Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skedevi (socken) - Skedevi (egendom i Östergötland) - Skedevi (gods i Södermanland) - Skedstork - Skedstörar - Skedvatten - Skedvi - Skee - Skeetshooting, skeetskytte, skeet - Skeglinge - Skegrie - Skeiðarárjökull - Skeleton - Skelett, benrangel - Skelettering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Skedevi—Skelettering
340
Skedstör.
Skedevi, sn i Östergötland, Finspånga läns hd,
landskapets nordligaste socken; 319,70 km2, 2,490
inv. (1954). Glest befolkad, småkuperad
skogsbygd med talrika sjöar. Störst av dem äro
Tis-naren (44 m ö. h.), Hunn (47 m) och Regnaren
(50 m). 2,781 har åker. I S. ligger
industrisamhället Rej myra (645 inv. 1951) med
glasbruk, gr. 1808 (80 arb.), konfektionsfabrik och
träindustri. Vid Tisnaren ligger Hävla bruk (se
d. o.). Egendomar: Frängsäter, Bräntorp, Ekeby
och Tisenhult. Kyrkan från 1200-talet
ombyggdes och utvidgades 1807. Pastorat i Linköpings
stift, Bergslags kontr. Tillhör storkommunen
Hävla.
Skedevi, egendom i Tjärstads sn, s.
Östergötland, på det smala näset mellan Äsunden och
Ämmern. Omtalas redan 1279 och har senare
tillhört bl. a. släkterna von Scheiding, Rålamb,
Spens och Falkenberg. Slottet uppf. 1769—81
av greve M. Falkenberg. Lantegendomen
omfattar 385 har, därav 122 har åker.
Skedevi, gods i Forssa sn i Södermanland, 7
km ö. om Flen vid Båvens n. v. gren, omfattar
med underlydande, däribland Sofielund, c:a 1,000
har, därav 300 åker. S. omnämnes redan 1279,
och tillhörde under medeltiden biskopsstolen i
Strängnäs. Efter reformationen indrogs godset
till Kronan och har sedan ofta växlat ägare.
Skedstork, zool., se Ibisfåglar med bild.
Skedstörar, Polyodo’ntidae, fam. bland
brosk-ganoiderna med två släkten, vartdera med en art,
utmärkta av att överkäken är årbladslikt
förlängd. Skedstören, Polyodon spathula, 2 m
lång, finns i Mississippi och lever av plankton.
Köttet ätes, och av rommen göres kaviar.
Skedvatten kallas salpetersyra, emedan den
förr nyttjades att skilja (skeda) guld från silver.
Skedvi, socknar, se Stora Skedvi och Västra
Skedvi.
Skee [JèG], sn i Bohuslän, Vette hd, mellan
kusten vid Strömstad och norska gränsen vid
Idefjorden; 267,99 km2, 3,764 inv. (1954). Gammal
kulturbygd med odlade dalslätter (Skeeslätten,
Skärsbygden) mellan höga platåer, bl. a. länets
högsta punkt, Björnerödspiggen (224 m ö. h.).
4,725 har åker. I S. ligga municipalsamhället
Björneröd och Kroken samt tätorten Skee med
371 inv. (1951). Några mindre fisklägen, bl. a.
Seläter; stenhuggerier. Egendomar: Blomsholm
och Vettelanda. Vid den förra märkes Sveriges
näst största skeppssättning, Grönhög. Kyrkan är
en absidkyrka från 11 oo-talet med 3 romanska
portaler och fristående klocktorn (1588). Ingår
i S. och Tjärnö pastorat i Göteborgs stift,
Vikornas n. kontr. Tillhör storkommunen Vette.
Skeetshooting [ski’t/ötnj] (eng.),
skeet-skytte, skee t, lerduveskjutning i en från
U.S.A. kommande form, som vid början av
1930-talet upptogs i Sverige. Banan utgör ett
cirkelsegment, där 1 :a—7:e skjutstationerna äro jämnt
fördelade på bågen, den 8:e belägen vid kordans
mittpunkt. Två kastmaskiner äro uppställda i
cirkelbågens ändpunkter (vid station 1 och 7;
kast från olika höjd). Serien omfattar 25 skott:
2 enkelskott från varje station, dubbléer från
stationerna 1, 2, 6 och 7 samt 1 skott
(omedelbart) på 1 :a missade duva. SM i s. anordnas
sedan 1936 av Riksförbundet för
kortdistans-skjutning. — Vid s. användes stundom ett
specialkonstruerat gevär, skeetgevär, med
bl. a. kort kolv och glest skjutande pipor.
Skeglinge, sn i Malmöhus län, Frosta hd, s.
om Eslöv; 5,78 km2, 74 inv. (1954). Skoglös,
småkullig slättbygd. 570 har åker. En
gråstens-kyrka från 11 oo-talet revs 1872. Ingår i ö. Strö,
Skarhults, Borlunda och S. pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt. Tillhör storkommunen Skarhult.
Skegrie, sn i Malmöhus län, Skytts hd, på
Söderslätt, n. v. om Trelleborg; 7,49 km2, 438
inv. (1954). 683 har åker; skog saknas.
Stationssamhället Skegrie har c:a 300 inv. Romansk
sandstenskyrka från noo-talet, hårt restaur. 1844.
Ingår i Håslövs, Bodarps, V. Tommarps och
S. pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.
Utgör tills, m. Fuglie, Bodarp, Maglarp, V.
Tom-marp, Hammarlöv och V. Vemmerlöv
storkommunen Skegrie; 58,03 km2, 2,500 inv. (1954).
Skeiöarårjökull [skéi’Öaråur-], en s., c:a
300 km2 stor förgrening av Vatnajökull på
Island. Utanför dess bräm (c:a 60 m ö. h.)
vidtager det c:a 700 km2 vidsträckta sand- och
grusfältet SkeiÖarårsandur.
Skeleton [ske’latn], eng., eg. bet. skelett. 1)
Låg, tung tävlingskälke med två medar av
stålrör, sinsemellan fast förbundna med en
järnkonstruktion, som uppbär en bräda med mjuk
stoppning. Den tävlande, som startar med anlopp,
ligger framstupa och styr s. genom
tyngdöver-föring och sidkast med benen (skodon med
tåjärn). Jfr Kälkbacksåkning och Kälke. — 2) En
2-spänd tävlingsvagn med 4 höga hjul.
Skele’tt, benrangel, benstomme, bensystem,
sammanfattningen av i ryggradsdjurens kropp
förekommande ben och brosk. S. tjänar dels
som stöd och skydd för kroppens mjukdelar,
dels som fäste för muskulaturen. I vidare
mening betecknas som s. även hos ryggradslösa djur
förekommande stödj ebildningar, ss. kiselskelettet
hos många urdjur, kisel- el. kalkbildningarna hos
svampdjur och koralldjur, kalkpansaret hos
tagg-hudingarna och det av kitin med el. utan
kalkinlagring bildade hudskelettet hos leddjuren. Se
vidare Fiskar, Fåglar, Groddjur och Människan
samt bilder vid d. o.
Skelettering, för konservering m. m.
avlägsnande av mjukdelarna från benstommen av ett
djur samt rengöring (vanl. genom
fettextrahe-ring) av denna; även borttagande av ett
växt-blads mjukare delar från den fasta stommen
(nerverna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
