Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smith, Lennart - Smith, Lillian - Smith, Rafael - Smith, 1. Salomon - Smith, 2. Ejnar - Smith, Theobald - Smith, Thorne - Smith, Wilhelm - Smith, William (geolog) - Smith, William Gardner (författare) - Smith, William (orientalist) - Smithsonian Institution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Smith—Smithsonian Institution
582
dr och doc. i kemi vid Lunds univ. 1914, prof,
där 1922—51. S. har ägnat sin huvudsakliga
forskning åt den organiska kemin, där han
sysslat spec. med konstitutionsbestämningar med
tillhjälp av kinetiska undersökningsmetoder. S.
har även jämte elever utfört en stor mängd
bestämningar av halogenhaltiga organiska ämnens
förbränningsvärme. S. har utg. ”Lärobok i
organisk kemi” (1938, 4:e uppl. 1950), ”Organisk
syntes. Reaktionslära och inledning till
kvantitativ elementaranalys” (1935, 3æ uppl. 1949) och
”Lärobok i oorganiska undervisningsexperiment”
(1941)-
Smith [smi’])], Lillian Eugenia, amerikansk
författarinna (f. 1897). S., som tillhör en
syd-statsfamilj, skrev med sin debutbok ”Stränge
fruit” (1944; sv. övers. 1945) en av de bästa
romanerna i nyare amerikansk litteratur. S.
belyser här den traditionstyngda motsättningen
mellan vita och färgade. S. har senare utg. romanen
”Killers of the dream” (1949), där hon åter gav
en analys av sydstatsmentaliteten.
Smith [smi’])], John R a f a e 1, engelsk
kop-parstickare (1752—1812), ägnade sig först sent
åt konsten. S:s gravyrer i punkt- och sedan i
mezzotintomaner, därav 180 porträtt, bl. a. efter
Reynolds, Gainsborough och Lawrence, räknas
bland tidens förnämsta.
Smith. 1) Anders Vilhelm Salomon S.,
apotekare, sångare och kammarmusikspelare
(1853—1938). S. avlade apotekarexamen 1874 och
innehade 1882—1917 apotek i Ystad. Han gjorde
sig tidigt känd som en framstående
konsertsångare (basbaryton) och deltog även som solist
i OD:s turnéer i utlandet på 1870-talet. Som
violinist ägnade han stort intresse åt
kammarmusiken, och på hans initiativ bildades 1910 en
förening, som 1920 konstituerade sig som
Sydsvenska kammarmusikföreningen och 1928 antog
namnet Salomon Smiths kammarmusikförening.
S. var led. av Musikaliska akad. och erhöll 1921
titeln prof, musices.
2) Ej nar Wilhelm S., den föreg:s kusins
son, författare (1878—1928), jur. kand, i
Uppsala 1903, polisnotarie i Norrköping 1908—19,
teaterrecensent i Svenska Dagbladet 1919—24,
därefter litterär rådgivare i Åhlén & Åkerlunds
förlag. S :s produktion omfattar skådespel, ss.
”Erlingsnäs” (uppf. 1912), ”Adrian van der
Werf” (uppf. 1914), samt romaner och noveller,
ss. ”Rönnerkrantzarnas stad” (1912) och ”Britt
Marie Colstrup” (1916).
Smith [smi’])], Theobald, amerikansk
bak-teriolog (1859—1934), 1896—1915 prof, i
jämförande patologi vid Harvard Univ., därefter till
1929 avd.-föreståndare vid Rockefeller Institute.
S. påvisade (1893), huru texasfebern överföres
genom en fästing, och gav härigenom impulser till
vidare undersökningar över insekters roll som
mellanvärdar vid smittspridning. S. har vidare
bl. a. publicerat undersökningar berörande
förhållandet mellan bovin och human tuberkulos
(1896—99), angående immunisering vid difteri
(1909) och om förhållandet mellan smittosam
kastning hos kreatur och maltafebern (1925).
Smith [smi’])], James Thor ne, amerikansk
författare (1893—1934). Han vann stor
popularitet som förf, av fantastiska, humoristiska
romaner. Av S:s arbeten märkas ”Topper” (1926;
sv. övers. 1946) och ”Topper takes a trip” (1932;
sv. övers. 1948), som ge bilder ur en amerikansk
medelsvenssons liv i hemlandet och på Rivieran
under samliv med ”andar”.
Smith, Wilhelm, målare (1867—1949). S.
fick sin utbildning vid Konsthögsk. i Stockholm
samt vid Académie Julien i Paris. Han var 1913
—32 prof, i målning vid Konsthögsk. I början
ägnade sig S. åt genren i litet format ("Lek”,
1893), sedan åt landskap (”Vinterdag i Dalarne”,
1897, Nationalmuseum, Stockholm, m. fl.),
utsikter, stads- och hamnpartier, vidare genremotiv
med större figurer (”Osteria”, 1902,
Nationalmuseum). Omtyckta blevo hans färgrika bilder
från Italien, Tunisien och Brygge. Särsk.
karakteristiska för S. äro emellertid bilderna från
svenskt vardagsliv: ”Tröskning” (1902, Göteborgs
museum), ”Marknadsscen” (1910,
Nationalmuseum) samt scener från fiskarlivet i Blekinge.
Smith [smi’])], William, engelsk geolog
(1769—1839). Han var ingenjör och samlade rik
kännedom om de särskilt i ö. och s. England
förekommande bergarterna och de i dessa
bevarade fossilen. S. var den förste, som indelade
jordlagren efter de däri förekommande
”ledfossilen”. — Av hans arbeten må nämnas ”Strata
identified by organized fossils” (1816—19).
Smith [smi’])], William Gardner,
amerikansk författare av negerbörd (f. 1926). S.
har utg. romanerna ”Last of the conquerors”
(1948; sv. övers. 1950), där han skildrar
kamratliv i en amerikansk förläggning i Tyskland efter
2:a världskrigets slut och konfronterar negrer
med amerikaner och tyskar, och ”Anger at
innocence” (1950; sv. övers. ”Jagad oskuld”,
1951), som ger personer och öden ur lägre
socialskikt i en amerikansk storstad. S. betraktas som
en av de mest betydande av de förf., som
framträtt i U.S.A. efter 2:a världskriget.
Smith [smi’])], William Robertson, skotsk
orientalist (1846—94), 1870 prof, i orientaliska
språk och gammaltestamentlig exegetik i
Aberdeen, tvingades 1881 på gr. av sin moderna
bibelkritiska inställning lämna professuren, 1883 prof,
i arabiska i Cambridge. I S:s författarskap
märkas flera arbeten på det spec.
gammaltestamentliga området men framför allt hans fortfarande
aktuella ”Lectures on the religion of the
Se-mites” (1889).
Smithsonian Institution [smi])såu’nj9n [-instit-jö’/an],-] {+instit-
jö’/an],+} forskningsinstitut i Washington, gr.
genom donation av den engelske naturforskaren
James Smithson (1765—1829), öppnat
1846. S. omfattar olika avd., ss. astrofysiskt
ob-servatorium, zoologisk trädgård, naturhistoriskt,
etnografiskt och konstmuseum. Till vetenskaplig
forskning lämnas även understöd. S. utger flera
betydande skriftserier. — Litt.: W. P. True.
”The first hundred years of the S. 1846—1946”
(1946); P. H. Oehser, ”Sons of Science. The
story of the S. and its leaders” (1949).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
