Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småland - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Småland
592
i kustlandet bl. a. näktergal, hökfärgad sångare,
fältpiplärka, grönfläckig padda och
långbens-groda. På strandängarna utmed kusten är vipan
allmän. Anmärkningsvärd är den täml. stora
rikedomen på mal i sjön Möckeln.
Befolkning och bebyggelse. S. hade Vi 1954
647,411 inv. Tätast befolkad landsbygd är Södra
Möre hd med 19 inv., glesast äro de v. delarna
av Sunnerbo hd med 6 inv. pr km2. Många gamla
byar finnas ännu kvar, särsk. i n. ö. S. ss. i
Vena, Frödinge och Djursdala socknar. — S.
har 16 städer. Jönköping, en urgammal
handelsort med stadsprivilegier sedan 1284, och
Huskvarna, stad 1911, ligga vid Vätterns s. ände och
ha betydande industrier. Gränna, gr. 1652, vid
Vättern är känt för sin fruktodling
(gränna-päron), Tranås, stad 1919, vid stambanan ej
långt från Svartåns utlopp i Sömmen, är kurort
och industristad. På höglandsplatån ligga Eksjö,
en gammal vägknut med privilegier sedan
1300-talet, nu militärförläggningsort, Nässjö, stad 1914,
S:s viktigaste järnvägsknut, Sävsjö, stad 1947,
och Vetlanda, stad 1920, vid korsningen mellan
Nässjö—Kalmar och Sävsjö—Målilla järnvägar.
Värnamo, stad 1920, ligger vid Vidösterns n.
ände, där järnvägslinjerna Nässjö—Halmstad och
Göteborg—Karlskrona korsas, Växjö, stad före
1342, blev biskopssäte under 1160-talet och är
huvudort i det gamla landskapet Värend, Ljungby,
stad 1936, trafikknut vid Lagan, är medelpunkt
i Sunnerbo hd, Kalmar, s. ö. Sveriges förnämsta
hamnstad, blev stad under noo-talet och har
betydande industri, Nybro, stad 1932, är
trafikknut med smärre industrier, 30 km v. om
Kalmar, Oskarshamn, förr Döderhultsvik, stad 1856,
har bl. a. kopparverk och skeppsvarv, Västervik,
huvudort i Tjust, omtalas som stad redan 1275
och bedriver sedan gammalt handel och sjöfart,
Vimmerby är en urgammal marknadsort och
viktig vägknut vid järnvägen
Linköping—Hults-fred. Bland de 19 köpingarna märkas
Norrahammar med stor gjuteriindustri, Gislaved med
gummifabrik, Vaggeryd och Skillingaryd med
mångsidig industri, Traryd med bl. a.
pappersbruk i Strömsnäsbruk, Alvesta, järnvägsknut,
liksom Älmhult, Hovmantorp med glasbruk,
Lessebo med pappersbruk, Mönsterås med bl. a.
tändsticksfabrik, Hultsfred, träindustriort och
järnvägsknut, samt Emmaboda, järnvägsknut med
bl. a. glasbruk.
Ekonomisk geografi. Jordbruk. Den mest
uppodlade delen av n. S. är Vista hd, där åkern
upptar 70 °/o av landarealen på Visingsö och
23 °/o av fastlandsdelen (Gränna, Ölmstad och
Skärstad). I ö. S. är kustslätten starkast
uppodlad; där har Södra Möre hd en åkerareal av
i medeltal 20 °/o av landarealen, men några
kustsocknar (Hagby och Voxtorp) uppnå 63—66 °/o.
Jönköpings och Kronobergs län höra till
Sveriges mest utpräglade småbruksbygder, där
brukningsdelar mindre än 10 har 1944 utgjorde
83,3 °/o, resp. 90,7 °/o av hela antalet. På gr. av att
jordbruket i så stor utsträckning bedrives som
småbruk, äro binäringar, särsk. i form av
skogsbruk och byggnadsverksamhet, av stor
be
tydelse. Linodlingen, som 1944 upptog 0,6 % av
åkerarealen i Kronobergs län, har gått tillbaka
under de senaste åren; sedan 1949 har
humleodling börjat förekomma i länet s. om sjön
Ås-nen. Fruktodling förekommer i hela S. men är
särsk. koncentrerad till Vätterbygden och
trakten kring Asnen (Urshult). —
Boskapsskötseln är av ålder en viktig näringsgren i det
inre S. Den har tidigare bedrivits extensivt men
bedrives nu i samband med mejerihantering.
Uppfödningen av slaktdjur är betydande.
Skogen var förr smålänningens åker. Ännu
på 1700-talet gav det på skogssvedjning samt
ris-och ljungbränning grundade extensiva
åkerbruket huvuddelen av spannmålsskörden i S. Särsk.
inom Sunnerbo hd, där jordmånen var svag
(grusig), uppstod stora, skoglösa ljungmarker.
Under slutet av 1800-talet gynnade
järnvägsnätets utbyggnad i S. en allmän
virkesexploate-ring. Landskapets skogsbestånd kalhöggos, och
det har fordrats en mansålders målmedvetet
återuppbyggnadsarbete för att övervinna
skogssköv-lingens följder. Enl. preliminär rapport från
riksskogstaxeringen 1946—48 täcker nu den
skogsproduktiva marken 64,9% av S:s totala
landareal. Skogarnas trädbestånd utgöras av
22,8 °/o tallskog, 20,9 % granskog, 18,s %
barrblandskog, 34,6% blandad barr- och lövskog samt
2,9% lövskog. Rena ekbestånd uppskattas till
115 km2, varav Kalmar läns n. del redovisar 49
km2. Rena bokskogar anträffas huvudsaki. i
Kronobergs län, där de uppgå till 17 km2.
Sumpskogar finnas mest i Jönköpings och
Kronobergs län med 11,0, resp. 9,2% av
skogsmarks-arealen.
Fiske. I S:s många vattendrag och längs
östersjökusten bedrives ett inkomstbringande
fiske. De ekonomiskt viktigaste fiskslagen äro
strömming, ål, gädda, lax och flundra. Den
sammanlagda fångstmängden utgjorde 1950 4,672 ton
med ett värde av 5,2 mkr.
Bergshantering. Redan under den yngre
järnåldern började man tillgodogöra sig S:s
myr- och sjömalmer, varav betydande lager
finnas. Bergshantering som gruvdrift idkades redan
under medeltiden. 1618 grundades Tabergs
bergslag. Vid Kleva (ö. om Vetlanda) upptäcktes
1691 kopparmalm, som sedan har brutits i flera
repriser; 1845—1919 bröts här även malm, som
gav 1,027 ton nickel. Före upptäckten av
Bo-lidenfältet voro Ädelfors gruvor Sveriges enda
guldgruvor, där 1741—1898 141 kg guld
ut-vunnos.
Industrien är en viktig näringsgren.
Särsk. anmärkningsvärd är småindustriens stora
spridning men samtidigt starka förankring i resp,
hemorter. Malmbrytning och metallindustri leder
med största antalet förvärvsarbetande, där
Jönköpings län dominerar med 436 arbetsställen och
11,754 anställda (1949).
Fornlämningar. I åarnas dalgångar och särsk.
kring sjöarna Åsnen och Bolmen ha ett stort
antal stenåldersboplatser anträffats, ingen dock
äldre än den atlantiska tidens början. Inom
Kalmar län anknyter bebyggelsen till kusten. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
