Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suolahti (Palander), 2. Gunnar - Suomalainen tiedeakatemia - Suomen laulu - Suomenlinna - Suomen sosialidemokraatti - Suomi - Suomusjärvi-kulturen - Suomussalmi - Suorva - Supan, Alexander - Suparlever - Supé - Super - Superatombomb - Superb, syperb - Super-dreadnought - Superfosfat - Superheterodynmottagare - Superintendent - Superior - Superior, Lake - Super-kanoner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333 Suomalainen tiedeakatemia—Super-kanoner 334
undersökningarna ”Suomen pappilat
1700-luvul-la” (”Finlands prästgårdar på 1700-talet”, 1912)
och ”Suomen papisto 1600- ja 1700-luvuilla”
(”Finlands prästerskap på 1600- och 1700-talen”,
1919; sv. uppl. 1927). S:s sista verk, ”Nuori
Yrjö Koskinen” (”Den unge Yrjö Koskinen”,
1933), är icke blott en biografi utan framför
allt en ypperlig tidsskildring.
Suomalainen ti’edea’katemia [so’å-], se
Finska vetenskapsakademien.
Suomen laulu [so’åmen lau’lo], ”Finlands
sång”, sångkör i Helsingfors, bildad 1900 av
H. Klemetti som elitkör ur finska
studentsångföreningen, till 1907 blott manskör, därefter kör
för blandade röster.
Suomenlinna [so’å-], fi., sedan 1918 off. namn
på Sveaborg.
Suomen sosialidemokraatti [so’åmen [-så’siali-demåkräti]-] {+så’siali-
demåkräti]+} (Finska socialdemokraten), ledande
organ för Finlands socialdemokratiska parti, gr.
1895 med namnet Työmies; nuv. namn sedan 1918.
Chefred, var 1932—47 E. Kilpi; nuv. chefred, är
sedan 1952 A. Pohjanmaa (f. 1903).
Suomi [so’åmi], Finlands fi. namn.
Suomusjärvi-kulturen [so’åmos-], arkeol., se
Finland, sp. 458.
Suomussalmi [so’åmo-], kommun i Uleåborgs
län, Finand, vid gränsen mot Sovjetunionen, 5,342
km2; c:a 12,300 inv.; finsktalande. — Vid
finskryska vinterkrigets utbrott 1939 angrepo ryssarna
med 2 div. mot S., som togs V12. Sedan finnarna
under Hj. Siilasvuo erhållit förstärkningar, gingo
de 14/i2 till anfall och lyckades i slutet av dec.
förinta den ena av de ryska div. n. om S. och
5/i—7/i den andra utefter vägen till Raate ö. om
S. Därefter ryckte de finska trupperna fram till
gränsen, och anfallet mot den smalaste delen av
Finland med dess viktiga nord-sydgående
förbindelse var avvärjt. — Litt.: Hj. Siilasvuo,
”Striderna i S.” (1940).
Suorva [soå’-], dammanläggning i Gällivare
och Jokkmokks socknar, Lappland, vid Luleälv,
i fjälltrakterna 100 km n. v. om Porjus.
Dammarna, tillsammans 427 m långa serievalvdammar,
avstänga det 10 m höga Lilla Sjöfallets
två grenar och dämma upp de ovanliggande
sjöarna Päskajarnga (Suorvajaure),
Sjitnjajarnga-Mieskarjarnga (Alemusjaure),
Ritsemjarnga-År-rojarnga (Luoktanj arkaj aure) och Ruotjajaure,
bildande en enda c:a 60 km lång sjö, A k k a j a
u-re el. Suorvajaure. Magasinet är 18,4 m
högt mellan 438,8 och 420,4 m ö. h., vid vilka
höjder sjöns area är resp. 210 och 90 km2.
Största djupet i sjön är c:a 100 m, och magasinet
rymmer 2,750 mill. m3. Från 1926 hade Svenska
turistfören. här en turiststation, men denna
nedbrann 1950, varefter endast turistlogi finnes. S.
är beläget i korsningen av två stora turiststråk,
Kungs- och Sjöfallslederna, den senare med
regelbunden båttrafik sommartid till Luspebryggan
ovanför Porjus och på Akkajaure.
Supan [zö’-], Alexander Georg, tysk
geograf (1847—1920), redigerade 1884—1909
Peter-manns Mitteilungen. S. var 1909—16 prof, vid
univ. i Breslau. Hans huvudarbete, ”Grundzüge
der physischen Erdkunde” (1884, 7:e uppl., under
medverkan av flera fackmän utg. av E. Obst,
3 bd, 1927—30), är en av de förnämsta
handböckerna i fysisk geografi.
Suparlever, gammal benämning på sådan
lever-cirrhos, som antages orsakad av alkoholmissbruk.
S. har spelat en roll i nykterhetsagitationen.
Supé (fr. souper), aftonmåltid. — Verb-. S
u-p é r a.
Su’per, lat., över, ovanför; i många
sammansättningar betyder s. alltför, ytterligt.
Superatombomb, atombomb med avsevärt
större verkan än de, som grunda sig på
klyv-ningsfenomenet. Det är sedan länge känt, att
utomordentligt stora energimängder skulle kunna
frigöras vid bildning av helium ur väte genom
en termonukleär reaktion. Detta kan tänkas
realiseras på olika sätt och torde utnyttjas i den
s. k. vätebomben, i vilken den erforderliga höga
temp. trol. åstadkommes med en vanlig atombomb.
Vätebomber ha framställts i U.S.A., England
och Sovjetunionen.
Supe’rb, s y p e’r b, präktig, ypperlig.
Super-dreadnought [sjö’pa-dre’dnåt],
sjö-krigsv., en utveckling av dreadnoughLtypen bland
slagskeppen, där den grova bestyckningens
kaliber är 38 el. 40,5 cm.
Superfosfät, en blandning av gips och
mono-kalciumfosfat (se Fosfat). S., som i Sverige
begagnats sedan mitten av 1800-talet, är det f. n.
allmännast använda av de fosforsyrehaltiga
handelsgödselmedlen. Det s., som innehåller 18 el.
20% fosforsyra, är det i handeln allmännast
förekommande. Det vattenlösliga
monokalciumfos-fatet övergår efter inblandning i jorden till
svår-lösligt trikalciumfosfat, vilket gör, att överskott
av fosforsyra icke uttvättas ur marken men icke
heller sprides av markvätskan, varför s. bör väl
inblandas i jorden. I kalkfattig jord bindes
s.-fosforsyran i stor utsträckning med järn- och
aluminiumföreningar och blir därigenom nästan
otillgänglig för växterna. Fastläggningen
minskas emellertid, om s. användes i kornad form,
varför dylikt s. börjat föras i marknaden.
Sveriges behov av s., f. n. c:a 300,000 ton per år,
tillverkas inom landet.
Superheterodynmottagare, se Radioteknik.
Superintende’nt, i vissa protestantiska länder
titel för högste ämbetsmannen inom ett större
kyrkodistrikt. Den förnämste s. inom en hel
provins el. i ett mindre land kallas
generalsuperintendent. — I Sverige har titeln s. el.
superattendent burits av Georg Norman
samt till en tid av styresmännen inom några
genom delning el. erövring uppkomna stift. Den
brukades även i svenska östersjöprovinserna.
Supe’rior, lat, övre; högre; föreståndare
(t. ex. för kloster); (förr) lärjunge i högre avd.
av skolklass.
Superior, Lake S. [léi’k sjopiGria] (eng.), se
övre sjön.
Super-kanoner, kanoner med skottvidder över
100 km. Skottvidden erhålles dels genom den
extra stora utgångshastigheten, c:a 1,500 m/sek.,
dels genom större elevation än 450 (vanl. 55°).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
