- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
935-936

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staudinger, Hermann - Stauffenberg, Claus Schenk - Stauning, Thorvald - Staupitz, Johann von - Stav - Stavanger - Stavanger bispedömme - Stavbakterier, baciller

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

935

Stauffenberg—Stavbakterier

936

1926. Efter att tidigare ha studerat alifatiska
diazoföreningar, organiska fosforföreningar och
ketoner samt autooxidationsproblem har S. sedan
1920-talet utfört värdefulla undersökningar på de
högmolekylära ämnenas område. Han erhöll
Nobelpriset i kemi 1953.

Stauffenberg [Jtåu’fanbärk], Claus Schen k,
greve, tysk attentator (1907—44), var till yrket
officer, avancerade till överste, sårades svårt
under Af rikafälttåget och placerades som stabschef
i Allgemeines Heeresamt, vars föreståndare var
F. Olbricht, en av de mot Hitler konspirerande
generalerna. Själv var S. även antinazist, och
under kriget blev han alltmer övertygad
anhängare till tanken att genom ett attentat bringa Hitler
om livet. Han var på våren 1944 en av de
ledande i konspirationen och erbjöd sig, då han som
Olbrichts stabschef deltog i föredragningarna hos
Hitler, att personligen utföra attentatet. 20h 1944
placerade han en väska med en tidsinställd bomb
vid Hitlers sida i dennes huvudkvarter i
Ost-preussen och lämnade efter verkställd
föredragning själv byggnaden. Sedan bomben exploderat
och S. övertygats om att Hitler var död — i
verkligheten var han blott lätt skadad —, flög S.
omedelbart till Berlin, där han skulle deltaga
i den planerade statskuppen. Denna var redan
inledd, då S. anlände, men då säkra underrättelser
ingingo till Berlin, att Hitler var i livet,
misslyckades de sammansvurna. S. och ett flertal
sammansvurna arresterades, ställdes inför en s. k.
folkdomstol, dömdes till döden och avrättades. —
Litt.: F. v. Schlabrendorff, ”Offiziere gegen
Hitler” (1946).

Stauning [sdåu’-], T h o r v a 1 d August
Mari-nus, dansk politiker (1873—1942), urspr.
cigarrsorterare. Han hade vid mycket unga år anslutit
sig till
socialdemokratiska partiet, blev 1898
dess kassör och
utsågs 1910 till
partiledare, en post, som han
med korta avbrott
behöll till 1939. Under
skilda perioder var
han medarbetare i
Social-Demokraten. 1913
—25 var S. medl. av
Köpenhamns
stadsfullmäktige (1919—24
dess ordf.), från 1906
medl. av Folketinget,
där han 1910—24

och 1926—29 var ordf, för den
socialdemokratiska gruppen. 1916—20 var han minister utan
portfölj i Zahles 2:a ministär. 1924 bildade S.
Danmarks första socialdemokratiska regering, i
vilken han själv även var försörj ningsminister.
Hans ministär var beroende av radikalerna i
riksdagen och föll, sedan dessa 1926 hade
undandragit honom sitt stöd. Efter
socialdemokraternas valseger 1929 bildade S. tills, m. radikalerna
en koalitionsregering, som med vissa inre
ändringar ägde bestånd under hela 1930-talet.
Statsminister S. var tillika minister för sjöfart och

fiske 1929—33 och försvarsminister 1933—35. S.
förde en välfärdspolitik, genom vilken han tillvann
sig stor popularitet. I försvarsfrågan påverkades
S. starkt av sin utrikesminister P. Munch;
Danmark upprätthöll under den långa
socialdemokra-tisk-radikala regimen blott en svag
försvarsorganisation. Efter krigsutbrottet i Europa 1939
försökte S. jämte Munch föra en strikt
neutralitetspolitik, men i ett tal på nyåret 1940 antydde han,
att Danmark vore ur stånd att militärt hävda
sin territoriella integritet. Efter tyskarnas
ockupation av landet ombildades regeringen under
samverkan mellan samtliga större partier. S. tog
ansvaret för en rad eftergifter gentemot
besätt-ningsmakten. S. avled på våren 1942 under den
mörkaste ockupationstiden. — Litt.: J. Lehmann,
”Fra bydreng til statsminister” (1937); ”Bogen
om S.”, red. av J. Bomholt (1950).

Staupitz [Jtåu’pits], Johannvon, tysk
andlig (d. 1524). Han blev 1503 prof, i Wittenberg
i bibelkunskap och var generalvikarie för den
reformerade delen av augustineremiternas orden,
till vilken även Luther hörde. S. gjorde denne
till prof, i Wittenberg, tog hans parti och måste
därför 1520 nedlägga sitt ämbete som
generalvikarie. Han blev därefter abbot i
benediktin-klostret S:t Peter i Salzburg. S. bevarade länge
ett vänskapligt förhållande till Luther. — Litt:
Monogr. av A. Jeremias (1926).

Stav. 1) (Byggnk.) Listverk med rund profil.

2) (Oftalm.) Se Näthinnan.

3) (Farm.) Se Baciller 2).

4) (Träv.) Se Laggkärl och Golv.

Stava’nger, Norges 4:e stad; 50,647 inv. (med
förstäder 61,725 1950). S. ligger i Rogaland
fyl-ke s. om Boknfjordens mynning nära
nordspetsen av Jæren (Tungenes) och vid inloppet till
Gandafjorden. De gamla stadsdelarna ligga på
båda sidor om Vågen, en n.—s. vik av By
fjorden, nu stadens hamn. S. om Vågen ligger torget
med staty av diktaren A. Kielland, domkyrkan
(se bild vid Norsk konst, sp. 180), påbörjad
på n oo-talet, den gamla biskopsgården (nu
skola) och det vackra Bredevatnet med
järnvägsstationen. De nyare stadsdelarna med
villakvarter sträcka sig till Hillevågsvatn, en vik av
Gandafjorden, i s. och till Mosvatn i v. I ö. och
n. ligga fabriker och arbetarkvarter. S är en
gammal handelsplats, som på 11 oo-talet av kung
Sigurd Jörsalafare gjordes till biskopssäte. Nu
är det i första hand en fabriks- och handelsstad,
huvudcentrum för fiskkonservindustrien och för
handeln med det tätbebyggda jordbruksområdet på
Jæren. Den världsbekanta firman Chr. Bjelland
& co. har säte i S. S. är residens för
fylkesman-nen i Rogaland och har försökslaboratorium för
konservindustrien. Ändpunkt för Sörlandsbanan
från Oslo, goda ångbåtsförbindelser med in- och
utlandet. S. v. om S. ligger Sola flyplass.

Stava’nger bfspedömme, upprättat på 11
oo-talet, upphävt 1682, åter upprättat 1925, omfattar
Rogaland fylke med 33 prestegjeld och 60
socknar (1950).

Stavbakterier, baciller, se Bakterier, sp.
254 och 262 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free