Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialpolitik - Socialpsykologi - Socialregister - Socialrevolutionärer - Socialråd - Socialstatistik - Socialstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645 Socialpsykologi—Socialstyrelsen 646
eningsrätt och medling i arbetstvister samt
rörande stridsåtgärder på arbetsmarknaden. I
Tyskland sökte man framför allt genom olika former
av socialförsäkring (se d. o.) minska
industriarbetarnas otrygghet och osäkerhet. Som
ett centrum för den tyska s. verkar den 1873
bildade Verein für Sozialpolitik.
Socialdemokratien tog i alla länder aktiv
del i s., först uteslutande som pådrivande faktor
men, efter hand som inflytandet växte, även som
medbestämmande. Tack vare demokratien och den
allmänna rösträtten erhöll ”småfolket”
möjligheter att tillvarata sina intressen vid s:s
utformning. S. utbyggdes steg för steg till en betydande
omfattning, en utveckling, som möjliggjordes
genom det senaste årh:s enorma ekonomiska
framsteg. Åren under och efter 1 :a världskriget och
under den ekonomiska krisen på 1930-talet
utmärktes av en forcerad socialpolitisk verksamhet,
delvis ledd av den 1919 skapade
Internationella arbetsorganisationen. Bland s:s
landvinningar under denna tid märkes främst
8-timmarsdagen. Efter 2:a världskriget har särsk.
socialförsäkringen fått stor utbredning. — Den
moderna s. i inskränkt bemärkelse kan lämpligen
indelas i arbetsmarknadspolitik, familj epolitik,
bostadspolitik, hjälp vid inkomstbortfall
(socialförsäkring, fattigvård), social vårdverksamhet
(barnavård, åldringsvård, sjukvård etc., även
kriminalvården i dess moderna utformning) samt
hjälp för mindre bemedlade att hävda sin rätt
(t. ex. i form av fri rättshjälp). De olika
vårdformerna och i regel även den ekonomiska
hjälpen vid inkomstbortfall bruka sammanfattas
under benämningen socialvård. — Litt.:
”Svenskt socialt lexikon” (1949); Å. Elmér,
”Svensk s.” (4:e uppl. 1950); A. Montgomery,
”Svensk s. under 1800-talet” (2:a uppl. 1951);
K. J. Höjer, ”Svensk socialpolitisk historia”
(1952).
Socialpsykologi, gränsvetenskap mellan
psykologi och sociologi. Inom s. behandlas problem,
som röra förhållandet mellan individerna,
gruppen och individen, den sociala miljöns inflytande
på det mänskliga själslivet etc. Stundom har s.
betraktats som läran om grupplivet, varvid den
har kallats kollektiv psykologi el.
grupp-psykologi, och man har t. o. m. antagit en ”gruppsjäl”
el. ”massjäl”. Under 1800-talets sista decennium
kom man att i hög grad inrikta uppmärksamheten
på de psykologiska företeelser, som förekommo
i folkmassor. Representanter för denna s. äro
fransmännen G. Le Bon och G. de Tarde,
italienaren S. Sighele samt senare även den
eng-elsk-amerikanske psykologen W. McDougall och
amerikanen J. M. Baldwin. Den amerikanske
sociologen E. A. Ross var den förste, som skrev
ett systematiskt arbete under titeln ”Social
psy-chology” (1908). S. å. som Ross utgav sin bok
om s. kom W. McDougall med sin ”Introduction
to social psychology”. Grundbegreppet i hans
teori var instinkten, och han antog flera
instinkter för att förklara förhållandet mellan
människorna. Genom inflytande från behaviorismen
började man betona det sociala inflytandet mera
än instinkterna i det mänskliga beteendet. G. H.
Mead påpekade, hur gesterna, vilka sedan
utbildas till språkliga symboler, göra ett socialt
växelspel möjligt mellan människorna, varigenom å
sin sida personligheten skapas. J. Dewey antog
den sociala vanan som något primärt i
förhållande till instinkterna. W. I. Thomas och Fl.
Znaniecki förde fram begreppet om sociala
attityder, som alltid till sin motsvarighet ha sociala
värden. — Litt.: G. Boalt, ”S.” (2:a uppl. 1951).
Socialregister, det register över
hjälpverksamheten inom en kommun, som, enl. lag av 1936,
skall föras av fattigvårdsstyrelsen el. annat
kommunalt organ.
Socialrevolutionärer, se
Socialistrevolutionärer.
Socialråd, se Socialattaché.
Socialstatistik avser att i siffror belysa skilda
samhällsgruppers ekonomiska och sociala
förhållanden samt verkningar av social lagstiftning.
Den egentliga s. i Sverige tog sin början omkr.
1900, då Kommerskollegium verkställde några
specialundersökningar rörande arbets- och
arbetarförhållandena inom vissa yrken. 1903
upprättades inom Kommerskollegium en avd. för
ar-betsstatistik, vilken utgav ”Meddelanden från
Kommerskollegii avd. för arbetsstatistik” jämte
specialutredningar rörande arbetskonflikter och
kollektivavtal i en serie ”Arbetsstatistik”. 1913
övertogs s. av den nyupprättade Socialstyrelsen.
De statistiska resultaten publiceras dels i
”Sveriges officiella statistik” under rubrikerna
”Arbetsmarknad samt arbets- och löneförhållanden”,
”Priser och konsumtion”, ”Byggnadsverksamhet
och bostadsförhållanden”, ”Ekonomiska och
ideella föreningar” samt ”Socialvård” (tidigare
under den gemensamma rubriken ”Socialstatistik”),
dels i månadstidskr. Sociala meddelanden. De
fortlöpande undersökningarna omfatta bl. a.
arbetslöner (redovisade i ”Lönestatistisk årsbok”),
levnadskostnader (som underlag för
levnadskost-nadsindex) samt fattigvård, barnavård och
nyk-terhetsvård. Bland socialstatistiska
specialutredningar märkas levnadskostnads-(budgets-) el.
hushållsundersökningar, bostadsräkningar samt
undersökningar av arbetsförhållanden i skilda
yrken. Betydelsefull statistik av social natur
utarbetas även av andra statliga ämbetsverk, ss.
Medicinalstyrelsen, Pensionsstyrelsen (erkända
sjukkassor), Riksförsäkringsanstalten (olycksfall i
arbete), Arbetsmarknadsstyrelsen och
Kontrollstyrelsen, av de statistiska kontoren i Stockholm
och Göteborg samt av arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer. De viktigaste uppgifterna ur
s. publiceras årl. i ”Statistisk årsbok”.
Socialstyrelsen, centralt ämbetsverk för
frågor av allmänt socialpolitisk karaktär, lydande
under Socialdep. S. upprättades 1912 genom
utbrytning ur Kommerskollegium av dess avd. för
arbetsstatistik och handlägger enl. sin instruktion
ärenden angående förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, ss. föreningsrätt och
förhand-lingsväsen, arbetsavtal, kollektivavtal och
arbetstvister, åtgärder för social omvårdnad, ss.
fattigvård, barnavård, ungdomsskydd, allmänna
barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
