Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segovia - Segovia, Andrés - Segrave, Sir Henry - Segre - Segrè, Emilio - Segregation - Segring - Segu - Segue - Seguidilla - Ségur, släkt - Segura - Sehested, Hannibal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Segovia—Sehested
942
halvrunda, gammalkastilians-
ka torn, cubos. Med sin väl
bibehållna, ståtliga rom. vat-
tenledning, sina medeltida
kyrkor och befästa gamla pa-
lats är S. en av Kastiliens
mest sevärda städer.
Segovia [sägå’coia], An-
dres, spansk gitarrvirtuos
(f. 1896). Under vidsträck-
ta konsertturnéer, vilka upp-
repade gånger även utsträckts
till Sverige, har S. vunnit
anseende som vår tids främs-
te gitarrspelare. Han har
även framträtt som kompo-
sitör för sitt instrument samt
som bearbetare.
Segrave [sfgréiv], Sir
Henry O’Neal Dehane,
engelsk motorsportsman
(1896—1930), major i flyg-
vapnet, var under 1 :a världskriget stridsfly-
gare, sedermera (1917) privatsekr. till chefen för
engelska flygstaben. Från 1921 ägnade S. sitt
huvudintresse åt rekordkörningar med special-
byggda racerbåtar och racerbilar. Han satte 1929
världsrekord i hastighetskörning för bilar (372,5
km per tim.) med märket ”Irving Napier” på
Daytona Beach och 1930 motsv. rekord för racer-
båtar (85,6 knop) med ”Miss England II”. S.
omkom genom olyckshändelse. Han utgav ”The
lure of speed” (1928; sv. övers, s. å.). — Litt.:
M. Campbell och J. W. Day, ”S:s hjältesaga”
(I93i).
Segre [sä’grä], vänsterbiflod till Ebro, i Spa-
nien, upprinner på fr. område i mell. Pyrenéerna.
Längd 260 km. Stora konstbevattningsanlägg-
ningar.
Segrè [segréi’], Emil i o, italiensk-ameri-
kansk fysiker (f. 1905), fil. dr vid univ. i Rom
1928, prof, vid univ. i Palermo 1930—35, an-
ställd vid det till Univ. of California i Berkeley,
U.S.A., hörande Radiation Laboratory 1939, prof,
vid nämnda univ. 1946. S:s tidigaste arbeten ha
gällt spektroskopiska problem. Han har studerat
ramaneffekt, zeemaneffekt och särsk. starkeffekt.
Senare har S. utfört undersökningar över radio-
aktivitet. Jämte C. Perrier har S. på konstgjord
väg framställt grundämnet teknetium (1939) och
jämte D. R. Corson och K. R. Mackenzie grund-
ämnet astat (1940).
Segregation (lat. segregätio, av segregäre, av-
söndra, avskilja), avsöndrande, avskiljande;
särsk. om strävandena i vissa länder att i olika
avseenden hålla isär medl. av olika ras- el. folk-
grupper och hindra el. försvåra närmare kon-
takter mellan dem.
Segring (av ty. seigern). Genom upphettning
av en blandning av två mineral el. metaller kan
den ena, om den har låg smpt (ss. svavelanti-
mon, vismut), fås att droppvis utsmälta, ”segra”,
och därigenom metallurgiskt utvinnas.
Segu, fr. Segou, fordom mäktig negerstat i
Segovia; t. h. katedralen.
Sudan vid Niger, ingår numera i Franska Sudan;
huvudstad Segou el. Sikoro.
Segue [se’gæe], it., mus., följer.
Seguidilla [sägiöi’lja], spansk fyrversig folk-
visa med omväxlande sju- och femstaviga verser;
de senare assonera; även boleroliknande dans.
Ségur [segy’r], gammal fransk adelssläkt,
urspr. från Limousin. Greve Louis Philip-
pe de S. (1753—1830) deltog i nordamerikanska
frihetskriget, användes som fransk diplomat, satt
vid revolutionens utbrott i nationalförsamlingen
och var 1791—92 sändebud i Berlin. Efter Lud-
vig XVI:s avrättning drog han sig tillbaka men
framträdde åter under konsulatet och Napoleon,
vilken gjorde honom till greve och överceremoni-
mästare. Han blev 1814 pär, förlorade 1815 den-
na värdighet, då han under ”de hundra dagarna”
slutit sig till kejsaren, men blev åter pär 1819.
Han var ivrig anhängare av julirevolutionen
1830. Han skrev skönlitterära och historiska ar-
beten, bl. a. memoarer (3 bd, 1824). Hans son
greve Philippe Paul d e S. (1780—1872) an-
vändes av Napoleon i militär och diplomatisk
tjänst, blev 1831 generallöjtnant och pär samt
skrev historiska arbeten. Hans memoarer utkom-
mo i 3 bd 1894—95.
Segura [sägo’ra], flod i s. ö. Spanien, upprin-
ner i Sierra de Segura (1,809 æ ö. h.) och flyter
åt ö. förbi Murcia till Medelhavet; längd 340 km.
Floden, som ej är segelbar, är av stor betydelse
för konstbevattningen, särsk. kring Murcia.
Sehested [séGsdäÖ], H a n n i b a 1, dansk
statsman (1609—66). Han förlovades efter lång-
variga utlandsresor 1636 med Kristian IV :s dot-
ter Christiane och äktade henne 1642. S. blev
medlem av riksrådet 1640 och ståthållare i Norge
1642. Han var en rikt begåvad administratör,
som förtjänstfullt vinnläde sig om Norge genom
att utveckla dess hjälpkällor och framhålla dess
självständighet gentemot Danmark. Härigenom
och genom sin personliga maktlystnad skaffade
han sig många fiender, särskilt i danska riksrådet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
