtar
T ioi—T 112 (Perseus m. fl.) 12 [-1951-ub.-] {+1951- ub.+} 0. plan. 140
T 32—T 56 25 1951—53 ub. 0. plan. 40
Äldre typer 15 1941—43 22 27
Ubåtar
Hajentyp 3 plan 800
Hajentyp 6 ub. 800
Neptuntyp 3 I943 550
Ui—U9 (kustubåtar) 9 1942—44 367
Sjölejonettyp 9 1938—42 580
Fregatter Ombyggnad av äldre jagare; 1942
I—V 5
Munintyp 4 700 3°
Ehrensköldtyp 2 1927 1,080 30
Minfartyg
Älvsborg I ub.
Älvsnabben I 1943 4,000
Claes Fleming I 1914 1,735 20
Minsvepare
M 51—M 68 (Hanö m. fl.) . 18 1953—ub. 250 i4*/«
Tjömtyp 2 1948—49 95
Arholmatyp 14 1939—41 430 17
Jägarentyp 4 1934—36 310 23
M 3—M 26 24 1940—41 50—70 !3—’7
*) ub. o. plan. = under byggnad och planerad.
I militärområdet förlagda förband ur armén lyda
under militärbefälhavaren. Betr, arméns
utbild-ningsanstalter se d. o. Härtill komma de för
samtliga försvarsgrenar gemensamma Försvarets
läroverk och Försvarets brevskola. — Vid krig
mobiliseras fältförband, lokalförsvarsförband,
depåförband (se Depå) och hemvämsförband.
Fältförbanden sammanföras som regel till högre
enheter (brigader och fördelningar), medan
lokal-försvarsförbanden ingå i försvarsområdenas
trupper.
Marinens organisation. Marinchefen
utövar under K. m:t och ÖB den militära
ledningen av och uppsikten över marinen, utför
på grundval av ÖB:s bestämmelser det operativa
krigsförberedelsearbetet samt planlägger och
leder marinens operationer i krig. Han biträdes
därvid av Marinledningen. Marinen består av
flottan och kustart. — S. indelas i sjömilitärt
hänseende i 5 marindistrikt (se Marinens
indelning). Marindistrikten ledas av
marindistrikts-chefer (befälhavaren för 7:e militärområdet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
