Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sonett - Sonfjället - Songhai, sonrhai - Song-koi - Sonika - Sonnblick - Sonne, Jörgen - Sonneberg - Sonnino, Sidney - Sonor - Sonora - Sonora, ab. - Sonoritet - Sonstorp - Sontag, Henriette - Soo-kanalerna - Soong (Sung), dynasti - Soop, släkt - Soop, Erik - Soor - Sophiahemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711 Sonfjället—Sophiahemmet 712
femfotade jamberna, lyfte s. till hög poesi och är
jämte Stagnelius formens mästare under
nyromantikens skede. En ny art, den politiska,
agitatoriska, odlades mästerligt av Talis Qualis. Med
Snoilsky inträdde på 1860-talet åter en
blomst-ring för s.
Sonfjället, se Sånfjället.
Songha’i, s o n r h a i, muhammedanskt
negerfolk kring mellersta Niger, c:a 2 mill., med en
adel av berber- och arabursprung, som alltjämt
skiljer sig från de vanliga s. Det första s.-riket
grundades redan i förislamsk tid, 690, under
ber-bers ledning. 1591 sönderföll det genom anfall
av sultanens av Marocko härar. Sista resten av
riket föll, när fransmännen intogo Timbuktu 1893.
Song-koi (”Röda floden”), huvudflod i
Tong-king i Indokinesiska federationen, upprinner
under namnet Yüankiang i prov. Yünnan i Kina,
där den nedskurit en djup kanjon, flyter åt s. ö.
förbi Hanoi och mynnar med ett c:a 15,000 km2
stort, fruktbart delta i Tongkingviken av
Syd-kinesiska sjön. Längd c:a 1,000 km. Många
forsar försvåra trafiken. Floden följes av järnvägen
Hanoi—Yünnan-fu. Järnhaltigt kalkslam ger
vattnet en rödaktig färg.
Sönika (fr. sonica), ”helt sonika” = utan
vidare; helt enkelt.
Sonnblick [zå’n-], alptopp i Hohe Tauern,
Österrike; 3,103 m ö. h.; meteor, observatorium.
Sonne [så’na], Jörgen Valentin, dansk
målare (1801—90). Han for 1818 till München och
1831 till Rom. Där målade han genretavlor och
krigsbilder ("Morgonen efter ett slag”, 1833;
motivet omarbetat 1875). Efter sin hemkomst
började han måla dansk natur och danska typer
samt sådana motiv som ”Studenttågets avgång
från Köpenhamn” (1845). 1846—48 utförde han
ett mycket betydande arbete i sgraffitoteknik,
frisen på Thorvaldsens museums yttermur, med
bilder från Thorvaldsens återkomst från Rom
1838. Senare målade han krigsbilder, flera i
Köpenhamns konstmuseum, en "Fältvakt” i
Hirsch-sprungs museum. S:s område är eljest folkliv i
dansk natur, t. ex. "Sankt Hansfest i Tisvilde”
(i konstmuseet). — Litt.: P. Johansen, ”Maleren
S. (1902).
Sonneberg [zå’nabärk], stad i Thüringen i
Tyskland, vid s. foten av Thüringerwald, 20 km
n. ö. om Koburg; c:a 22,000 inv. Ett av
Tysklands huvudcentra för leksakstillverkning.
Stadsmuseum med leksakssamlingar; astron.
observatorium (Erbisbühl).
Sonnino [såni’nå], Sidney, baron, italiensk
statsman (1847—1922), deputerad 1880, anslöt
sig till Crispi, var finansminister under honom
1893—96 och blev vid Crispis död 1901 hans
efterträdare som ledare för moderata centern. S.
var 1906 och 1909—10 ministerpresident, 1914—19
Utrikesminister och avslöt 26/4 1915 i London det
fördrag, varigenom Italien lovade inträda i kriget
på ententens sida. Vid fredskongressen sökte han
förgäves genomdriva, att Londonfördragets för
Italien gynnsamma villkor skulle genomföras.
Sonor [sånå’r], klangfull, klingande, klar. —
Sonoritèt, hörbarhet (sgrad).
Sonora [sånå’ra], stat, utgörande n. v. hörnet
av Mexico, mellan Californiaviken och gränsen
mot U.S.A.; 182,465 km2, 503,095 inv. (1950),
mest indianer samt blandras. S. är Mexicos näst
största stat. I n. S. finnes ett av Mexicos
förnämsta gruvdistrikt med koppargruvorna i
Ca-nanea och Nacozari. Huvudstad är Hermosillo
(26,700 inv. 1940) vid Rio Sonora och den viktiga
järnvägen Mexico City—Nogales. Enda
betydande hamn är Guaymas med stor malmexport.
Sonora, ab. [såna’-], Stockholm, ett 1932
grundat företag för inspelning och försäljning
av grammofonskivor.
Sonoritet [sånår-], språkv., se Sonor.
Sonstorp, egendom i Hällestads sn,
Östergötlands län, vid utbyggda fall av Finspångsån och
9 km n. v. om Finspång; 3,750 har, därav 402
åker; sågar och kraftverk. Ägdes från
1300-talet till 1655 av ätten Rosenstråle, ärvdes av
ätterna Crusebjörn och Gyllenpistol, såldes 1793
av N. Palmstiernas arvingar till O. Burenstam
och har senare ärvts inom ätten Mörner.
Huvudbyggnaden uppfördes 1792.
Sontag [zå’ntäk], Henriette, tysk
sångerska (1803—54), särsk. berömd för sin
koloratursång.
Soo-kanalerna [sö’-], se Saint Mary’s River.
Soong (Sung), inflytelserik finansdynasti i
Kina. Mest kända äro de västerländskt
uppfostrade barnen till den förmögne metodisten och
affärsmannen Charles S. i Shanghai. Av
döttrarna gifte sig Ching-ling (f. 1892) med Sun
Yat-sen, den kinesiska republikens grundare, och
bibehöll efter makens död hans kommunistiska
orientering. Den övriga familjen slöt efter den
yngsta dotterns, Mei-lings (f. 1896), giftermål
1927 med nationalistledaren Chiang Kai-shek upp
kring denne och hans alltmer reaktionära regim.
Brodern T. V. S. (f. 1894) blev en av Chiang
Kai-sheks främsta medhjälpare. Till en början
finansminister, har han senare innehaft olika
poster i nationalistregeringen och
Kuo-min-tang-partiet. Under 2:a världskriget verkade han som
kontaktman i U.S.A. och var 1944—47
statsminister. Till familjen hörde även finansministern
H. H. Kung, g. m. den äldsta systern Eling S.
Soop [söp], svensk frälsesläkt, vars äldste
säkert kände stamfader är väpnaren Knut
Ulfs-son (d. före 1514).
Erik S., krigare (1592—1632). Han utmärkte
sig under Gustav II Adolfs polska krig, bl. a.
i träff ningen i Dirschau 1627, och var under
tyska kriget överste för Västgöta kavalleri. Enl.
en otillförlitlig tradition skulle S. i slaget vid
Stuhm 1629 ha räddat konungens liv. — Om S:s
grav i Skara domkyrka se O. Mannerfelt i
Västergötlands Fornminnesfören:s Tidskr. 1918.
Soor [zår] (ty.), med., torsk.
Sophiahemmet, sjuksköterskeskola och
sjukhem på N. Djurgården i Stockholm. S. öppnades
1889 efter att ha utvecklat sig ur det av
drottning Sofia 1884 grundlagda Hemmet för
sjuksköterskor. Urspr. bestod S. av 2
huvudbyggnader, den ena avsedd till sjukhem, den andra till
sköterske- och elevhem. Sedermera har S.
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
