Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simrishamn - Simris-Nöbbelöv - Simshyvel - Simsnäppor - Simson (Samson) - Simson, Eduard von - Simsällskap - Simtuna - Simtuna härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Simris-Nöbbelöv—Simtuna härad
206
bedrives utanför S. av fiskare från S., Blekinge
och västkusten. Fisket har gått mycket starkt
framåt under det senaste årtiondet, och S. är nu
den största fiskeplatsen på Sveriges östkust, med
i S. bosatta 148 yrkes- och 16 binäringsfiskare
(1950). Hamnen består av yttre (no m kaj vid
5 m vattendjup) och inre hamnen (504 m kaj
vid 4,9 m djup) samt en fiskehamn (3 m djup).
Eftersom yttre hamnen är relativt liten och
djupen utanför växa hastigt, besväras den vid
östliga vindar av kraftig sjöhävning. S. har
tullkammare och lotsstation samt samrealskola,
länslasarett och epidemisjukhus, hembygdsmuseum
med ganska omfattande saml., tillhörande
Sydöstra Skånes fornminnesfören. (bildad 1916), och
ett garverimuseum, inrättat 1926 och det första
i sitt slag i Sverige. S. lyder sedan 1944 under
landsrätt (Ingelstads och Järrestads domsaga)
och bildar med Järrestad ett pastorat i Albo och
Järrestads kontrakt av Lunds stift. — Litt.: E.
Andrén, ”S. Bebyggelsens och stadsplanens
historia” (1942); H. Nelson m. fl., ”S. med
omland” (1949).
Simris-Nöbbelöv, kommun i Järrestads hd i
Kristianstads län, vid kusten närmast s. om
Simrishamn; 23,78 km2, 1,935 inv. (i954). 1946
sam-manslogos de dittillsvarande socknarna Simris
(11,10 km2, med 1,045 inv. 1952) och östra
Nöbbelöv (i2,ss km2, med 925 inv.) s.
därom, vilka fortfarande utgöra var sin församling
i Simris och ö. Nöbbelövs pastorat i Albo och
Järrestads kontrakt av Lunds stift. S. är bördig,
småkuperad och skoglös slättbygd. 1,947 har
åker. I S. ligga Simris (395 inv. 1951),
förort till Simrishamn, och Brantevik, som med
utgången av 1951 upphört att vara
municipalsam-hälle. Simris kyrka, uppförd av tuktad kalksten
i mitten på uoo-talet, blev ombyggd 1905. ö.
Nöbbelövs romanska kalkstenskyrka från 11
ootalets senare del ombyggdes vid 1800-talets mitt.
Tornet fick spira 1896. Sedan Vi 1952 ingår S. i
kommunen Simrishamn.
Simshyvel (eg. gesimshyvel), smal trähyvel
(av trä el. järn), vid vilken stålet har minst
samma bredd som hyvelkroppen. Användes för
hyvling av innerhörn i listverk o. s. v.
Simsnäppor, några till fam. brockfåglar
hörande snäpparter, som utmärkas av rak, i spet-
Smalnäbbad simsnäppa.
sen något nedböjd näbb, korta ben och simhud
vid basen av framtårna, vilka även äro kantade
med en flikad hudfåll. De simma skickligt.
Smalnäbbade simsnäppan, Phalaropus
lobatus, är något större än en gråsparv och
häckar i fjällens översta björkbälte. Ovan är den
svart med gula band, under vit, och halsens
sidor äro rödbruna. Brednäbbade
simsnäppa n, Chrymophilus fulicarius, är en arktisk fågel,
som vid höstflyttningarna stundom anträffas i
Sverige.
Simson (Samson), en av hjältarna under
domartiden i Israel. Herrens ängel uppenbarade
sig för Manoas från Sorga hustru och förutsade,
att hon skulle föda en son, som skulle göra en
begynnelse till att frälsa Israel ur filistéernas
hand. Sonen, som fick namnet S., hade en
utomordentlig styrka i sitt hår. Han fattade kärlek
till en filisteisk kvinna, Delila, och fick därmed
tillfällen att skada filistéerna. Till sist lyckades
dock dessa ställa om att han berövades sitt hår
och därmed sin styrka, varefter han blev
fängslad och bländad. Men sedan hans hår vuxit ut,
lyckades han stöta omkull ett hus, i vilket vid
pass 3,000 filistéer uppehöllo sig, varvid han själv
omkom. Det, som berättas om S., torde vara
hämtat från minnen om gränsstrider mellan
israeliter och filistéer.
Simson [zi’mzån], Martin Eduard
Sigismund von, tysk politiker (1810—99), 1833 e. o.
och 1836 ord. prof, i juridik i Königsberg. Som
president i ”nationalförsamlingen” i Frankfurt
a. M. 1848—49 ledde S. den deputation, som åt
Fredrik Vilhelm IV av Preussen erbjöd tyska
kejsarkronan. Sedermera president i nordtyska
och tyska riksdagarna 1867—74, anförde han den
deputation, som hos konung Vilhelm i Versailles
18 dec. 1870 anhöll om den tyska
kejsarvärdig-hetens upplivande. S. var preussiska kammarens
president 1859—61. Då riksrätten i Leipzig
inrättades, blev han dess förste president (1879—
91). — Biogr. av hans son Bernhard von S.
(1900).
Simsällskap. Det första s. bildades i
Uppsala 1796; på 1810—20-talen grundades s. i ett
flertal städer i Sverige samt 1898 Svenska
livräddningssällskapet (SvLRS) med
syfte att bl. a. sprida kunskap om livräddning och
främja simkunnigheten. Sällskapet utger
årsböcker sedan 1916. 1904 tillkom Svenska
simförbundet, 1908 Internationella
simförbundet (FINA) och 1935
Riksföreningen för simningens
främjande (S i m f r ä m j a n d e t) med
huvudsaklig uppgift att ekonomiskt stödja simidrotten
(utger tidskr. Simfrämjaren).
Simtuna, sn i s. delen av Simtuna hd på
Mälarslätten, n. v. om Enköping; 114,79 km2,
1,561 inv. (1954). Genomflytes i ö. av
örsunda-ån. 4,755 har åker. Kyrkans långhus är från
1200-talets förra hälft. Ingår i S., Altuna och
Frösthults pastorat i Ärkestiftet, Fjärdhundra
kontrakt. Tillhör storkommunen Fjärdhundra.
Simtuna härad i västligaste Uppland,
Väst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
