Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sokrates - Sol (astronomi) - Sol (kemi) - Sol (musik) - Sol (mynt) - Sola fide - Sola flyplass - Solanaceae, potatisväxter - Solander, Daniel - Solanin - Solanum - Solar el. solarisk - Solari el. Solario, Andrea - Solarisation - Solarium - Solarkonstanten - Sólarljóð, Solsången - Solarolja - Solarplexus - Solaväxel - Solbacka läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Sol—Solbacka läroverk
676
nare; mellantiden tillbragte S. under filosofiska
samtal, avböjde ett tillfälle till flykt och tömde
med lugn giftbägaren.
Ehuru i mycket erinrande om sofisterna,
bekämpade S. dessas intellektuella och moraliska
skepsis. Det finns enl. S. ett absolut vetande,
och detta ansåg han rationalistiskt icke givet
genom sinnena utan först då man funnit en saks
begrepp. Viktigast var för honom etiken, och
hans förnämsta tanke där är, att dygd är
vetande, d. v. s. vetande om det goda, varför
även dygden kan läras. Ett oriktigt handlande
beror alltid på bristande insikt, den, som vet det
rätta, gör det med nödvändighet. Det måste
finnas ett absolut gott, föremål för ett verkligt
vetande. I religiöst hänseende trädde S. icke i
opposition mot sin tids religion, men han förband
oklart polyteismen med ett monistiskt
betraktelsesätt.
Litt.: K. Joel, ”Der echte und der
xenophon-tische S.” (2 bd, 1893—1901); A. E. Taylor,
”S.” (2:a uppl. 1932; sv. övers. 1939); N.
Alm-berg, ”Kring S:s personlighet” (1948).
Sol, astron., se Solen.
Sol [sål] (av lat. solütio, lösning), kem., se
Kolloidkemi, sp. 504.
Sol [så’l], mus., i solmisationen och i
romanska länder namn på tonen g.
Sol [sål], myntenhet i Peru (se d. o., sp. 118).
Sola fi’de [så’-], lat., ”genom tron allena”,
Luthers lära om rättfärdiggörelsen genom tron.
Sola flyplass, i s. v. Norge c:a 10 km s. om
Stavanger, är landets viktigaste trafikflygplats
näst efter Fornebu (v. om Oslo).
Solanäceae, potatisväxter, är en
övervägande tropisk växtfam., tillhörande gruppen
Personatae. Blommorna äro i regel
flersym-metriska med fem ståndare. Frukten är bär el.
kapsel. I Sverige finnas några få vilda arter:
bolmört, besksöta och nattskatta (se
Potatissläktet). Dessa arter och många andra äro giftiga,
t. ex. tobak (se d. o. och Nicotiana), belladonna
och spikklubba. Gagnväxter äro potatis, tomat,
tobak, judekörsbär, spansk peppar (se Capsicum)
och äggplantan (se Potatissläktet). Ang. till S.
hörande läkemedelsväxter se Belladonna,
Bolmört och Spikklubba. Om a 1 r u n(a) se d. o. Många
äro prydnadsväxter, t. ex. bladklocka, bocktörne,
judekörsbär, arter av Nicotiana, Petunia,
Schizan-thus och Salpiglossis samt Solanum (se
Potatissläktet) och arter av nedan omtalade släkten.
Browallia omfattar sex arter i tropiska Amerika,
som ha helbräddade blad och blå, violetta el. vita
blommor. B. speciosa är en halvbuske, som i
växthus blommar hela året. B. viscosa och B.
grandi-flora begagnas som kruk- och rabattväxter.
Brun-felsia, från Syd- och Mellanamerika, omfattar
buskar el. små träd med läderartade blad och vita,
gula el. violetta blommor. Brunfelsia acuminata
är en vacker vinterblommande växthusväxt.
Sol andra grandiflora, Jamaica, är en klätterväxt,
vars 15 cm långa, vitgula blommor om natten
sprida en stark vällukt. Scopolia carniolica från
Kärnten och Schlesien är en av trädgårdarnas
första vårblommor. Blommorna äro utvändigt
brunröda och invändigt gröngula. Petunia inflata
är senare tiders bästa moderväxt för nya
Pe-tunia-f ormer.
Sola’nder, Daniel Carlsson, naturforskare
C1733—82). Han blev en av Linnés bästa
lärjungar och sändes av denne till England, där han
anställdes vid British Museum; han deltog i
Cooks första världsomsegling 1768—71. Då
Linné fick rätt att utse sin efterträdare,
tillfrågade han S., som avböjde och kvarblev i
England. Han skrev bl. a. flera uppsatser i Royal
Societys handlingar.
Solanln, en till sin närmare konstitution
obekant glykosid, som har alkaloidartad karaktär. S.
kristalliserar i fina nålar och förekommer
rikligast i frukterna hos potatisväxter. Giftet kan
även förekomma i hälsovådlig mängd i groende,
skämd el. alltför omogen potatis och har givit
anledning till förgiftningar, dock ej med dödlig
utgång. Ett framträdande drag i s:s giftverkan
är hemoglobinets utträde ur blodkropparna
(he-molys), varvid detta färgämne övergår i urinen,
som färgas rödbrun.
Solänum, bot., se Potatissläktet.
Solär el. solärisk (lat. Solaris, av sol, sol),
som hör till eller har avseende på solen.
Sola’ri [så-] el. Solari o, Andrea,
italiensk målare (omkr. 1465—omkr. 1522). S.
bevarade en viss självständighet gentemot Lionardo
da Vinci. Sin utbildning fick S. i Venedig, dit
han 1490 begav sig. Han tog särskilt intryck av
Antonello da Messina. Den skärpa i detalj
behandlingen, som blev en följd av beroendet av
Antonello, mildrades efter konstnärens återkomst
till Milano (1496) genom Lionardos inflytande.
Därmed når S. sin mogna stil, varpå bl. a. ”Ecce
Homo” och ”Vilan på flykten till Egypten” (båda
i Milano) samt ”Madonna med barnet på en grön
kudde” (Louvren) äro goda exempel.
Solarisatiön, den egenskapen hos en
fotografisk emulsion, att vid kraftig överexponering
svärtningen ej ökar utan i stället avtar.
Härigenom erhålles den nedåtgående delen av
svärt-ningskurvan. S. ligger till grund för en av Agfa
införd specialfilm, s. k. direktduplikatfilm.
Solärium (lat., av sol, sol).
1) Latinsk benämning på solur.
2) En anläggning, där den blottade kroppen i
hälsobefordrande syfte utsättes för ljusets direkta
inverkan, varvid som ljuskälla användes solen (se
Solbad) el. för konstgjord bestrålning särsk.
konstruerade lampor (se Ljusbehandling 1).
Solärkonstanten, se Solen och Insolation.
Sölarljöö, Solsången, isländsk dikt på
Ijoöahåttr (från 1200-talet?). S. hör ej till
edda-dikterna utan är en kristen sång, dels
moraliserande och sententiös, dels anslutande sig till den
medeltida visionspoesien.
Solärolja, se Dieselmotorolja.
Solärplexus, se Plexus.
Solaväxel [så’-], bankv., se Växel.
Solbacka läroverk, Stjärnhov, Gryts sn,
Södermanland, internatskola, grundad 1901 av red.
A. E. Jeurling, urspr. 3-klassigt gosslärov.,
numera fullständigt lärov. med 5-årig realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
