Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scrub - Scrummage - Scrudéry, 1. Georges de - Scrudéry, 2. Madeleine de - Scudo - Scull, Sculler - Sculpsit - Scutellaria - Scylla - Scythrops - s. d. - S. D., S. Dak. - SDS - Se (kemi) - SE - Se (tidning) - Seaborg, Glenn Theodore - Sealskin, äkta säl - Sealyhamterrier - Seans - Seapoysupproret - Seattle - Sebaot - Sebastian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Scrummage—Sebastian
918
xerofil buskskog, bildad av arter av Acacia,
Eucalyptus m. fl., särskilt i s. och v. Australien.
Scrummage [skra’mid$], se Rugby, sp. 305.
Scudéry [skyderi’]. 1) Georges de S.,
fransk författare (1601—67), tidigare militär.
Han deltog med liv och själ i det litterära sa-
longslivet i Paris, där systern spelade en fram-
trädande roll. Utom preciös dramatik för Riche-
lieus teater skrev han ett bombastiskt barockepos,
”Alaric ou Rome vaincue” (1654). För sitt in-
val i Franska akad. (1650) hade han meriterat
sig genom ett par kritiska avh. om Corneilles
”Cid”.
2) Madeleine de S., den föreg:s syster,
författarinna (1607—1701). Hon erhöll en först-
klassig uppfostran, levde sedermera tillsammans
med brodern, umgicks i Hotel de Rambouillet
och höll själv litterär salong med berömda lör-
dagsmottagningar. Genomträngd av den förfina-
de men konstlade preciösa kulturen, utgav hon
under broderns namn omfångsrika romaner, ”Ar-
tamène ou le grand Cyrus” (10 bd, 1649—53),
”Clélie” (10 bd, 1656—60) m. fl., i vilka hon
under historisk förklädnad tecknade sina samtida.
Trots romanernas onaturliga situationer och hän-
delser samt anhopningen av växlande äventyr har
hon dock med en viss talang givit inblickar i
hov- och salongsmänniskans själsliv. — Litt.:
Biogr. av E. J. B. Rathery och Boutron (1873).
Scudo [sko’då], förr i Italien gängse silver-
mynt.
Scull, Sculler [ska’l, skada], se Rodd, sp. 143.
Scudpsit, förk. sc. el. sculps., lat., ”har stuc-
kit” (graverat), ”har mejslat”, term, som kop-
parstickare och bildhuggare använda vid signering
av sina arbeten.
Scutelläria, bot., se Frossört.
Scydla, lat., se Skylla.
Scy’throps, släkte av gökfåglarnas ordn. Jät-
te g ö k e n, S. navae-hollandiae, från Australien,
Nya Zeeland och Moluckerna når en längd av
65 cm och igenkännes på sin kraftiga näbb. Fö-
dan utgöres av insekter.
s. d., förk. av samma dag och lat. sine dato,
utan datüm.
S. D., S. D a k., förk. för South Dakota.
SDS, förk. för Sydsvenska Dagbladet Snäll-
posten.
Se, kem. tecken för en atom selen.
SE, 1) SE el. S.E., internationell förk. för
sydöst (eng. South-East); 2) nationalitetsbeteck-
ning för svenska civilflygplan.
Se, bildveckotidning, grundad i Stockholm 1938
av Åhlén & Åkerlunds förlag efter amerikanskt
mönster med kommenterat fotografiskt material
från in- och utlandet som huvudinnehåll.
Seaborg [si’båg], Glenn Theodore,
amerikansk kemist (f. 1912), prof, vid Univ. of
California 1945. S., som såväl på fädernet som
på mödernet härstammar från Sverige, erhöll
sin utbildning vid Univ. of California. De ar-
beten att framställa och påvisa transuraner, som
påbörjats av E. McMillan vid Radiation Labo-
ratory i Berkeley och 1940 lett till upptäckten
av neptunium, fullföljdes där av S. och hans
medarbetare. De lyckades genom bestrålning av
uran el. tidigare framställda transuraner med
neutroner, deuteroner, helium-, litium- el. kol-
kärnor, frambragta i en cyklotron, framställa
plutonium, americium, cesium, berkelium och ca-
lifornium. S. kunde visa, att följden av grund-
ämnena, tyngre än aktinium, bildade den serie
element, som voro
sinsemellan starkt be-
släktade, ”aktinidseri-
en”, likartad med den
tidigare kända serien
av sällsynta jordmetal-
ler, ”lantanidserien”.
1942—46 ledde S. ar-
betena med framställ-
ning av plutonium för
användning i atom-
bomber och uranreak-
torer. S. och hans
medarbetare ha utfört
omfattande undersök-
ningar över atomkär-
nornas splittring vid beskjutning med mycket
snabba partiklar. Från S. härröra också syste-
matiska undersökningar av de tyngre atomkär-
nornas sönderfall under a-strålning. För arbetena
över framställningen av transuraner erhöll S.
jämte McMillan nobelpriset i kemi 1951.
Sealskin [si’lskin], eng., äkta s ä 1, se Päls-
verk, sp. 621.
Sealyhamterrier [sfliam-], se Hundraser, sp.
566 och bild 13 å pl.
Seans [sea’os] (fr. séance), sittning; föreställ-
ning (t. ex. spiritistisk) i slutet sällskap.
Seapoysupproret [si’påis-], se Indien, sp. 909.
Seattle [siä’tl], största staden i staten Wash-
ington; U.S.A.; 462,985 inv. (1950; med för-
städer 726,464). S. är beläget på ett näs mel-
lan Puget Sound och Lake Washington, förena-
de genom en djup kanal och båda bildande ut-
märkta naturliga hamnar, samt är ändpunkt för
Great Northern, Chicago, Milwaukee, S:t Paul
and Pacific Railroad och (praktiskt taget) Nor-
thern Pacific, d. v. s. de 3 stora järnvägssyste-
men genom n. v. U.S.A. Vidare ligger S. när-
mare Japan och Alaska än någon av de andra
storhamnarna vid U.S.A :s stillahavskust. Dessa
förhållanden jämte trävaruskeppningarna till ö.
U.S.A. genom Panamåkanalen ha gjort S. till
U.S.A:s näst San Francisco och Los Angeles
viktigaste hamnstad vid Stilla havet. Fartygslin-
jer utgå från S. till bl. a. Alaska, Japan, Kina,
Australien, Mexico och Sydamerika. S. har en
betydande industri, bl. a. flygplansfabriker. Stor
flyg- och örlogshamn. S. är säte för Univ. of
Washington (gr. 1861). I S. bo många svenskar.
— S. grundades i början av 1850-talet.
Sebaot, ”härskaror”, en i G. T. förekommande
bestämning till Israels Gud. Närmast åsyftades
väl Israels härskaror men sedan även ängla- och
stjärnehären, och uttrycket ”härskarornas Gud”
betecknade då Herren som den absolute, över
himmel och jord upphöjde härskaren.
Seba’stian, romersk martyr, om vilken man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
