Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skandinavism - Skandiska havet, Skandik - Skandium - Skank - Skans - Skansen - Skansen Kronan - Skanskorg - Skansudde - Skanör - Skanör med Falsterbo - Skanörs ljung - Skap - Skapelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Skandiska havet—Skapelse
322
situationen i Europa rentav understundom
aktualiserade den politiska s:s idéer, har över huvud
taget nordiskt samarbete upptagits på så gott
som alla samhällslivets områden. — Litt.: Å.
Holmberg, ”S. i Sverige vid 1800-talets mitt”
(1946); E. Möller, ”Skandinavisk stræben og
svensk politik” (1948); H. L. Lundh, ”Från s.
till neutralitet” (1950); ”S. i Sverige” (1951).
Ska’ndiska havet, S k a’n d i k, se Norska
havet.
Ska’ndium, se Sällsynta jordartsmetaller.
Skank, hos husdjuren det parti av bakbenet,
som ligger mellan låret och hasen med underlag
av stora skankbenet med tillhörande muskler.
Skans. 1) (Befästnk.) Ett med skyddsrum
fullt utbyggt motståndsnäste el.
motståndsom-råde för högst ett skyttekomp. Jfr Fast punkt.
— Ang. fältskansar se Fältbefästning.
2) (Skpsb.) Se Back 3).
Skansen, se Nordiska museet.
Skansen Kronan, i Göteborg, se Kronan.
Skanskorg, cylindrisk korg utan botten, omkr.
1 m hög och 0,7 m i diam. Den begagnades förr,
jordfylld, vid befästningsarbeten för att bekläda
branta jordsluttningar.
Skansudde, fyrplats vid Utholmens
ankarsättning, mitt på Gotlands v. kust.
Skanör, församling i staden Skanör med
Falsterbo, på n. delen av den hammarformiga
halvö, som bildar Skånes sydvästligaste del ;
ii,6i km2, 632 inv. (1954). S:s uppkomst och
utveckling sammanhänga helt och hållet med det
stora sillfisket i Öresund under medeltiden och
Skånemarknaderna. Höllviken har erbjudit en
relativt väl skyddad ankarplats för större fartyg,
medan mindre båtar torde ha använt det av en
sandrevel (Hovbacken) skyddade men grunda
Bakdjupet som hamn. S. är som samhälle el. stad
äldre än Falsterbo. Fr. o. m. 1300-talet anses S.
ha överflyglats av Falsterbo (se d. o.) som
fiskläge, och under 1400-talet gick S. tillbaka. Det
vid mitten av 1200-talets förra hälft anlagda S:s
slott föll i ruiner, och en påbörjad ombyggnad
av kyrkan blev ej fullbordad. Konungens fogde,
som bott på slottet i S., flyttade i början av
1400-talet över till Falsterbohus. 1754 sammanslogos
de båda städerna S. och Falsterbo till en stad,
Skanör med Falsterbo. S:s folkmängd,
som (vad den bofasta befolkningen beträffar)
alltid torde ha varit ganska fåtalig, uppgick 1805
till 568. 1874 och 1885 härjades S. av svåra
eldsvådor, varför ålderdomlig stadsplan och
bebyggelse finnas kvar endast i stadens
nordostligaste del. Där ligga bl. a. det lilla rådhuset från
1776—77 och S:s enda bevarade
medeltidsbygg-nad, den åt S:t Olof (Olav) helgade kyrkan.
Den är av vitrappat tegel och urspr. byggd vid
1200-talets mitt. Kyrkan restaurerades senast
1939—40. N. om densamma ligger ruinkullen av
S:s slott, vars vallar (mellan gravarna) ha
bestått av grästorv samt palissader. S:s vackraste
korsvirkeshus, den s. k. Borgmästaregården,
strax s. ö. om kyrkan, nedbrann i grunden 1947.
S. liksom Falsterbo saknar industri (om näringar
m. m. se Skanör med Falsterbo) men besökes
NF XIX — II
som badort. Hamnen, byggd med statsbidrag 1879
—81, är ej skyddad för v. och n. v. vindar; ofta
förekommande sanddrift kan åstadkomma ej
oväsentliga minskningar i djupen både i inloppet
(minsta djup 3,6 m) och i hamnen, som har 222
m kaj vid normalt 3,5—2,5 m vattendjup;
an-löpes huvudsaki. av fiskebåtar. S. är säte för
staden Skanörs med Falsterbo förvaltningsorgan.
— Litt.: O. Rydbeck, ”Den medeltida borgen i
S.” (1935).
Skanör med Falsterbo, stad i Malmöhus län,
bestående av de båda församlingarna Skanör och
Falsterbo, vilka utgöra ett pastorat i Skytts
kontrakt av Lunds stift. I judiciellt hänseende tillhör
S. Oxie och Skytts domsaga. Arealen är 17,51
km2; 50% äro äng, 27% åker och 2%
skogsmark; ö. delen är ljunghed (se Ljungen).
Folkmängden, sedan länge täml. oförändrad, är 986
(1955). Sommartid präglas Falsterbo helt och
hållet av mondänt badortsliv, medan Skanör för
en ganska lugn tillvaro. Sjukhus och högre skolor
saknas. Sedan årh. tillbaka ha Skanör och
Falsterbo haft gemensam kommunalförvaltning.
Skanörs ljung, se Ljungen.
Skap benämnes hos husdjuren det hudveck,
som omsluter penis.
Skapelse, världens tillblivelse genom en
personlig gudomlig akt. Ehuru man i princip måste
skilja på s. och kosmogoni, världens
uppkomst genom opersonliga immanenta krafter och
lagar, kan denna skillnad praktiskt knappast
genomföras i religionshistorien. Även när s. tänkes
som en spontan process, ingripa personliga makter
och väsen på många sätt i dess fortgång. Det är
framför allt två företeelser i naturen, som
bestämt de primitiva människornas föreställningar
om s.: växlingen mellan dag och
natt, som varje morgon låter jorden med allt
vad den bär träda fram ur nattens dunkel —
ofta tänkes mörkret som dunkla vattenmassor;
kaosmörkret är som i Babylon och i Israel
uroceanen —, och den mänskliga och animala f
ö-delsen. Skaparväsendena äro stundom groteska
sagofigurer, om vilka varjehanda skämtsamma
sägner berättas, men hos de flesta folk finnes,
mer el. mindre bestämd, tron på en skapare, som
vanl. tillika är väktare över rätt och sed,
in-stiftare och upprätthållare av heliga ordningar.
Än synes denne skapare vara identisk med
himlen, ljusets gudom, som låter världen framträda
ur urmörkret, än är han den mäktiga urfadern,
den första varelsen, som genom magiska krafter
framföder tingen och människorna ur sig själv.
Den fortsatta utvecklingen i de högre
religionerna visar dels, hur skapelsemyten utvecklas
till spekulativ kosmogoni, dels hur tron på den
personlige skaparen alltmera renas. Strävan att
göra skaparen i sitt verk oberoende av alla
inskränkningar och betingelser, särskilt av en förut
existerande materia, når sin höjdpunkt i den
bibliska tron på Gud, som ”frambragt allt av
intet genom sin makts ord”.
Den bibliska
skapelseberättelsen finnes i 1 Mos. kap. 1. Enligt denna fördelas
s. på 6 skapelsedagar och en vilodag. På första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
