Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seine - Seine-et-Marne - Seine-et-Oise - Seine-Inférieure - Seinäjoki - Seip, Didrik - Seipel, Carl - Seipel, Ignaz - Seir - Seismisk - Seismograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Seine-et-Marne—Seismograf
946
dess yta ligger 25 m ö. h., från h. ha mottagit
Marne övergår S. i ett väl utvecklat meander-
lopp, varigenom flodlängden från Paris till myn-
ningsviken blir dubbelt så lång som fågelvägen.
Under detta sitt nedersta lopp mottar S. från h.
Oise, som har nästan lika stor vattenmängd som
huvudfloden. Den jämna vattenföringen i för-
ening med flodens ringa fall under större delen
av loppet har också gjort S. till Frankrikes främs-
ta inlandsvattenväg. Havstrafiken upphör vid
Rouen, till vilken stad tidvattnet gör sig starkt
gällande; Paris är tillgängligt för 3 m djupgå-
ende båtar, och ö. härom är floddjupet 1,3 m.
Flodens betydelse för Paris framgår därav, att
Vs—% av stadens in- och utgående godsmängd
fraktas på S. Norrut förenas S. med Schelde
genom S :t-Quentinkanalen och med Meuse bl.a.
genom Sambrekanalen, österut med Rhen genom
Marne—Rhen-kanalen och med Saöne genom
Haute-Marne-kanalen och Bourgognekanalen samt
söderut med Loire genom Loingkanalen och Ni-
vernaiskanalen. — Se bild 3 å pl. vid Frankrike
och bilder vid Paris.
Seine-et-Marne [sä’n-e-ma’rn], dep i n. Frank-
rike, består av delar av forna prov. Ile-de-France
och Champagne kring Seine, Marne m. fl. floder
och kanaler; 5,931 km2, 434,000 inv. I s. v. Fon-
tainebleauskogen, i n. landskapet Brie (se d. o.).
Huvudstad: Melun.
Seine-et-Oise [sä’n-e-(oä’z], dep. i n. Frank-
rike, utgör en del av forna prov. Ile-de-France,
kring Seine, Oise m. fl. floder; 5,659 km2,
1,531,000 inv. I Paris’ närhet stora skogar och
parker, ofta kring historiska slott, ss. Marlysko-
gen, S :s-Germainskogen och Versaillesparken.
Mångsidig industri, främst porslins- (Sèvres), me-
tall- och bryggeriindustri. Huvudstad: Versailles.
Seine-Inférieure [sä’n-åferjö’r], dep. i n.
Frankrike, vid Engelska kanalen, mellan Seine
och Somme; utgör en del av Normandie; 6,342
km2, 928,000 inv. Textilindustri med centrum i
Rouen och Elbeuf, kemisk industri m. m. Livlig
handel och sjöfart bl. a. i Le Havre och huvud-
staden, Rouen.
Sei’näjoki [-jåki], köping (sedan 1931) i Vasa
län, Finland; 12 km2, 7,500 inv., finsktalande. S.
är en viktig trafikknut. Yllespinneri, träin-
dustri m. m.
Seip, D i d r i k Arup, norsk språkforskare (f.
1884), fil. dr 1916, s. å. prof, i nordisk språkve-
tenskap vid Oslo univ. och därjämte univ:s rektor
1937—45, ehuru han ”avsattes” av den tyska oc-
kupationsmakten 1941. Han var medl. av admini-
strationsrådet 1940, varvid han framgångsrikt slog
vakt om Oslo univ:s frihet. S. hölls i koncentra-
tionsläger i Grini och Sachsenhausen 1941—42,
fick därefter tillstånd att under kontroll av Ges-
tapo vistas ”fritt” i Tyskland och syssla med
vetenskapligt arbete. Kort före Tysklands sam-
manbrott 1945 fick han återvända till Norge via
Sverige. — S. har utövat en banbrytande verk-
samhet på den norska språkhistoriens område.
Bland hans talrika skrifter må nämnas ”Norsk-
het i sproget hos Wergeland og hans samtid”
(1914), ”Låneordstudier” (2 bd, 1915—19), ”Norsk
språkhistorie til omkring 1370” (1931), ”For-
norskingen av vårt språk” (1933), ”Norden. Sam-
hörighet og språkutvikling” (1946), avh. om
språkligt och kulturellt viktiga ortnamn samt en
lång rad mindre, ofta mycket betydelsefulla under-
sökningar i norsk språkhistoria, delvis samlade i
den till hans 50-årsdag (1934) utg. ”Studier i
norsk språkhistorie”. På senare tid har han i flera
arbeten sökt spåra norska förstadier till åtskilliga
av de äldsta isländska handskrifterna, bl. a. ”Co-
dex Regius” av den äldre Eddan. S. arbetade i
tidigare år starkt för att lägga om landsmålet (ny-
norskan) på bredare
grundlag, bl. a. i en
landsmålsgrammatik.
Senare har han som
språkpolitiker ivrigt
strävat för att utjäm-
na ortografiska och
andra olikheter mel-
lan de två officiella
norska språkformerna.
1952 blev han ordf, i
den av stortinget upp-
rättade Norsk språk-
nemnd, ävensom i
Nordiska kulturkom-
missionen. — Sina
upplevelser under krigsåren har S. behandlat i
”Hjemme og i fiendeland 1940—45” (1946; sv.
övers. 1950).
Séi’pel, Carl Gustaf Michael, tandläkare (f.
1906 23/s), tandläkarexamen 1930, dr med. dent.
i Bonn 1934, amerikansk tandläkarexamen 1935,
ytterligare studier i U.S.A. 1935—38 och 1951,
avd.-tandläkare och bitr, överläkare vid dental-
ortopediska avd. av Eastmaninst. i Stockholm
193Ü—49, laborator vid Tandläkarinst. där 1941
—43, odont. dr 1949, prof, i odontologisk orto-
pedi vid Tandläkarhögsk. i Malmö sedan s. å.
S. har huvudsaki. ägnat sig åt vetenskaplig un-
dersökning av ställningsanomalier inom såväl
mjölktands- som det permanenta bettet.
Seipel [zäTpal], Ignaz, österrikisk stats-
man (1876—1932). Han blev teol. prof. 1909 i
Salzburg och 1917 i Wien. 1918 socialminister
i ministären Lammasch, invaldes han 1919 i na-
tionalförsamlingen och tillhörde sedan 1920 natio-
nalrådet. Han var det kristligt sociala partiets
ledande man. Som förbundskansler 1922—24 lyc-
kades han förmå de allierade stormakterna att
låta N. F. gripa sig an med Österrikes finansiella
återuppbyggande. S. blev 1 juni 1924 svårt sårad
vid ett attentat av en sinnesrubbad person. 1926
—29 var han ånyo förbundskansler och verkade
energiskt för ordningens upprätthållande under de
våldsamma inre slitningarna mellan de socialistis-
ka och antisocialistiska elementen. Han var en
kort tid 1930 utrikesminister i Vaugoins ministär.
Seir, bergland, se Edom.
SéVsmisk, beroende på jordbävning (t. ex. seis-
miska störningar).
Seismograf (av grek. seismo’s, jordskalv, och
gra’fFin, skriva), instrument, som registrerar ett
jordskalvs hela förlopp; ett instrument, som blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
