Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöström, Victor - Sjöstyrka el. strategiskt förband - Sjösås - Sjösättning - Sjötaktik - Sjöterritorium - Sjötillägg - Sjötofta - Sjötorp - Sjötunga - Sjövakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301 Sjöstyrka—Sjövakt 302
gen”, ”Tösen från Stormyrtorpet”, ”Berg-Ejvind
och hans hustru”, ”Ingmarssönerna”, ”Hans nåds
testamente”, ”Körkarlen”, ”Vem dömer?” samt
ytterligare ett 30-tal filmer. I några av dessa
och i flera av Mauritz Stillers filmer hade S.
också ledande roller. 1923—30 engagerad som
regissör av Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood,
inspelade han nio filmer, av vilka de bästa voro
”Han som får örfilarna”, ”Kejsaren av
Portu-gallien”, ”Den röda bokstaven”, ”En gudomlig
kvinna” med Greta Garbo och Lars Hanson samt
”Stormen”. Återkommen till Sverige 1930,
regisserade han sin sista svenska film, samtidigt
hans första ljudfilm, ”Markurells i Wadköping”
(innehade även rollen som Markurell). 1937
regisserade han ”Under den röda kappan” i
England. Från 1938 har han, uteslutande hos ab.
Svensk filmindustri, haft huvudroller i ”Gubben
kommer”, ”John Ericson”, ”Striden går vidare”,
"Det brinner en eld”, ”Ordet”, ”Kejsaren av
Portugallien”, ”Rallare”, ”Jag är med eder .. ”,
”Farlig vår”, ”Till glädje”, ”Kvartetten som
sprängdes”, ”Hård klang” och ”Kärlek”. Som
regissör fick S. internationell betydelse och
påverkade under en lång följd av år filmstilen
i riktning mot en folkligt enkel handling i
fri-luftsmiljö. Som skådespelare utmärkes hans konst
främst av en osedvanlig värme och ett starkt
patos. 1943—50 var S. konstnärlig ledare för ab.
Svensk filmindustri. — G. 3) m. skådespelerskan
Edith Erastoff. — Litt.: Robin Hood (B.
Idestam-Almquist), ”Den svenska filmens drama. S.
—Stiller” (1939); G. Collijn, ”V. S.” (1943).
Sjöstyrka el. strategiskt förband,
benämning på för självständiga operationer avsedd
flotta, eskader el. avd. till skillnad mot de lägre,
taktiska förbanden, flottilj, division och
grupp.
Sjösås, sn i Kronobergs län, Uppvidinge hd,
n. ö. om Växjö; 86,31 km2, 1,445 inv.
(1954)-Kuperad skogsbygd, begränsad och uppdelad av
örken, Madkroken m. fl. sjöar. 607 har åker.
Stationssamhället Braås har 668 inv. (1951).
Vacker ödekyrka av medeltida ursprung. Nya
kyrkan uppf. 1862—65. Hembygdsmuseum.
Ingår i S., Drevs och Hornaryds pastorat i Växjö
stift, Uppvidinge kontrakt. Tillhör
storkommunen Braås.
Sjösättning, se Stapelavlöpning.
Sjötaktik, sättet att utnyttja krigsfartygen och
deras vapen omedelbart före och under en strid.
Sjöterritorium. Havsområdet indelas ur den
internationella rättens synpunkt i de närmast kust
belägna vattenområdena, vilka utgöra resp,
strandstaters territorialvatten el. s., och
det utanför territorialgränserna belägna
vattenområdet, som utgör fritt hav el. öppna havet.
Till territorialvattnen hänföras även de inom
staternas landområden belägna vatten, inre vatten,
inlandsvatten. — Territorialvattnen äro av två
slag, inre och yttre. Med svenskt inre
territorialvatten förstås svenska insjöar,
vattendrag och kanaler, svenska hamnar, hamninlopp
och vikar samt de delar av svenska
territorialvatten, som äro belägna innanför och mellan
svenska öar, holmar och skär. I Öresund räknas
endast hamnar och hamninlopp till svenskt inre
territorialvatten. Det yttre
territorialvattnet utgöres av ett landet omgivande
vattenområde i öppen sjö, som från fastlandet el.
utanför liggande öar och skär samt inre
territorialvatten sträcker sig intill ett visst avstånd
utåt havet. Den yttre gränsen för detta område,
territorialgränsen, anses gå parallellt
med räta linjer, som förbinda de utskjutande
punkterna på kusten samt därutanför liggande öar
o. s. v. och som vid bukter och vikar av ej
alltför stor bredd gå tvärs över deras mynningar.
Det yttre territorialvattnets utsträckning är icke
fastställd genom någon allm. vedertagen
internationellrättslig regel utan är olika för olika stater.
Gränsen för Sveriges ”dominium” angavs f. ggn i
en av K. m:t för sjöstyrkebefälhavare utfärdad
instruktion 28/s 1779 sträcka sig ”1 sjö- el. s. k.
tysk mil” (= 4 nautiska mil) ”från de yttersta
övervattensklippor el. skär”. I stadgar och
författningar hävdas alltjämt denna utsträckning av
det svenska s., senast i k. k. 27/s 1938 nr 187.
Vissa länder göra sina befogenheter gällande
över ett område av det fria havet, som sträcker
sig 6 nautiska mil ut från kusten, men flertalet
stater räkna sitt s. intill 3 nautiska mil, en
pre-tentionssiffra, mot vilken i varje fall aldrig
några protester avgivits staterna emellan och som
därför anses som allm. godtagen. Ryssland har
sedan gammalt dragit gränsen för sitt s. i
Ishavet vid 12 nautiska mil från kusten, och efter 2:a
världskriget har denna stat, mot övriga
intresserade strandstaters gensagor, sökt hävda samma
gräns i innanhavet Östersjön längs de av
Ryssland besatta landområdena. Rörande
utsträckningen av s. i gränsvatten (t. ex. Öresund) äro i
regel särskilda överenskommelser träffade mellan
berörda stater. I rättsligt avseende skilja sig de
inre och yttre territorialvattnen därutinnan, att
de inre äro lika fullständigt underkastade statens
höghetsrätt som dess landområden, under det att
utövandet av höghetsrätten inom yttre
territorialvatten i regel inskränkes dels av praktiska skäl,
dels till följd av den rätt till ”oskadlig
genomfart” {passage inoffensif), som här tillkommer
främmande fartyg.
Sjötillägg, lönetillägg, utgående till militär
personal under tjänstgöring på flottans fartyg.
Sjötofta, sn i Älvsborgs län, Kinds hd, vid
Smålandsgränsen, v. om Gislaved; 70,31 km2, 617
inv. (1954). Kuperad skogsbygd med många
småsjöar och mossar. 449 har åker. Nuv. kyrkan
av trä uppf. 1853. Ingår i Tranemo, Mossebo,
Ambjörnarps och S. pastorat i Göteborgs stift,
Kinds kontrakt. Tillhör storkommunen Tranemo.
Sjötorp, samhälle i Lyrestads sn (se d. o.) i
Västergötland.
Sjötunga, zool., se Flundrefiskar, sp. 656, och
fig. 2 å sp. 658.
Sjövakt, fartygsbesättningens vaktgöring till
sjöss. På ett fartyg till sjöss måste alltid viss
personal vara i tjänst. Dessa personer gå då s.
till skillnad från övriga, som äro dagmän. Skilda
arbetstidsregler gälla för de två kategorierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
