Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skura - Skurdalshöjden - Skurril - Skuru - Skurubron - Skurugata - Skurup - Skurusundet - Skut el. skuta (stenblock) - Skuta (fartyg) - Skutari (stad) - Skutari (Istanbul) - Skutarisjön, Shkodrasjön - Skutskär - Skuttunge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Skurdalshöjden—Skuttunge
464
Skunk, Mephitis mephitis.
el. av dessa på mångfaldigt sätt sammansatta.
Uppdelning av en vapensköld i flera fält genom
brutna linjer kallas grenskura.
Skurdalshöjden, fjäll i Jämtland, invid
Storliens station och norska gränsen; 839 m ö. h.
Berömd utsiktspunkt. N. om S. ledde genom
Skur-dalsporten den urgamla färdleden till Norge.
Nära Skurdalsröset står ”Stenen i grönan dal”.
Skurril (lat. scurrtlis, gycklande), plump,
vulgär.
Skuru, villasamhälle i Nacka stad, v. om
Sku-rusundet. S., som numera jämte Ektorp utgör en
del av Nacka sammanhängande stadsbygd,
började bebyggas 1912.
Skurubron, landsvägsbro över Skurusundet
mellan Värmdön och fastlandet i Stockholms län;
byggd 1915 av ab. Arcus, Stockholm. Brolängden
är 284 m och totala bredden mellan räckena 7,4 m.
Bron är avsedd att ombyggas 1955—57, varvid
valven dubbleras, varannan bropelare borttages
och överbyggnaden lyftes något. I sitt nya skick
får S. en totalbredd av c:a 22,5 m med bl. a. 2
körbanor om vardera 7 m.
Skurugata, en kort men starkt markerad,
kan-jonliknande bildning i det sydsvenska höglandets
urbergsplatå, c:a 7 km n. ö. om Eksjö. S. börjar
på en höjd av 282 m ö. h. med en 8 m hög,
sluttande brant och fortsätter i n. v.—s. ö. riktning
c:a 550 m med i stort sett lodräta väggar, av
vilka den ö. är mera markerad än den v.
Höjdskillnaden mellan S:s botten, som mestadels utgöres
av blockmark, och väggarnas övre kant uppgår
max. till 35 m. Bredden varierar mellan 10 och
20 m.
Skurup, köping i Vemmenhögs hd i Malmöhus
län och församling i Skurups, Solberga och
Hass-le-Bösarps pastorat i Vemmenhögs kontrakt av
Lunds stift, vid statsbanelinjen Malmö—Ystad 20
km v. om Ystad; 33,92 km2, 4,808 inv. (1954).
Stationssamhället Skurup blev 1895
municipalsam-hälle och 1914 köping med 1,319 inv.; Vi 1949
inkorporerades den dittillsvarande Skurups
socken med 2,011 inv. Området är
småkupe-rad, bördig slätt. 2,905 har åker. S:s främsta
industrier äro två gjuterier och mekaniska
verkstäder, båda specialiserade på lantbruksmaskiner
och tillhörande ab. F. W. Haker & Co. (c:a 135
arb.), resp. ab. Bröderna Anderssons gjuteri (90
arb.). Större egendomar äro Svaneholm,
Stjärne-holm och Nyvång. S. har bl. a. samreal-,
lantmanna- och folkhögsk., apotek, provinsialläkare
och distriktsveterinär. Den romanska n
oo-tals-kyrkan restaur. 1951—52. Under kyrkan gravvalv
för forna ägare av Svaneholm. S. bildar jämte
Hassle-Bösarp kommunen Skurup.
Skurusundet, ett 8 km ö. om Stockholm,
mellan Ormingelandet (Värmdön) och Södertörn i
n. och s. gående smalt sund med ett vattendjup
av 10 m i n. och 7 m i s. delen. Sundet är
omgivet av villasamhällen, korsas av Skurubron (se
d. o.) och utmynnar i n. i Halvkakssundet och i
s. i Lännerstasundet, vilket genom Baggensstäket
står i förbindelse med Baggensfjärden.
Skut el. skuta, bergstekn., stora stenblock,
som bildas vid bergbrytning.
Skuta, benämning för särskilt mindre
segelfartyg, vilka gå i fraktfart på floder och
kustfarvatten.
Sku’tari, alb. Shkodèr el. Shkodra, serb.
Skadar, stad i n. Albanien, vid Skutarisjön och
floden Bojana; c:a 30,000 inv. (1930); Biskopssäte.
S. består av en muhammedansk och en kristen
stadsdel; dess centrum utgöres av det måleriska
gamla basarkvarteret. Borgen, på en höjd i s.,
och flertalet förnämligare byggnader härstamma
från den venezianska tiden. S. är n. Albaniens
livligaste handelsstad. Under antiken var S. (lat.
Scodra) huvudstad i ett illyriskt rike och kom
168 f. Kr. under Rom. Under en stor del av
medeltiden tillhörde S. serbiska riken, på 1400-talet
Venezia och erövrades 1479 av turkarna. Under
Balkankrigen intogo montenegrinerna april 1913
S. efter en lång belägring men måste överlämna
staden till Albanien.
Sku’tari, turk. Üsküdar, del av Istanbul (se
d. o.).
Sku’tarisjön, Shkodrasjön,
Balkanhalvöns största sjö, på gränsen mellan Jugoslavien
(Montenegro) och Albanien, 10 km från kusten;
362 km2, 45 km lång, 6 m ö. h., 44 m djup.
Skutskär, industrisamhälle, omfattande
Skutskärs församling i Älvkarleby kommun i Uppsala
län, vid Gävlebukten, samt vid statsbanelinjen
Uppsala—Gävle; 14,14 km2, 5,380 inv. (1952), inkl.
Upplandsbodarna och Härnäs, numera
sammanvuxna med S. Skutskärs sågverk
an-lades av H. R. Astrup 1869—70, och redan efter
ett år bodde här under sågningstiden c:a 1,400
personer. Sågverk och brädgård sysselsätta nu
c:a 350 arb. Anläggningarna tillhöra sedan 1885
Stora Kopparbergs bergslags ab., som även äger
Skutskärs fabriker, omfattande
sulfat-och sulfitfabriker, anlagda resp. 1894 och 1900,
blekeri samt kloralkali- och svavelsyrefabriker
jämte organisk-kemiska anläggningar.
Arbetarantalet är c:a 800. Hamn. Tullstation.
Skuttunge, sn i Uppsala län, Bälinge härad,
n. v. om Uppsala, 79,64 km2, 902 inv. (1954).
Sträcker sig från Uppsalaslätten och
Björklinge-ån mot n. v. upp i skogsbygden. 2,726 har åker.
Kyrkan är urspr. medeltida. Egendom: BehmerS’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
