- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
729-730

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Soya, Carl Erik - Spa - Spaak, Paul-Henri - Spaatz, Carl - Spackelfärg - Spader - Spagat, spakat - Spaghetti - Spahis - Spalatin, Georg - Spalato - Spaljé

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

729

Spa—Spaljé

730

helt på författarskap. S. är i sin dramatik starkt
subjektiv i form och innehåll, han är nästan
alltid en experimentator, och han uppträder gärna
som samhällskritiker. Av S:s omfattande
dramatiska produktion kunna nämnas ”Parasitterne”
(1929, ny bearb. uppl. 1945), ”Hvem er jeg?”
(1932), ”Lord Nelson Lægger figenbladet” (1934),
”Fristelsen” (1935), ”Umbabumba” (uppf. s. å.),
”Avner for vinden” (1937), ”Chas” (uppf. 1938),
”Min höje hat” (1939), ”Brudstykker af et
mönster” (1940), ”To traade” (1943), ”30 aars
hen-stand” (1944) och ”Frit valg” (1948). Bland S:s
prosaarbeten må nämnas romanerna ”Jeg kunde
nemt ta’ 100 kröner” (1931; sv. övers. 1948)
och ”Min farmors hus” (1943; sv. övers. 1945),
S:s förnämsta prosaverk. Med berättelsen ”En
gæst” (1941) angrep han den tyska
ockupationsmakten och den danska passiviteten under 2:a
världskriget. Boken konfiskerades, S. blev ådömd
2 mån. fängelsestraff och var sedan internerad
ett par månader 1943 i Horserödlägret. I början
av 1945 flydde han till Sverige, varifrån han
återvände till Danmark efter den tyska
kapitulationen s. å. S. har även framträtt som
lyriker.

Spa, stad i Belgien, 25 km s. ö. om Liége vid
n. foten av Hohe Venn; c:a 10,000 inv. S. är
en av landets förnämsta badorter, berömd sedan
1500-talet, med gyttjebad, järn- och
kolsyrekäl-lor. Dess glanstid var 1700-talet, då det gästades
av bl. a. Peter den store och Gustav III. Mars
—nov. 1918 var S. säte för tyska högkvarteret.
s/7—16/7 1920 hölls i S. en internationell
konferens mellan de allierade och Tyskland, främst
rörande nedrustnings- och
krigsskadeståndsfrågor-na. Under hot om sanktioner måste Tyskland gå
med på de allierades villkor, riksvärnets
nedskrivande till 100,000 man vid årets slut och
månatliga kolleveranser å 2 mill. ton.

Spaak [späk], Paul-Henri, belgisk jurist
och politiker (f. 1899). S. blev tidigt
framträdande led. av socialistiska partiet, inom vilket
han urspr. tillhörde
yttersta v. flygeln,
och invaldes i
deputeradekammaren 1932.
Han blev
kommunikationsminister 1935,
var utrikes- och
handelsminister 1936—38
och konseljpresident
1938—39. I sept. sistn.
år blev han
utrikesminister i Pierlots
samlingsregering. S.
försökte genomföra
den neutralitetspolitik,
som Belgien hade
sla

git in på 1936, men sedan landet hade angripits
av Tyskland 1940, förordade han i likhet med
Pierlot motstånd till det yttersta, protesterade mot
konung Leopolds kapitulation och begav sig via
Frankrike till London. Han var utrikesminister
i exil regeringen och behöll sin post efter
Belgiens befrielse 1944. S. var konseljpresident och

utrikesminister mars 1947—aug. 1949. Han var
en av Leopolds häftigaste motståndare under
kungakrisen efter 2:a världskriget och bidrog
avgörande till monarkens abdikation 1951. S. har
spelat en betydande roll i det internationella
samarbetet och är ivrig anhängare av den europeiska
enhetsrörelsen. Han var ordf, i OEEC:s råd 1948
—49 och president i Europarådets konsultativa
församling i Strasbourg 1949—51. I sept. 1952
blev S. president i den europeiska kol- och
stålunionens parlament.

Spaatz [späts], Carl, amerikansk flygmilitär
(f. 1891), officer vid inf. 1914, övergick 1915 till
arméflyget, utnämndes 1917 till major och
tjänstgjorde under hela 1 :a världskriget i Europa. 1933
blev S. avd.-chef i arméflygstaben. 1940 blev
han generalmajor och tjänstgjorde i
Storbritannien som observatör under ”Slaget om
Storbritannien”. Chef för arméflygstaben 1941, blev S.
generallöjtnant 1942 och förflyttades till
Storbritannien som chef för 8:e amerikanska flygkåren.
Följ, år fick han befälet över de allierade
flygstridskrafterna, först i Nordafrika, därefter inom
hela Medelhavsområdet. I jan. 1944 blev S. chef
för det amerikanska strategiska bomb flyget i
Europa, befordrades 1945 till general och
förflyttades efter Tysklands kapitulation till Stilla
havet som chef för det där nyuppsatta strategiska
amerikanska bombflyget. S. blev 1946 chef för
arméflyget och 1947 det självständiga
flygvapnets förste chef samt avgick 1948.

Spackelfärg (av ty. Spachtel, spatel), en tjock,
degartad, av linolja och krita m. m. beredd färg
(el. en tjockflytande nitrolack), vilken för att
utjämna skrovligheter medelst ett spadliknande
verktyg, spackel, anbringas på föremål, som
efter målning skola få slät yta.

Spader, se Kortspel.

Spagät, s p a k ä t (it. spaccata, eg.
skrevan-de, klyvning, av spaccare, klyva), akrobatisk
ställning, som förekommer i tävlingsgymnastiken,
baletten m. m., varvid man sitter på marken (vänd
bom etc.) med ena benet fullständigt sträckt
framåt, andra bakåt. Vid s. k. falsk s. äro benen
sträckta rakt åt sidan.

Spaghetti [spage’ti], it., se Makaroni.

Spähis (av pers, sipahi), benämning urspr. på
vissa turkiska kav.-kårer, numera på av infödda
rekryterade franska kav.-reg. i n. Afrika.

Spalatin, Georg, tysk präst, Luthers
medarbetare i reformationsverket (1484—1545). S.
blev hovpredikant och rådgivare åt Fredrik den
vise av Sachsen. Han befordrade Luthers sak
på många vis. 1525 blev S. superintendent i
Altenburg. Även litterärt verkade han genom
övers, av Luthers, Melanchthons och E rasmus’
skrifter.

Spa’lato [-tå], italienska namnet på Split.

Spaljé (fr. espalier), trä- el. järnställning till
stöd för träd el. klätterväxter. Fristående
s. består av i marken nedslagna järn- el.
träpålar, på vilka vågräta järntrådar utspänts. Vid
dessa trådar fästas i vissa fall lodräta
bambukäppar el. ribbor. Väggspalj éer anbringas
vid husväggar, murar el. plank och bestå av
järn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free