Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sweepstake(s) - Sweet, Henry - Sveg - Svegsmon - Svegs och Hede tingslag - Sveinsson, Brynjólfur - Svek - Svekomani - Svelvik - Sven, Blot-Sven (konung av Sverige) - Sven Tveskägg (konung av Danmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Sweet—Sven
390
mälda hästarna och bli deltagarbevis i det av s.
anordnade totalisatorspelet. Det mest kända är
Irish Hospitahs S., till vilket lotter säljas över
hela världen. Det avser större engelska
kapplöpningar (t. ex. Derby- och Grand
National-löp-ningarna), men eftersom s. ej är tillåtet i
Storbritannien, organiseras det i Irländska republiken.
Lotteriet är fördelat på s. k. pools (vardera om
400,000 lotter å 2,50 $), där insatssumman delas
i två hälfter, en till omkostnader och till en
irländsk sjukhusdonation samt en till innehavarna
av vinstlotter m. fl. Vinstutsikterna äro här, på
gr. av det stora deltagarantalet mycket små.
Sweet [sæit], Henry, engelsk språkforskare
(1845—1912). S:s huvudområden voro fonetik
(icke blott engelsk utan även t. ex. svensk, dansk
och rysk), angelsaxiska, där han verkade som
textutgivare och ordboksförfattare, samt
grammatik, inom vilken principfrågor särskilt fångade
hans intresse. Genom vetenskapliga arbeten och
mönstergilla läroböcker utövade han stort
inflytande på språkforskning och språkundervisning.
Sveg. 1) Socken i Svegs och Hede tingslag i
Härjedalen, Jämtlands län, och församling (till
denna hör även S.2) i Svegs, Älvros och Linsells
pastorat i Härjedalens kontr. av Härnösands
stift, i landskapets s. ö. del; 1,530,64 km2, 2,010
inv. (1954). S. utbreder sig kring Ljusnan med
tillflöden, främst Lofsen, Veman och Härjån.
Huvudbygden ligger i älvdalen; f. ö. dominera
ödsliga skogsvidder, som längst i n. ö. nå mer
än 900 m ö. h. 756 har åker. Förutom någon
förortsbebyggelse till S.2) märkas i älvdalen
tätorterna Ytterberg (397 inv. 1951), Herrö
(220 inv.) och Gliss j Öberg (225 inv.).
Större delen av socknens skogsareal tillhör
trävarubolag. Den nuv. kyrkan av sten byggdes
1845—47. S. bildar jämte Linsell och Älvros
storkommunen Sveg; 3,157,34 km2, 4,019 inv.
(1954). — Se bild 7 och 8 å pl. vid
Härjedalen.
2) Köping i Svegs och Hede tingslag i
Härjedalen, Jämtlands län, vid Ljusnan; 4,0 km2, 1,906
inv. (1954). Beläget kring Svegs kyrkby vid den
urgamla vägen mellan Hälsingland och Norge
(Kårböle—Sveg—Röros), är S. landskapets
huvudort och en gammal tingsplats. Den sedermera
i Inlandsbanan ingående järnvägen från Orsa
blev färdig hit 1909, fortsättningen norrut till
Åsarna 1922, och statsbanan till Hede öppnades
1924. Municipalsamhälle (med 518 inv. 1910),
kallat Svegsmon, blev S. 1908, köping 1937
(1,247 inv.) genom utbrytning ur S.i). Om
klimatet se Härjedalen, sp. 723. S. har
regelbunden stadsplan med breda, björkplanterade gator
och befinner sig efter järnvägarnas tillkomst i
snabb utveckling. Här finnas länslasarett,
apotek, provinsialläkare, distriktsveterinär och
dist-riktslantmätare, tingshus, samrealskola och
hembygdsgård. I S. utges tidn. Härjedalen (1 gång
i veckan). S. är ett betydande handelscentrum
samt har sågverk, bryggeri, elkraftverk m. m.
Ang. församling och kyrka se S.i).
Svegsmon, municipalsamhälle, se Sveg 2).
Svegs och Hede tingslag i Jämtlands län
bil
dades 1948 genom sammanslagning av Hede
tingslag och Svegs tingslag. Det
omfattar Härjedalen (utom Storsjö) samt
Ytterhog-dal och Änger sjö i Hälsingland. S. består av
socknarna Vemdalen, Hede och Tännäs, som
jämte Storsjö utgjorde Hede tingslag, Lillhärdal,
Linsell, Sveg, Älvros, överhogdal, Ytterhogdal
och Ängersjö samt Svegs köping. S. tillhör
Härjedalens domsaga (tingsställe Sveg) och
Jämtlands s. fögderi.
Svéi’nsson, Brynj ölfur, isländsk biskop
(1605—75). Han vigdes 1639 till biskop i
Skål-holts stift. S. var en av Islands myndigaste,
företagsammaste och lärdaste biskopar. Han samlade
med iver gamla isländska handskrifter, av vilka
många, ss. de båda eddorna och Flatöboken,
skänktes till danske konungen. Även de
avskrifter, som verkställdes på S:s initiativ, äro av
betydelse för kännedomen om den isländska
forn-litteraturen.
Svek, jur., innebär påverkan i viss riktning
av en persons rättsliga handlande genom osanna
uppgifter om el. förtigande av ett faktum, som
är mer el. mindre avgörande för hans
beslut-fattande, så att detta utfaller på annat sätt, än
det skulle ha gjort, om han haft kännedom om
rätta förhållandet. Vid vissa former av s. är
gärningen straffbar som bedrägeri, i andra fall
inträder endast den civilrättsliga verkan, att den,
som genom s. själv framkallat en rättshandling
el. som vid rättshandlingens företagande insåg el.
bort inse, att medkontrahenten blivit förledd
genom s., icke äger göra rättshandlingen gällande
mot den förledde (Avtalslagen § 30).
Svekomani (av mlat. suécus, svensk, och grek.
mani’a, lidelsefull förkärlek), svenskhetsivran. —
Svekomän, svenskivrare. — Med svekomani
har ofta betecknats den svenska
nationalitetsrörel-sen i Finland, särsk. under äldre tider.
Svelvik, stad (ladested) i Vestfold fylke, ö.
Norge, v. om det trånga och grunda inloppet
(Svelvikstraumen) till Dramsfjorden; c:a 1,200
inv. Pappersbruk.
Sven, furstar.
Sverige. Sven, Bio t-S ven, konung (omkr.
1070?), omtalas i en efter 1200-talets mitt i
Uppsala förf, kungalängd som svensk kung mellan
Halstens efterträdare Näskonung och Håkan
Röde samt omtalas även i andra källor, de
isländska Hervararsagan och Heimskringla och den
svenska Eskilslegenden, som kung och får väl
anses ha varit detta vid tiden för den hedniska
reaktionen efter Stenkils död. Ensamt
Hervararsagan ger — historiskt säkert värdelösa —
upplysningar om honom: han skall ha varit Inge
d. ä:s svåger, som, när Inge vägrade blota för
folket, valdes till konung; efter 3 års regering
dödades han av Inge, som åter besteg tronen.
Danmark 1) Sven Tveskägg (d. 1014),
konung omkr. 986—1014, son till Harald
Blåtand. S. råkade i strid med fadern, och då han
blivit konung, började han härja i England. Erik
Segersäll av Sverige erövrade i varje fall en del
av Danmark och innehade det till sin död.
Där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
