Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
Skåne
498
Trelleborg, landets sydligaste
stad, har nu en av S:s bästa
hamnar. 1897 öppnades
post-och passagerartrafik på
Sassnitz och 1909
tågfärjeförbin-delsen. Ystad, vid den enda
naturliga hamnen vid s.
kusten, har i sin ålderdomliga
stadskärna en stor sevärdhet.
Skanör med Falsterbo har,
sedan fisket avtog, fört en
undanskymd tillvaro, men
under 1900-talet har Falsterbo
utvecklats till en modern
badort. Eslöv, järnvägsknut
vid Södra stambanan, blev
stad 1911 och Höganäs 1936.
Kristianstad (24,393 inv.) är
residens- och militärstad
samt kommunikationscentrum
med väl utvecklad industri.
Simrishamn är fiske-,
handels- och sjöfartsstad.
Ängelholm är järnvägsknut vid Västkustbanan med
känt havsbad. Hässleholm är
kommunikations-knut, har militärförläggning och ganska
omfattande industri. Bland köpingarna märkas
Klippan, industriort (pappersbruk), Tomelilla,
järnvägsknut i Österlen, Åstorp,
kommunikations-knut, Svedala, industriort (mekanisk verkstad),
Perstorp, industriort (ab. Skånska
ättikfabri-ken), Skurup, handels- och industriort, Ahus,
stad 1255—1617, med fiske (ålrökerier) och
sjöfart, Osby, vägknut och industriort, Bromölla,
industriort (ab. Iföverken), Lomma, med
tegelindustri, Bjuv, industriort liksom Sjöbo, Kävlinge,
järnvägsknut och industriort, samt Båstad,
frukt-odlarcentrum, sport- och badort. Bland
municipal-samhällen må nämnas Arlöv, förort till Malmö,
med flera industrier, Ljungbyhed, med
Flygkrigsskolan, Svalöv, med växtförädlingsanstalt, och
Åkarp, med Hvilan, Sveriges äldsta folkhögsk.
Ekonomisk geografi. Jordbruk.
Landarealens fördelning på ägoslag framställes i tab.
Uppodlingsgraden sjunker i n. skogsbygden ned
till 9,5% av landarealen, medan socknar på
Äng-elholmsslätten, på Söderslätt och i Österlen
redovisa ända till 90—98 °/o åker. Slättbygden i
Malmöhus län har Sveriges högsta skördar per har.
— 1805 upptog den odlade jorden endast 15%
av S:s landareal, 1944 hade den stigit till 52%
(15,2 % av rikets åkerareal). Under denna tid ha
Gata i Kivik.
stora förändringar ägt rum i S:s jordbruk.
Skiftena under 1800-talets förra hälft medförde
dikning, torrläggning och upplöjning av de
naturliga ängsmarkerna, varigenom
spannmålsproduktionen ökade. Rågen var alltjämt det viktigaste
sädesslaget. Omkr. mitten av årh. infördes
växelbruk med foderväxter i växtföljden, och genom
märglingen togs första steget till det moderna
handelsgödselbruket. Jämte rågen odlades något
höstvete, men icke förrän i början av 1900-talet
ägde veteodlingens stora genombrott rum. På gr.
av prisutvecklingen har dock höstvetearealen i
S. sjunkit sedan 1927, framför allt på
Sydvästslätten, medan däremot vårvetearealen har stigit.
1927—50 minskade den totala sädesarealen med
61,106 har (26,7%). Vid 1880-talets slut slog
sockerbetsodlingen igenom på den bördiga
Sydvästslätten. 1950 lämnade S. 83% (enbart
Malmöhus län 62,5 °/o) av hela landets
sockerbets-skörd. Arbetskraftens flykt från landsbygden har
emellertid vållat sockerbetsodlarna stora
svårigheter, och under tiden 1947—51 måste socker
importeras. De värdefulla biprodukter, ss. melass,
betmassa (bild 25), betfor och slamkalk, som
erhållas vid betornas förädling och som av odlarna
användas till kreatursfoder och
jordförbättrings-medel, äro dock en starkt bidragande
omständighet till sockerbetsodlingens vidmakthållande.
Odlingen av foderrotfrukter har även gått tillbaka
Landarealens fördelning efter ägoslag 1944.
Agoslag Kristianstads län Malmöhus län Hela Skåne •/.
[-Skogsbygden-]
{+Skogs- bygden+} »/o [-Mellanbygden-] {+Mellan- bygden+} «/. [-Slättbygden-] {+Slätt- bygden+} •/o Hela länet [-Skogsbygden-] {+Skogs- bygden+} •/o [-Mellanbygden-] {+Mellan- bygden+} «/o [-Slättbygden-] {+Slätt- bygden+} °/o Hela länet
har ’/o har •/.
Åker 20,7 49,2 67,8 233,234 37,s 37,« 66,4 80,4 333,094 70,4 52,0
Slåtteräng 0,5 0,6 0,4 3,040 0,5 0,6 1,3 0,7 3,865 0,8 0,8
Kultiverad betesäng 0,9 2,1 2,5 9,487 1,5 2,1 2,5 1,7 9,43i 2,0 1,7
Annan betesäng .. 4,1 9,2 3,1 32,936 5,« 6, i 5,8 2,6 19,131 4,0 4,8
Skogsmark 54>s 28,3 15,1 245,699 39,8 45,2 15,8 4,7 64,555 I3,o 28,5
Övrig mark l8,9 10,6 11,0 92,923 I5,i 7,s 8,2 9,8 43,363 9,« 12,4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
