Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spiggsläktet - Spik - Spikharmonika - Spikklubba - Spiktramp - Spiktunna - Spillkråka - Spillvatten - Spillånga, spirlånga - Spin - Spinal - Spinalganglier - Spinalpunktion - Spindel - Spindelapor - Spindeldjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
811
Spiggsläktet—Spindeldjur
812
Storspigg.
Spiggsläktet, Gastero’stens, tillhör de
tagg-feniga benfiskarna och omfattar små, täml.
långsträckta former, hos vilka ryggfenan är upplöst
i ett antal taggar. De leva i både sött och salt
vatten. De stridbara hannarna bygga under
lektiden muffliknande bon, vari honorna lägga rom.
I Sverige finnas två arter. Storspiggen, G.
aculèatus, med 3—4 ryggfentaggar, intill 10 cm
lång, är
vintertiden ovan
blå-grön, under
silvervit. Under
lektiden äro
honorna ovan
brunaktiga med
mörka tvärband,
på sidorna gula,
hannarna under
röda. r S
måspiggen, G.
pungitius, har 7
—11 f entaggar
och blir högst 8 cm lång. Ovan är den
grönaktig, under silverglänsande. Om t å n g s p i
g-g e n se d. o.
Spik, långsträckt, kilformig el. rund artikel
av järn el. annan metall, som indrives med
hammare för att fastsätta el. sammanfoga föremål.
Efter tillverkningssättet skiljer man på smidd s.,
klippspik, trådspik och (sällan förekommande)
gjuten s. — Smidd s. tillverkas för hand el.
med maskinhammare. Materialet, som vanl. är
fyrkantigt, uträckes, så att en ansats bildas mot
städkanten, varefter s. avhugges bakom det
blivande huvudet och detta slås för hand i ett s. k.
nageljärn. — Klipp spik framställas genom
att ämnen utklippas ur plåtstrimlor av en bredd,
motsv. s :s längd. — Tillv. av s. k. p r e s s p i k
är närbesläktad med klippspikstillverkningen.
Bearbetningen efter klippningen sker dock i
varmt tillstånd. — Trådspik tillverkas av
hårddragen, vanl. fyrkantig järntråd i automaiska
maskiner. — Gjuten s. tillverkas av gjutjärn,
brons, zink etc. — Bland mera speciella
arter av s. böra nämnas hästskosöm, som
äro breda och tunna och vanl. med skarpt
tillspetsade huvuden. — T e n 1 i k o r,
tapetserar- el. m ö b e 1 s t i f t äro täml. korta med
stora, ofta omerade huvuden av mässingsplåt
el. dyl. — Häftstift tillverkas med
mässings-huvud och järnstift el. av stålplåt. —
Formstift äro långa, smala trådstift med tunt, platt
huvud, som användas i gjuter ier.
Spikharmonika, instrument med korta
stålstavar (spik) anordnade i halvcirkelform på en
träskiva; spelas med stråke. Täml. allmän i slutet
av 1700-talet i Nordeuropa.
Spikklubba. 1) (Bot.) Datüra, släkte av fam.
Solanaceae, karakteriserat av stora, vanl. vita
blommor med trattformig krona. Samtliga omkr.
15 arter äro giftiga. En ettårig med upprätta,
taggiga kapslar, D. Stramonium, har länge odlats
som prydnads- och medicinalväxt. Bladen
innehålla flera alkaloider, främst hyoscyamin
och a t r o p in. Som prydnadsväxter på kalljord
Fruktkapsel av spikklubba.
användas även
andra arter, t. ex. D.
metel (från
Medelhavsländerna) med
hängande kapsel.
Trädartade s. med
stora, hängande
blommor odlas i
växthus och
boningsrum.
2) Vapen, dets.
som morgonstj
är-na (se d. o. 3).
Spiktramp,
veter., se
Hovlidanden.
Spiktunna, en
vid verkställande
av dödsstraff
använd tunna, där
spikar voro
inslagna, så att
spet
sarna stucko ut i tunnans innersida. I s.
in-lades den dömde, varefter tunnan släpades av
hästar eller rullades utför en brant. S:s
förekomst i germanska länder bestyrkes endast
genom folkvisor och folksagor.
Spillkråka, zool., se Hackspettar.
Spillvatten, förorenat avloppsvatten.
Spillånga, s p i r 1 ånga, zool., se Torskfiskar.
Spi’n, se Flygning, sp. 679.
Spinäl (lat. spinälis, av spina, ryggrad), vad
som har avseende på ryggraden el. ryggmärgen.
— Spinal progressiv muskelatrofi,
med., se Ryggmärgs sjukdomar, sp. 387.
Spinälga’nglier, se Ryggmärg.
Spinälpunktiön, dets. som lumbalpunktion.
Spindel. 1) (Mek.) Dets. som axel el. annan
långsträckt roterande del i en mekanism,
arbetsmaskin el. dyl.
2) (Zool.) Se Korsspindeln och Spindeldjur.
Spindelapor, zool., se Klängapor.
Spindeldjur, Arachnoidea, en klass av
leddjurens stam, som omfattar ett antal ordningar
av rätt avvikande byggnad. Gemensamt för de
flesta av dem är, att kroppen genom en djup
insnörning är uppdelad i två delar, cephalothorax
och abdomen. Abdomen bär inga ben, och
segmentgränserna äro ofta otydliga; när de äro
tydliga, varierar antalet mellan 6 och 8, och hos
de äkta skorpionerna urskiljas 13 segment.
Cephalothorax består av minst sex segment, varje
med ett extremitetpar. De båda främsta bilda
mundelarna och utgöras av chelicererna
och pedipalperna. De förra äro två- el.
treledade och antingen utbildade till en tång, el.
också är sista leden utbildad till en kraftig klo,
försedd med en giftkörtel (egentliga spindlar).
S. bruka ofta sammanföras med moluckk r
äf-torna och de utdöda, under silurtiden talrika
j ättekräftorna (Gigantostraca) till en
gemensam grupp, Chelicerata. Chelicererna äro
långsträckta, antingen försedda med tuggyta på
basalledens insida, el. också äro de utbildade till
stora kräftkloliknande tänger (skorpioner och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
