Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjösjuka - Sjöskolan - Sjöskum el. sepiolit - Sjöslag - Sjösländor - Sjöstedt, Yngve - Sjöstjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Sjöskolan—Sjöstjärnor
298
Fr. v.: vanlig sjöstjärna, Asterias rubens, mångarmad sjöstjärna av arten Solaster endeca och undersida av
sjöstjärna med munnen i centrum och rader av sugfötter längs armarnas undersida. Se även bild vid Sjökorvar.
farkosten. S. saknas hos spädbarn. S.
motarbetas bäst genom att intaga liggande ställning med
slutna ögon på möjligast lugna plats (mitt i
fartyget)- Olika försök att medelst särskilda
konstruktioner (gyrostabilisator m. m.) motverka
rullning hos fartyget ha endast delvis haft
framgång. Medikamentellt förebygges s. numera med
s. k. antihistaminpreparat, vilka började
användas under 2:a världskriget och som äro effektiva
i mycket stor utsträckning.
Sjöskolan (eng. the lake-school), se Engelska
litteraturen, sp. 675.
Sjöskum el. s e p i o 1 i t, 2MgO . 3SiO2.2H2O,
en vittringsprodukt av magnesiumrika silikat med
en hårdhet av blott 2—2,5. Spec. v. är 2, men
på grund av sin porositet flyta torra stycken av
mineralet på vatten. S. har matt, jordar tat brott
och vanl. grå-, gul- el. rödaktigt vit färg. S.
låter lätt tälja sig, antar vaxglänsande polityr
samt nyttjas till piphuvuden och
cigarrmunstycken. Råvaran fås huvudsaki från Anatolien
(Mindre Asien).
Sjöslag, strid av större omfattning mellan
styrkor till sjöss. — Även skämtsamt om supgille,
(våldsamt) rummel.
Sjösländor, Pleco’ ptera, insektsordning med
smala, 6—20 mm långa arter med
borstfor-miga, mångledade antenner, smala
framving-ar, i vila platt hoplagda över varandra över
de bredare, i längdveck hoplagda bakvingarna,
tills, täckande den vida kortare bakkroppen, som
ofta har ett par långa, ledade, trådlika bihang.
S. träffas framför allt i närheten av rinnande
vatten på stenar och buskar. Äggen släppas
ned i vattnet från
luften. Nymferna,
som till
kroppsformen likna de
fullvuxna, utom att de
sakna vingar, äro
rovdj ur och andas
antingen med
tra-kégälar el. genom
huden. De
fullvuxna nymferna få
yttre vinganlag,
puppstadium sak-
nas. De större formerna av s. äro använda
av fiskare som bete för laxöring och forell.
I Sverige äro omkr. 20 arter kända, varav Perla
maxima (fam. Perlidae) är den största (20 mm)
och släktet Isopteryx omfattar de minsta arterna.
Sjöstedt, Bror Yngve, zoolog (1866—1948),
fil. dr i Uppsala 1896, assistent vid Statens
entomologiska anstalt 1897, prof, och intendent
vid Naturhistoriska riksmuseets entomologiska
avd. 1902—33. S:s första större vetenskapliga
arbete, ”Zur Ornithologie Kameruns” (1895),
tillhör ornitologiens område, där han även
sedermera varit verksam,
men huvudsaki. har S.
ägnat sig åt
entomologien och därvid utövat
ett mycket omfattande
författarskap. Bland
S:s större arbeten må
nämnas ”Monographie
der Termiten Afrikas”
(3 bd, 1900—25) och
”Acridiodea
australi-ca” (2 bd, 1921—
35), en monografi
över australiensiska
gräshoppor. Utom en
resa till U.S.A. och
Canada (1898) i praktisk entomologiskt syfte
har S. företagit forskningsresor i
Västaf-rika (1890—92) och Östafrika (1905—06) samt
från dessa hemfört utomordentligt rika saml.,
som kommit Riksmuseet till godo. Den sistn. av
dessa resor resulterade bl. a. i det stora arbetet
”Wissenschaftliche Ergebnisse der schwedischen
zoologischen Expedition nach dem Kilimandjaro”
(3 bd, 1910). Sina resor har S. i populär form
skildrat i ”1 Västafrikas urskogar” (1904) och
”Bland storvildt i Östafrika” (1911). — G. 1918
m. sångerskan Rosa Grünberg.
Sjöstjärnor, Asteroidea, klass av prov,
tagg-hudingar, med stjärnlik, vanl. femstrålig kropp.
Huden innehåller rörligt förenade, taggiga
kalkplåtar. Den oväpnade munnen ligger centralt på
undersidan och övergår i den rymliga
magsäcken, från vilken rikt förgrenade utskott
fortsätta in i armarna. I en fåra på undersidan av
Sjösländan Perla maxima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
