Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenografi, snabbskrift - England - Tyskland - Sverige - Stenografmaskin, stenotypimaskin - Stenogram - Stenohalin - Stenos - Stenoterm - Stensalt, halit el. bergsalt - Stensele - Stensele kraftverk - Stensgård, Axel - Stensholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
Stenografmaskin—Stensholm
10
i. Antik ordstenografi (Tiro): majestas maturus
medi-cus meus me a meum; 2. Vokalskri vande geometrisk
ste-nografi (Duployé): håte halte åme åne åge as pas cas;
3. Vokalbeteckning enl. Arends’ ”stapelprincip”: ne ni
na no nä nö; 4. r-förbindelser hos a) Arends: br gr;
b) Melin: kr gr; c) Stolze-Schrey: r dr tr fr; d) tyska
enhetssystemet: r t tr b br d dr f fr; 5. Vokalsymbolik
med tänjbara bindestreck, e = följ, konsonant i
jämnbredd, i = följ, konsonant högre (Stolze-Schrey): ber
beg bek bir big bik; b) ”stela” vokaltecken (Melin): bil
bid bist väl väd väst; 6. a) Stolze-Schrey,
”Schul-schrift” och ”Redeschrift”: bald Bild Buch; b) Melin,
”skolskrift” och ”ilskrift”: djup duktig hjälp mäktig.
de. Även finnas anhängare av system
Aimé-Paris.
I Tyskland, där Gabelsbergers och
S t o 1 z e-S c h r e y s system varit de mest
spridda, ha systemstriderna varit häftigare än i något
annat land. Efter fruktlösa försök att på
frivillighetens väg komma till enhet ingrep
riksregeringen, vilket ledde till att 1924 ett
sammanjämk-ningsförslag förklarades vara tyskt enhetssystem.
Sveriges förste stenograf var Johan S w a n,
adlad S w a n h i e 1 m, som i England lärt sig
Sheltons system och 1671—88 fört stenografiska
anteckningar vid riksrådets sammanträden. 1690
gav frih. Åke Rålamb ut en lärobok i
samma system. 1829 offentliggjorde F. O. S i 1 f v
er-s t o 1 p e och L. J. H i e r t a sina resp, system,
vilka båda voro grundade på franska original.
Samtliga ”geometriska” system försvunno i och
med överförandet till Sverige 1855 av
Gabelsbergers ”kursiva” snabbskrift, vilken under
ett kvarts sekel blev i det närmaste
allenahärs-kande. Sedan Arends’ system 1880 vunnit
insteg, började gabelsbergarna snart förlora sin
starka ställning, övers, av Arends’ system
utfördes under uppfinnarens medverkan av Erik
Bergsten. När så O. W. Melin 1892
offentliggjorde sin ”Förenklad snabbskrift”,
grundad på omfattande undersökningar av ljuds och
ljudsammansättningars förekomst i svenska
språket samt med ren bokstavlig
vokalbeteckning, dröjde det ej länge, förrän de äldre
systemen fingo lämna plats för densamma. Senare
utgivna system ha ej kunnat göra sig gällande.
Utom Reuter (1900) anknyta dessa till Arends
(Hellborg 1915, Ehlin 1920) el. till Melin
(Gyl-lenspetz 1923, Nord 1926). — System av samma
typ som Melins användas i Holland och
Ryssland. I Norge och Finland är Gabelsbergers
ställning orubbad. I Danmark fick Gabelsberger en
konkurrent i systemet Worms (1893; bearbetning
av Schreys s.) och avlöstes sedan av
”Fællessys-temet af 1931”, som var avsett att bli dansk
en-hets-s. men ej accepterades av
wormsstenogra-ferna.
Stenografmaskin, stenotypimaskin,
skrivmaskinsliknande apparat för snabbskrift.
Stenogra’m, stenografisk uppteckning.
Stenohalin, biol., se Djurgeografi, sp. 804, och
Euryhalin.
Stenos [-å’s], förträngning av kanal el.
mynning (tarmarna o. s. v.). Jfr Hjärtsjukdomar,
sp. 377-
Stenote’rm, biol., se Djurgeografi, sp. 804, och
Euryterm.
Stensalt, även halit el. bergsalt, den
mineralogiska benämningen på natriumklorid el.
koksalt. Det bildar reguljära, vanl. kubiska
kristaller med glasglans och hårdheten 2,5, färglösa,
stundom röda (av hematit) el. blå (av kolloidalt
löst, metalliskt natrium). S. bildar mäktiga lager
vid Stassfurt, där det underlagrar kalisalterna;
det förekommer dessutom rikligt i Polen,
Österrike (Salzburg), Tyrolen, Schweiz, England och
i flera utomeuropeiska länder.
Stensele. 1) Kommun i Västerbottens läns
Lapplandsdel, Lycksele tingslag, kring Ume älv
och Storuman (349 m ö. h.); 4,454,70 km2, 7,432
inv. (1954), därav 6,228 i S. kyrkobokföringsdistr.
och 1,204 i Umnäs. Bebyggelsen samlad kring
vattendragen; f. ö. kuperade skogs- och myrmarker
samt i v. fjäll. 2,455 har åker. N. om kyrkbyn
Storumans municipalsamhälle vid
Inlandsbanan och statsbanan Hällnäs—Storuman.
Kyrkan byggd 1885. Flera kapell. Pastorat i
Luleå stift, Lappmarkens andra kontrakt.
2) Municipalsamhälle (sedan 1937) i S.i), vid
Ume älv 5 km nedanför dess utlopp ur Storuman
och vid järnvägen Hällnäs—Storuman, omfattande
Stensele kyrkby; 6,oo km2, 663 inv. (1954).
Arbetsstuga.
Stensele kraftverk planeras i Umeälven nära
Stensele samhälle. S. skall byggas av Staten 1954
—57 och utnyttja 18 m fallhöjd mellan Stenselet
och Barselet samt få c:a 40,000 kW turbineffekt.
Stensgård, Abraham Axel Henrik Nilsson,
jordbruksekonom (f. 1893 23/s), bror till P.
Grä-nebo; fil. kand, i Uppsala 1916, agronomexamen
vid Ultuna 1918, i Sveriges allmänna
lantbrukssällskaps, nuv. Sveriges lantbruksförbunds, tjänst
sedan s. å., sedan 1933 som dir. S. var en av de
ledande krafterna vid uppbyggandet av
jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse. Han
utformade under 1940-talet det nya prisindex, som senare
legat till grund för beräkning av jordbrukets
inkomster och utgifter, och har spelat en mycket
framträdande roll i det ekonomiska
utredningsarbetet på jordbruksområdet. Led. av
Lantbruks-akad. 1941, agron. heders-dr vid Lantbrukshögsk.
1949.
Stensholm, industri- och egnahemssamhälle i
Hakarps sn i Småland, vid Huskvarnaån, s. ö.
förort till Huskvarna; 771 inv. (1946; tills, m.
Ebbe). En mekanisk verkstad med elkraftverk
tillhör Stensholms fabriks a b., bildat 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
