Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmalkalden - Schmalkaldiska artiklarna - Schmalkaldiska förbundet - Schmalkaldiska kriget - Schmeling, Max - Schmerling, Anton von - Schmidt, Alfred - Schmidt, Carl - Schmidt, Carl - Schmidt, Erich - Schmidt, Folke - Schmidt, Guido
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
839
Schmalkaldiska artiklarna—Schmidt
840
deltiden och 1500-talet härstamma den sengotiska
S:t Georgskyrkan, rådhuset m. fl. byggnader i
sten och korsvirke. Slottet Wilhelmsburg från
1580-talet innehåller nu bl. a. hembygdsmuseum.
Småindustri; kurort. Jfr Schmalkaldiska för-
bundet.
Schmalka’ldiska artiklarna, ett av Luther för-
fattat och av de främsta reformatoriska teo-
logerna i dec. 1536 underskrivet aktstycke, som
framställer den evangeliska läran med skarp po-
lemik mot den rom.-kat. och skulle utgöra grund-
valen för överläggningar på konsiliet i Mantova.
S. förelädes vid mötet i Schmalkalden i febr.
1537 de protestantiska ständerna, som avböjde
att deltaga i konsiliet. 1580 infördes de i Konkor-
dieboken. S:s text återges av H. Volz i ”Die
Bekenntnisschriften der evangelisch-lutherischen
Kirche” (1930) och i sv. övers, med inl. av Hj.
Lindroth (1938).
Schmalkaldiska förbundet, det defensivför-
bund till protestantismens skydd, som bildades i
Schmalkalden dec. 1530 mellan evangeliska furstar
och städer i n. Tyskland, ledda av lantgreve Filip
av Hessen och kurfurst Johan av Sachsen. S.
gav protestanterna större styrka, och kejsaren
tvangs i Nürnberg 1532 att ge Augsburgska be-
kännelsens anhängare religionsfrihet, tills ett kon-
silium avgjort den kyrkliga frågan. Efter Zwing-
lis nederlag vid Kappel i okt. 1531 inträdde även
sydtyska städer. Danmark blev medlem 1538.
Mellan Sverige och S. rådde tidtals stark spän-
ning, till en del beroende på Berend von Melens
intrigspel. 1538 bildades i Nürnberg som motvikt
mot S. ett katolskt försvarsförbund, vari även
kejsaren inträdde 1541. Filips närmande till
Karl V genom fördraget i Regensburg 1541 in-
ledde S:s nedgång. 1545 samlades konsiliet i Tri-
dent, och protestanternas vägran att deltaga fick
tjäna som en förevändning för Karl V:s ingri-
pande i Tyskland. Schmalkaldiska kriget utbröt
sommaren 1546; med Frankrike och Turkiet var
fred sluten, och den unge protestantiske hertig
Morits av Sachsen hade vunnits för kejsarens
sak genom löfte om kurvärdigheten. Protestan-
ternas militära överlägsenhet längs Donaulinjen
under krigets första skede utnyttjades ej. Då
Morits för att försäkra sig om sin utlovade be-
löning bröt in i Sachsen, tvangs Johan Fredrik
att lämna Donau för att skydda sitt land, där
han blev i grund besegrad och tillfångatagen vid
Mühlberg 24 april 1547. Även Filip föll i Karls
händer. Därmed var S:s öde beseglat; förbunds-
hären upplöstes, och medlemmarna måste med
stora krigskontributioner köpa kejsarens nåd.
Schmalkaldiska kriget, se Schmalkaldiska
förbundet.
Schmeling, Maximilian (Max), tysk boxare
(f. 1905). S. blev professionell 1924 och var
världsmästare i tungvikt 1930—32. Han är en av
de få boxare, som besegrat Joe Louis (1936)
under dennes glansperiod. — G. m. filmskåde-
spelerskan Anny Ondra.
Schmerling [Jmä’r-], Anton von, österri-
kisk statsman (1805—93). Han blev 1848 österri-
kiskt ombud vid förbundsdagen i Frankfurt och
kallades av riksföreståndaren, ärkehertig Johan,
till inrikesminister. Snart anförtroddes honom ock-
så utrikesärendena, men han avgick dec. s. å., då
han icke fick igenom sina stortyska idéer om Ös-
terrikes hegemoni, österrikisk justitieminister juli
1849, trädde han 1851 tillbaka av opposition mot
Schwarzenbergs reaktionära politik, blev presi-
dent i högsta domstolen men återvände 1860 till
det politiska livet som statsminister. Hans strä-
van att genom författningen av 26 febr. 1861
skapa en enhetlig författningsstat med avgjord
övervikt för det tyska elementet stötte på hård-
nackat motstånd, särskilt hos ungrare och kroa-
ter, och, då han ej lyckades genomföra den, tog
han 1865 avsked och återgick till sitt forna äm-
bete, som han behöll till 1891.
Schmidt, Alfred Michael Roedsted, dansk
tecknare (1858—1938), har gjort teckningar till
Punch, Puk, Oldfux, Blæksprutten, Klods-Hans,
Fliegende Blätter och barnböcker. ”A. S:s teg-
ninger” utkom 1928. S. har skämtat med danska
förhållanden i omkr. 10,000 teckningar i en tor-
roligt humoristisk stil.
Schmidt, Carl, tysk teolog (1868—1938),
prof, i kyrkohistoria i Berlin, ägnade sig fram-
för allt åt den koptiska litteraturen och utgav
flera urkristna och gnostiska skrifter. Bland 1930
funna papyri upptäckte han religionsstiftaren
Manis på koptiska bevarade skrifter.
Schmidt, Carl Hjalmar, vattenbyggare (1877
—1940), ex. från Tekniska högsk. 1905 och blev
s. å. statens fiskeriingenjör, dessutom konsulte-
rande ingenjör vid ab. Vattenbyggnadsbyrån. S:s
väsentliga insatser ha bestått i projektering av
ett flertal, huvudsaki. svenska kraftverk, bl. a.
Jössefors, Fryksfors, Munkfors, Krångfors och
Avesta. Vidare planerade han och övervakade
sjöregleringar (bl. a. Dellensjöarna) och nedlade
ett kunnigt arbete på byggande av fisktrappor
och industriella vattenreningsanläggningar.
Schmidt, E r i c h, tysk litteraturhistoriker
(1853—1913). S. blev prof, i Strassburg 1877,
var 1885—86 föreståndare för Goethe-Archiv i
Weimar, varvid han upptäckte ”Ur-Faust”, och
verkade från 1886 till sin död som prof, i Berlin.
S., som 1900—13 var president i Goethe-Gesell-
schaft, har genom en rad skrifter och texteditio-
ner i hög grad bidragit till utforskandet av
Goethe. Hans huvudarbete gällde dock Lessing.
Schmidt, Folke Fredrik, jurist (f. 1909 Ws),
jur. kand. 1931, jur. dr 1939, doc. i civilrätt i
Uppsala 1938 och i Lund s. å., t. f. prof, i Lund
i civilrätt och internationell privaträtt 1939, ord.
1944—50, i Stockholm sedan sistn. år. S. har
bl. a. utg. ”Om ägareförbehåll och avbetalnings-
köp” (1938), ”Faran och försäkringsfallet”
(1941), ”Föreläsningar i sjörätt” (1944) och
”Kollektiv arbetsrätt” (1950) samt innehaft åt-
skilliga offentliga uppdrag, bl. a. i utredningen
om vidgat tillträde till högre studier 1952.
Schmidt, G u i d o, österrikisk diplomat och po-
litiker (f. 1901), statssekr. i utrikesdep. 1936—
38, utrikesminister febr.—mars 1938. S. hade en
viktig roll i spelet om Österrike före Anschluss
s. å. och ansågs främja Hitlers planer. Han blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
