Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dagen som stiger. Oppe på ankeret sitter Ove Hjort
og synger «Fagre dal.» Hans slanke skikkelse
tegner seg mørkt mot himlen og den lyse
havflaten forut.
Men klokka er straks fire, jeg må igjen ned og
unnersøke vannet, om det blir varmere mot
Golfstrømmen, eller om det er de samme merkelige
vekslinger som før . . .
Det er fremdeles det samme blanningsvann.
Deroppe seiler tjuvjoene. En enkelt gang kommer
en krykkje, da stuper de ned over den i vill jakt til
det forpinte dyret må legge seg på vannet. Ellers har
jeg her ofte sett tjuvjoene selv nedverdige seg til å
fiske noe i vannet, når de ingen krykkjer har i
nærheten.
Se der kommer Ove Hjort med gitaren syngende:
♦Fade jum, fade jum, sade konungen,
fade jum sade hanses majestät»,
«och så dog den beskädliga konungen
och till himlanes salar han far
där englane viftar med svansen
så förbaskade trävlig som dom har»–
Og så synger han om «Dolce Napoli» og «I månens
sølverglød» . . .
Men der ute er det hval-blåst. Et parr storhvaler
går samme vei som vi østover.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
