Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Näringsliv - Penningväsen - Mynt, mått och vikt - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
883
Schweiz
884
forderlig stigning i den svåra terrängen. Den
största stigningen på de normalspåriga är 27 °/oo,
på sydöstbanan mellan Arth-Goldau och Sattel
ända till 50 °/oo. Pilatusbanan har med 480 °/oo
den största stigningen bland kugghjulsbanorna.
Antalet broar och viadukter, ofta i synnerligen
djärvt utförande, är stort. De största genom-
fartslederna äro Basel—Bern—Genève, franska
gränsen—Geneve, Genève—Brig—Simplon, Bern
—Lötschberg—Simplon och Basel—Luzern—Gott-
hard—Chiasso. Transitotrafiken genom S., ”Euro-
pas vändskiva”, är mycket stor, och 1939 passe-
rades S. av 268,000 lastade transitvagnar. Vs av
dessa rullade i riktningen Tyskland—Italien, me-
dan trafiken i motsatt riktning blott var 25,000
lastade vagnar s. å. Trots att anläggningskost-
naderna i S. äro oerhörda, lämnade järnvägarna
på gr. av den livliga trafiken 1950 ett överskott
på 172,6 mill. schweiz. frcs. Konkurrensen med
den rikt utvecklade bilismen med 15,800 km
moderna bilvägar är svår men utjämnas bl. a.
därigenom, att vägarna ofta ha oekonomiska stig-
ningar och ofta vintertid blockeras el. störas av
snöhinder. Alla alppassen äro stängda för trafik
vintertid, en del, bl. a. Sankt Gotthard, vanl. okt.
—juni. Den högst belägna stationen är Jungfrau-
banans ändstation, som ligger på 3,457 m höjd
och är Europas högst belägna. — Sjöfarten
på Rhen upp till Basel ombesörjdes 1951 av 382
schweiziska fartyg, huvudsaki. motorfartyg, om
tillsammans 265,248 ton, och ett betydligt större
antal utländska. Direkt båttrafik London—Basel
förekommer, och trafiken med de holländska om-
lastningshamnarna samt med storhamnarna Stras-
bourg och Duisburg är synnerligen livlig. Basel
är huvudsaki. en importhamn för kol, oljor, spann-
mål, gödningsämnen, trä och annat tyngre el.
skrymmande gods, medan den schweiziska ex-
porten, som huvudsaki. består av lättransporterade
kvalitetsvaror, oftast sändes med järnväg. På
sjöarna funnos 1951 107 passagerarfartyg. S. har
en oceanflotta, registrerad i Genua, som 1951
uppgick till 27 fartyg om 89,138 bruttoregister-
ton. — 1951 var längden av S:s flyglinjer,
huvudsaki. trafikerade av bolaget Swissair, till
olika länder 29,300 km och längden av de ut-
ländska 97,300 km. Flyghamnen i Zürich hade
1951 de flesta turerna, 15,888, och de flesta pas-
sagerarna, 189,809 egna och 106,086 i transit, när-
mast följd av Genève med 10,296 turer samt
140,075 egna och 73,329 transitpassagerare. De
därnäst största flyghamnarna ligga i Basel och
Bern.
Utrikeshandeln består av import av rå-
varor och halvfabrikat jämte en del färdiga kon-
sumtionsvaror samt export av hel fabrikat, till
stor del högförädlade industrivaror. 1951 var im-
portens värde 5,915,5 mill. och exportens 4,690,8
mill. schweiz. frcs, vilket innebär ett importöver-
skott på 20,7 °/o. Skillnaden, 1,223,7 mill. schweiz.
frcs, täcktes delvis genom inkomsterna av kapital
och företagsamhet i utlandet samt av turistväsen-
dets netto.
Importens och exportens värden i schweiz.
frcs ha 1929—51 var för sig mer än fördubblats.
Riktigaste exportvaror efter exportvärdets storlek
i mill. schweiz. frcs 1951.
Varuslag Värde
Maskiner (a) ..... 970,s
Klockor (b) ...... 696,8
Farmaceutiska pro-
dukter (c) ...... 290,0
Instrument och ap-
parater (d) ..... 289,0
Anilin- och andra
färger (e) ...... 288,4
Urverk .......... 220,0
Kemiska produkter 179,9
Bomullstyger .... 148,1
Järn- och stålvaror 123,8
Sidentyger ..... 108,2
Ost............. 100,6
Broderier ........ 93,1
Bomullsgarner .... 62,8
Aluminium och alu-
miniumvaror _____ 62,s
Konstsiden ....... 62,1
Tvål och parfym .. 53,5
Tobaksvaror ...... 48,1
Konfektion ......l 37,7
Under samma tid har exportvärdet under (a) i
ovanst. tab. 4-dubblats, (b) mer än 3-dubblats, (c)
mer än 7-dubblats, (d) mer än 4-dubblats och (e)
3-dubblats. Som exempel på tillbakagång kan å
andra sidan anföras, att den traditionella chok-
ladexporten, som t. ex. 1920 i värde var V3 av
hela maskinexporten och mer än dubbelt så stor
som exporten av farmaceutiska produkter, numera
sjunkit till en obetydlighet, 18,6 mill. schweiz. frcs.
Från Sverige importerade S. 1951 främst järn
och stål, koppar, instrument och apparater, maski-
ner, kemiska produkter och smör samt exporte-
rade alla förut nämnda schweiziska exportvaror.
— Exporten från S. är betydligt mera än im-
porten spridd på många olika länder. S. hade 1951
stora importöverskott med sina mest betydande
handelspartner, Tyskland, U.S.A., Frankrike, Bel-
gien och Luxemburg, Storbritannien m. fl., men
exportöverskott med ett flertal mindre bety-
dande, bl. a. med Sverige. Synnerligen betydelse-
full är S:s handel med U.S.A., vilken kan upp-
rätthållas främst tack vare S:s hårdvaluta.
Penningväsen. Nationalbanken, öppnad 1907,
har ensam sedelutgivningsrätten. 24 kantonala
banker finnas; därjämte finnas ett flertal stor-
banker, lokalbanker, sparbanker, lånekassor m. m.
Mynt, mått och vikt. En franc = 100 centimes.
1936 upphävdes guldinlösen av sedlarna och
francen nedsattes i värde med c:a 30%. Meter-
systemet infördes 1875. Vanl. benämnes ett halvt
kg ett Pfund liksom i Tyskland.
Religiösa förhållanden. Fullständig religionsfri-
het råder, men all religiös propaganda är för-
bjuden. Så får t. ex. jesuitorden icke verka i
landet. Huvuddelen av befolkningen, särsk. i de
n., ö. och v. kantonerna med Zürich och Bern i
spetsen, är protestantisk (1941 2,457,242 el. 58%
av hela befolkningen). Därnäst i antal komma
katolikerna (1,724,205 el. 41 °/o), bosatta framför
allt i de s. kantonerna, ss. S:t Gallen och Valais,
samt i Luzern; dessutom finnas c:a 22,000 judar
och några andra smärre religiösa minoriteter.
Protestanterna tillhöra i allm. den reformerta
kyrkan. I de tysktalande delarna av landet äro de
zwinglianer, i de fransktalande kalvinister. De
katolska provinserna äro indelade i 5 stift, Basel-
Lugano, Chur, S:t Gallen, Lausanne-Genève-Fri-
bourg och Sion.
Undervisningsväsen. Folkundervisningen är fri
och sedan 1874 obligatorisk, men varje kanton be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
