Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skörbjugg - Skörbjuggsört - Skördeenhet - Skördemaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skörbjuggsört—Skördemaskiner
533
färska grönsaker och frukter (kål, sallad, citron,
apelsin, potatis etc.). Jfr Barlows sjukdom.
Skörbjuggsört, Cochleäria, släkte av fam.
korsblommiga, med vita blommor. I Sverige
finnas tre på havsstränder växande arter, ettåriga
örter; vanligast är C.
da-nica (upp till Bohuslän och
Uppland). Bladen äro breda
och täml. köttiga. I likhet
med stjälken ha de skarp
smak och utgöra, särskilt i
färskt tillstånd, ett gott
medel mot skörbjugg.
Skördeenhet, lantbr.,
enhet för angivande av
avkastningen av produkter
från växtodlingen,
utgörande i kg korn el. den mängd
av annan växtprodukt, som i fodervärde
motsvarar i kg korn. Jfr Fodermedel, sp. 713 f.
Skördemaskiner, lantbr. Den första s.
konstruerades i England 1799 och efterföljdes sedan
av andra, huvudsaki. med roterande knivar. Först
1826 fick maskinen en praktiskt användbar
utformning genom skotten Patrik Bell. Därefter
har maskinen utvecklats vidare i Amerika, där
på 1830- och 1840-talen flera maskiner byggdes
och patenterades, bl. a. av C. H. McCormick,
O. Hussey och J. F. Appleby. — Med hänsyn till
konstruktion och användning skiljer man numera
på slåttermaskiner, sj älvavläggare, självbindare
och skördetröskor. Skärapparaten hos
dessa maskiner är i stort sett densamma och består
av fingerbalk och kniv. Fingerbalken är fast,
och vid den äro fästa ett antal framåtriktade
fingrar, som äro uppslitsade så, att det bildas
en längs hela fingerbalken gående knivbana. I
denna löper kniven fram och tillbaka. Den
består av en stång med pånitade, trekantiga
knivblad med skarpslipade kanter. Avskärningen av
gräset etc. sker mellan knivbladens eggar och
skarpkantade motskär i fingrarna. — S 1 å 11
er-rn a s k i n e n användes huvudsaki. för slåtter av
gräs, klöver o. a. grönt material. Skärapparaten
är kopplad vid sidan av maskinen på sådant sätt,
att den kan följa markens ojämnheter. Den vilar
på ett par släpskor, som släpa på marken, och
genom inställning av dessa kan stubbhöjden
regleras. Hästdragna slåttermaskiner ha två körhjul,
och från dessa drives skärapparaten genom en
utväxlings- och vevanordning.
Traktorslåtterma-skiner kunna vara monterade på traktorn el. gå
på hjul bakom denna; i båda fallen drives
skärapparaten genom en direkt kraftöverföring från
traktorn. Hästdragna slåttermaskiner ha en
ar-betsbredd av 4 V2—6 fot, traktordragna 6—7
fot. Det med slåttermaskin slagna gröna
växt-materialet torkas på fältet till hö el. ensileras
omedelbart efter slåttern. I senare fallet samlas
materialet ihop och lastas med särskilda maskiner
el. av en s 1 å 11 e r 1 a s t a r e. Denna består i
princip av en slåttermaskin med en
lastnings-elevator, som för upp materialet direkt från
skärapparaten till en bakom el. bredvid
slåtter-lastaren kopplad vagn. Slåtterlastaren och vagnen
534
dragas därvid av en traktor. — S j ä 1 v a
v-1 ä g g a r e n, som numera är nästan helt ur bruk,
är avsedd för mogen säd. Den samlar med sig
säden på ett bord bakom skärapparaten och
lägger av den i högar, lagom stora att bindas till
kärvar. Bindningen sker för hand. —
Självbindaren användes likaledes för mogen säd.
Över skärapparaten sitter en haspel, som fäller
säden bakåt på en plattform. Haspeln är en
ving-haspel, som arbetar helt ovanifrån och därför
passar bäst i stående säd, el. en stavhaspel, vars
stavar från sidan skjutas in mellan stråna och
därför kan användas även i liggsäd. Från
plattformen föres säden av en elevator upp till
bind-verket. Av bindverket bindes säden automatiskt
till kärvar av reglerbar storlek och hårdhet. För
bindningen användes skördegarn av sisalhampa
el. papper. Hästdragna självbindare ha en
arbets-bredd av 4 V*—6 fot, de minsta kunna dragas
av två hästar, men vanl. användas dock tre.
Arbetsorganen drivas genom kedjor från maskinens
körhjul. Numera köres självbindaren va-nl. med
traktor. Traktorbindare äro kraftigare byggda
än hästbindare och ha en arbetsbredd av 7,
stundom 8 fot. Arbetsorganen drivas genom en direkt
kraftöverföring från traktorn. — S k ö r d
e-tröskan är en kombination av s. och tröska.
Den har skärapparat och haspel av samma
konstruktion som sj älybindaren; på skördetröskor
förekommer dock endast vinghaspel. Från
skärapparaten föres säden på en transportduk till
tröskan. Denna består av urtröskningsorgan,
halmskakare och ett enkelt rensverk. Den
tröskade spannmålen uppsamlas på skördetröskan i
säckar el. i en på skördetröskan monterad
behållare (tank), varifrån säden senare överföres
till en vagn. Skördetröskorna äro traktordragna;
arbetsorganen drivas av en särskild motor på
skördetröskan el., om man har tillräckligt stor
traktor, genom direkt kraftöverföring från
denna. Vissa skördetröskor, s. k. självgående, ha
motor, som driver dels tröskans arbetsorgan, dels
dess körhjul, varför någon traktor ej behövs.
Skördetröskorna ha i Sverige en arbetsbredd på
4V2—8 fot; en 6-fots skördetröska kan under
normala förhållanden tröska 30—35 dt spannmål
per tim. — I samband med skörd användas även
maskiner för hopsamling, lastning o. s. v. av
skörden. För hopsamling av hö, grönt
växtma-terial, halm efter skördetröska o. s. v. användas
r ä f s o r. En vanlig typ är hjulräfsan, som
upp-bäres av två hjul och har en stor räfskorg av
fjädrande stålpinnar, som kunna lyftas upp, så
att det hopsamlade materialet lägges kvar.
Numera användes ofta s. k. sidavläggande räfsor,
som dragas av traktor och föra materialet åt
sidan, så att det samlas i en kontinuerlig sträng.
För hopkörning av strängar till större högar,
kortare transporter o. s. v. användes stundom en
framför traktorn monterad skjuträfsa, som vid
räfsning etc. släpar på marken och för
transporter kan lyftas upp. Vid avlastning måste
traktorn backas. För lastning av hopräfsat hö,
grönfoder el. halm användas stimdom 1 a s
t-ningsmaskiner. En typ av lastare är
mon
Skörbjuggsört,
Cochlearia officinalis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
