Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Servett - Service - Service, Robert - Servil - Servis - Servisledning - Serviter - Servitris - Servitut - Servitör - Servius Marius Honoratus - Servius Tullius - Servomotor, manövermotor - Servus - Serös - Sesam - Sesamben - Sesamolja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61 Service—Sesamolja 62
mun (och händer) med samt skydda kläderna
med. S. härrör från 1400-talet — i antiken och
medeltiden brukades handduk till tvagning efter
måltiden.
Service [sä’vis], eng., ”tjänst”; inom
affärsföretag, särskilt inom automobilbranschen,
betjänande av kunderna, ”kundtjänst”.
Service [sä’vis], Robert William,
engelskkanadensisk författare (f. 1874). Han
utvandrade till Canada och slog sig först på jordbruk.
S. deltog även i 1 :a världskriget (”Rhymes of a
Red Cross man”). Under starkt inflytande av
Kipling gjorde han sig känd som en kraftfull
poetisk skildrare av livet i ”vilda västern”. Av
S:s diktsamlingar må nämnas ”Songs of a
sour-dough”, ”Rhymes of a rolling stone”, ”Selected
poems” (1917), ”Collected poems” (1930).
Romanen ”Trail of ’98” (sv. övers. 1927) målar
livet i Klondike. I sv. övers, av T. Nerman ha
utkommit ett flertal andra romaner samt
”Guld-grävardikter” (1917).
Servil (lat. servilis, av se’rvus, träi), trälaktig,
krypande tjänstaktig. — Subst.: S e r v i 1 i’s m,
s e r v i 1 i t é t.
Servis (fr. service), (fullständig) uppsats av
porslins- och glas- (el. metall-)kärl för
måltid. Även drickspengar till bordsbetjäning. —
(Krigsv.) Pjäsbetjäning, det manskap, som
under ledning av pjäschefen betjänar en pjäs
(kanon, haubits, granatkastare, kulspruta,
strålkastare o. s. v.).
Servisledning, en för en enskild konsument el.
en konsumentgrupp (t. ex. en fastighet) avsedd
avgreningsledning från ett ledningsnät för
distribution av elektrisk energi, gas el. vatten.
Serviter (Ordo servörum beätae Marlae
vi’r-ginis), en till jungfru Marias ära 1233 grundad
och 1255 stadfäst munkorden, som följde
augusti-nernas klosterregel och räknades till
tiggarord-narna. Den har sitt säte i Rom.
Servitris (fem. av servitör), uppasserska.
Servitüt, jur. I svensk rätt förstås med s.
endast s. k. realservitut, d. v. s. besvär
el. las t, som vilar på en fastighet och gäller
till förmån för annan fastighet, t. ex. rätt att ta
väg över fastighetens mark, att där hålla en
kraftledning, att ha rätt till fri utsikt, att dämma
upp vatten 0. s. v. I den senare romerska rätten
och i vissa nyare rättsordningar innefattas under
s. även s. k. personalservitut, varmed
förstås vissa slag av nyttjanderätt. S. är en
sakrätt. Utmärkande för denna sakrätt är, att den
är knuten till en viss fastighet. Denna fastighet
kallas den härskande, den andra den t j
ä-n a n d e. I mots. till nyttj anderätt är s. i regel
icke begränsat till tiden. S. kallas positivt,
om det innefattar en rätt för den härskande
fastighetens ägare att nyttja den tjänande fastigheten
i något avseende, t. ex. genom att ta väg, och
negativt, om det blott innefattar en
inskränkning i rätten för den tjänande fastighetens ägare
att utnyttja denna, t. ex. att fastigheten icke får
bebyggas på visst sätt (b y g g n a d s s e r v i t u t).
Allmänna bestämmelser rörande s. finnas i lag
Wfi 1907 om s. I regel får s. icke gå ut på några
prestationer från ägaren av den tjänande
fastigheten utan blott på att denne skall tåla ett
intrång. Undantag gäller emellertid såtillvida, att
ägaren av den tjänande fastigheten kan vara
förpliktad att underhålla väg, byggnad el. annan
inrättning, som erfordras för s:s begagnande. S.
kan grunda sig på avtal, urminnes hävd,
jord-delningsförrättning och expropriation. S., som
grunda sig på avtal, kunna intecknas; övriga
gälla utan inteckning även mot ny ägare av den
tjänande fastigheten.
Servitör, kypare, uppassare.
Se’rvius Marius Honoratus, romersk
grammatiker omkr. 400 e. Kr. Av S:s arbeten
är bl. a. en berömd Vergiliuskommentar
bevarad, utg. av G. Thilo och H. Hagen (3 bd, 1881
—1902).
Se’rvius Tu’llius, enl. sagan den sjätte av
Roms konungar. Honom tillskrevos inrättandet
av census och folkets indelning i klasser och
cen-turier. Han säges ha låtit bygga den serviska
muren i Rom.
Se’rvomotor, manövermotor, mek., en
”mekanisk förstärkare” med uppgift att slaviskt
följa en primär rörelse utan att nämnvärt hindra
denna. Som energiavgivande organ i s. användes
oftast en elektrisk motor, ehuru även hydrauliska
och pneumatiska motorer (t. ex. i form av en
luftdriven kolv) förekomma. Gemensamt för alla
s. är en ”återföringsanordning”, som får s. att
stanna i det läge, som bestämmes av den primära
rörelsen. Typiska användningar av s.
representeras av styrmaskiner på fartyg och torpeder,
ser-vobromsar på tåg och spårvagnar och av vissa
turbinregulatorer.
SeTvus, lat., slav, tjänare. •— Se’rvus
servörum De’i, Guds tjänares tjänare, en
benämning på påvarna, först antagen av Gregorius I.
Serös, serumliknande, hänförande sig till
serum. — Serösa hinnor, endotelklädda
membraner, som uttapetsera väggarna i kroppens
slutna håligheter och i dem befintliga organ. —
Serösa hålrum el. säckar, med serösa
hinnor beklädda kroppshålor (lungsäck, hj ärtsäck,
bukhåla). — Serösa vätskor, genom
filtra-tion el. transsudation från blodet härrörande
vätskor i de serösa hålrummen med liknande
sammansättning som blodserum.
Sesam, Sèsamutn, en till fam. Pedaliaceae
hörande ört, som ’sedan äldsta tider odlats och
fortfarande odlas i Orienten samt numera även i
Amerikas varmare trakter. Frukten är en
fyr-rummig kapsel med en mängd glatta frön. De
små fröna äro mycket oljerika. Släktet
omfattar två arter, Å. orientale, med bladen ovalt
avlånga, hela, och Å. indicum, med de nedre bladen
trekluvna. Pressning av fröna ger sesamolja.
Sesamben, se Senben.
Sesamolja, en ur frön av sesam, särskilt av
Sesamum indicum, pressad olja, Oleum sesami,
som är blekgul, mild och fet, nästan luktlös, med
behaglig smak. Den består av glycerider av
olje-och linoljesyra. Sesamolja produceras i stora
massor i Ostindien, på Korea och Formosa, vid
Sansibar och Mozambique. Den brukas inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
