Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slite - Slite—Roma järnväg - Slits - SLK - Sloboda - Slog - Slogan - Śloka (çloka) - Slokgräs - Slosill - Slot - Slots, Margareta - Slott-Möller, 1. Agnes - Slott-Möller, 2. Harald - Slottsarkivet, Kungl. - Slottsbron - Slottsloven - Slottsrätt - Slottsstadens församling - Slottsstek - Slottstappning - Słowacki, Juljusz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Slite—Roma järnväg—Slowacki
558
Slite cement- och kalk-a b. 1917 (se
Skånska cement ab.), som sysselsätter c:a 400
arb. Vidare finnas här ångkraftverk, tillhörande
ab. Gotlands kraftverk, snickerifabriker,
stenhug-gerier m. m. 1,333 har åker. Hamnen, som är
under utbyggnad, har c:a 300 m kaj vid 7—5 m
djup. Exporthamn. S. har samrealskola, läkare,
apotek, distriktsveterinär, lots- och tullstation.
Havsbad. Othems kyrka är unggotisk med kor
av Lafrans Botvidsson (omkr. 1230), det
fyr-välvda långhuset är från omkr. 1240. Märkliga
medeltida kalkmålningar i koret. Talrika
forn-lämningar. På Lotsbacken finnas lämningar efter
en skans från 1600-talet och vid Länna
intressanta raukar. Sjön Bogeviken s. v. om
samhället skiljes från havet av blott en strandvall,
genom vilken grävts 7 kanaler, kallade ”Sju
strömmar”. Utanför S. ligga öarna Enholmen med
befästningen Karlsvärd (se d. o.) samt Asunden
med raukfält och golfbana.
Slite—Roma järnväg på Gotland öppnades
1902; spårvidd o,89i m, längd 33 km. S.
förstatligades 1948 och nedlades 1953.
Slits, skåra, urtagning.
SLK, beteckning för Riksförbundet Sveriges
lottakårer (se Lottarörelsen).
Sloboda [slabada’], ry., fri by; förstad.
Slog (av slå), norrländsk benämning på
naturlig slåtteräng.
Slogan [slå’-] (eng. slogan, av gael.
sluagh-ghairm, stridsrop), kort sentens, använd som
politisk paroll (t. ex. fred och frihet, ty. nie wieder
Krieg, aldrig mera krig) el. i annonskampanj
o. dyl. (t. ex. boken bästa gåvan).
Sloka (äldre transkription qloka), skt,
”ljud”, ”rykte”, ”strof”, ”vers”; i sanskrit-litt
vanligt versmått, bestående av två 16-staviga
versrader med i huvudsak jambisk läggning. Varje
rad består av två 8-staviga halvverser.
Slokgräs, Me’lica, grässläkte med vanl.
tvåblommiga småax i oftast axlik vippa och bruna
el. violetta och trindryggade skärmfjäll. I
Sverige finnas 3 arter, M. nutans, bergslok,
M. uniflora, 1 u n d s 1 o k, och M. ciliata,
grusslok.
Slosill, zool., se Sillsaltning.
Slot [slå’t], se Flygplan, sp. 688.
Slots [-å-], Margareta, se Cabiljau.
Slott-Möller. 1) Agnes S., f. Rambusch,
dansk konstnärinna (1862—1937), utförde en
mängd stora figurkompositioner, illustrerande
Danmarks äldre historia och nationella sägner,
ofta med folkvisestrofer på de fantastiskt
orne-rade ramarna. Liksom sin make var hon flitigt
verksam på konsthantverkets område.
2) Georg Harald S., den föreg:s make,
målare (1864—1937). Efter studier vid bl. a.
konst-akad. reste S. vid 1880-talets slut samman med
sin hustru till Italien. Från detta land hämtade
han många impulser. På 1890-talet utställde han
en rad landskapsbilder med figurer, av vilka flera
nu finnas i Hirschsprungska saml., Köpenhamn.
Dessa bilder, framställande t. ex. konstnärens
hustru, svägerska och tjänarinna i procession å
la antik relief el. vasmålning, söka förena
naturalistisk detalj teckning med dekorativ ythållning.
Slottsarkivet, Kungl., en 1893 bildad
arkivdepå för hovmarskalkämbetet, hovförvaltningen,
husgerådskammaren, kungl. stallet, borgrätterna
samt Stockholms, Drottningholms, Haga,
Ulriksdals, Strömsholms och Gripsholms slott.
Dessutom äro dit förda handlingar rörande
hovhållningen, till stor del från Kammararkivet.
Slottsbron, stations- och industrisamhälle i
Eds sn i Värmland, 25 km v. om Karlstad, vid
Slottsbrosundet, mellan Grumsfjorden och
Ås-fjorden av Vänern; 1,140 inv. (1953). S. ligger
vid Bergslagsbanan och har ångbåtsförbindelse
med Göteborg. Sulfit- och sulfitspritfabrik, tillh.
Billeruds ab.
Slottsloven, befäl på ett slott, särskilt ett
befäst; kommendant.
Slottsrätt. 1696 bestämdes, att på alla
konungens slott i riket skulle finnas s. för
avdömande av slottsbetjäningens förseelser, där
landshövdingen i orten skulle föra presidium och ha
sex bisittare. S. avskaffades 1844.
Slottsstadens församling, se Malmö, sp. 440.
Slottsstek, oxstek av innanlår. Vid
stekning-en tillsättas peppar, lök, lagerblad, ansjovis, sirap,
ättika och konjak.
Slottstappning, kvalitetsbenämning huvudsaki.
för ädlare bordeauxviner, som butelj erats av
vin-gårdsägaren. Enklare viner importeras till
Sverige på fat och tappas här: ”härtappning”.
Slowacki [slåva’tskji], J u 1 j u s z, polsk skald
(1809—1849). S. var en tid i statstjänst och från
1831 i landsflykt, mest i Paris men även i
Schweiz och Italien. 1836—37 reste han i
Grekland, Egypten och Palestina. 1842 blev han
anhängare till mystikern Towianski. — S:s
diktning har beröringspunkter med världslitteraturens
stora namn, från grekerna till franska ech tyska
romantiker. Han imponerar genom sin rika
alstring och förtrollar genom smidig, musikalisk vers.
— S:s tidigare huvudverk äro dramat ”Kordjan”
(1834), ett motstycke till S:s rival Mickiewicz’
”Dziady”, sagospelen ”Balladyna” (1839),
”Lilla Weneda” (1840), en gripande tragedi om ett
folk, som går under, samt ”Mazepa” (1840) i
Victor Hugos stil, tragikomedien ”Fantazy”
(1841) och det kraftfulla, mystiska dramat
"Ksiqdz Marek” (1843). Av S:s episka och
lyriska dikter må nämnas ”Godzina mysli”, en
underbar självbiogr., ”Ojciec zadzumionych”, en
gripande bild av hemlängtan, ”W Szwajcarji”,
en förtrollande kärleksdröm, det stora, på
skiftande skönheter rika eposet ”Beniowski” (1841),
ett motstycke till Byrons ”Don Juan”. Vidare
må nämnas ”Anhelli” (1838), en prosadikt om
ett folks martyrskap, full av djup och religiös
melankoli, ”Genezis z ducha”, en mystiskt
vetenskaplig dikt om skapelsen, och slutligen ett
väldigt fantastiskt-visionärt epos om den egna
själens historia under olika liv, ”Kröl Duch”, ett
av romantikens yppersta alster (1 :a rapsodien
utkom 1847, men återstoden, liksom en stor del
av S:s verk, fanns i hans kvarlåtenskap i
handskrift). — Sami, skr., utg. av J. Kleiner (10 bd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
