Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schlesinger, Frank - Schlesiska krigen - Schlesiska skolan, Första och Andra - Schleswig - Schleswig-Holstein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Schlesiska krigen—Schleswig-Holstein
832
astronom (1871—1943), fil. dr yid Columbia
Univ. 1898, var 1903—05 verksam vid Yerkes-
observatoriet, 1905—20 chef för Alleghenyobser-
vatoriet och 1920—41 chef för Yaleobservatoriet,
New Haven. S. var en banbrytare inom den fo-
tografiska astrometrien. Hans parallaxarbete med
den stora Yerkesfraktorn visade den fotografiska
metodens överlägsenhet vid bestämningen av
stjärnparallaxer och markerar en ny era på detta
område. S. organiserade det fotografiska paral-
laxarbetet vid Alleghenyobservatoriet och upprät-
tade 1925 en filial till Yaleobservatoriet i Johan-
nesburg, Sydafrika, för mätning av stjärnparal-
laxer på sydhimlen. Hans ”A general catalogue
of parallaxes” (1924) omfattar 1,870 stjärnor.
S. ägnade sig även med framgång åt bestämning
av stjärnpositioner på fotografisk väg med an-
vändning av vidvinkliga objektiv och bidrog kraf-
tigt till organiserandet av en fotografisk nyob-
servering av stjärnorna i Astronomische Gesell-
schafts zon-kataloger.
Schlesiska krigen, se Fredrik, sp. 141, och
Schlesien.
Schlesiska skolan, Första och Andra,
kallas senrenässans- och barockdiktningen i Tysk-
land på 1600-talet. Den förstas huvudman var
Martin Opitz, den andras främsta representanter
voro C. H. von Hofmannswaldau och D. C. von
Lohenstein.
Schleswig [ty. utt. JIè’svik]. 1) S., da. S 1 e s-
v i g, stad i Schleswig-Holstein, vid innersta de-
len av fjorden Schlei (Slien); cza 40,000 inv.
S., som legat n. om fjorden, har vid obekant
tidpunkt under den äldsta medeltiden övertagit
den s. om Schlei belägna vikingatidsstaden Hede-
bys el. Slesvigs både namn och dess roll som
biskopssäte och förmedlare mellan Nordsjö- och
östersjöområdena. Lübecks uppblomstring under
senare delen av 11 oo-talet gjorde definitivt slut
även på den nya staden S:s storhet. Det mellan
Friedrichsberg och den egentliga staden belägna
slottet Gottorp var intill 1713 residens för her-
tigarna av Holstein-Gottorp. Vid S. blev 23/4
1848 den danska hären (c:a 10,000 man under
Hedemann) ’slagen av den preussiska (19,000
man under Wrangel). — S. består av fyra 1712
förenade delar: på n. stranden av Schlei ligga
i ö. Holm, huvudsaki. fiskläge, v. därom gamla
staden och Lollfuss, vid v. och s. stranden det
lantliga Friedrichsberg. Av stadens gamla bygg-
nader äro åtskilliga förstörda, bl. a. Ansgarius’
Vårfrukyrka, som var Danmarks första kyrka,
samt den runda Mikaelskyrkan från 11 oo-talet.
S:t Petridomen är nu den äldsta och förnämsta
byggnaden, härstammande från 1100—1200-talen
och urspr. uppförd i senromansk stil, numera med
prägel av tegelgotik efter en ombyggnad, som
1894 avslutades med det 112 m höga tornet. I
det inre märkas konung Fredrik I:s av Danmark
ståtliga monument i renässans. S. har högre
lantbruksskola, landsarkiv, arkeologiskt och kul-
turhistoriskt museum; hamn, fiske och någon in-
dustri. I närheten börjar Danevirke. — 2) Se
Schleswig-Holstein.
Schleswig-Holstein [Jlé’svik-hå’1/tain], land i
n. v. Tyskland, mellan Östersjön, Danmark, Nord-
sjön och Elbes mynningsområde; 15,668 km2,
2,594,648 inv. (1950). S. består av en ö. del,
som äger sin motsvarighet i Östersjöns sydkust
och de danska öarna, och en v., besläktad med
v. Jylland och tyska nordsjökusten. Den förra,
med bl. a. Ängeln, Wagrien och ön Femern, ut-
göres av ett moränlandskap, i ö. längs östersjö-
kusten utbildat som botten- och radialmoräner.
Sänkorna i detta ha här intagits av havet och
bilda nu de talrika vikarna el. Förden, ss. Kieler
Förde, Eckernförde och Schlei. Vid v. ändan av
dessa vikar uppträder ändmoränbältet, som tillhör
den baltiska sjöplatån. V. om ändmoränbältet ut-
breder sig Szs geest, sterila sandfält, som avsatts
av smältvattnet utanför inlandsisens rand, medan
det fina materialet sköljts vidare ut i Nordsjön.
Här saknas nästan överallt skog; ljunghedar,
torvmossar och magra betesmarker äro förhärs-
kande. Nordsjökusten präglas av marskland och
talrika kustöar, sammanfattade under benämning-
en Nordfrisiska öarna, av vilka Sylt, Föhr och
Halligen äro de mest bekanta. Sunden mellan
öarna och fastlandet äro mestadels watten, torr-
lagda vid ebb. Viktigaste floder äro Trave (med
Elbe—Travekanalen) och Eider. Från Kiel till
Brunsbüttelkoog vid Elbes mynning går Kielka-
nalen. Efter 2:a världskriget fick S. av alla
tyska länder mottaga flest flyktingar från Öst-
tyskland, varigenom förkrigstidens folkmängd
ökades med ej mindre än 79 °/o. Blott Vs °/o ha
nu danska till modersmål. Befolkningen lever till
ung. Vs av jordbruk och Vs av industri. Av
arealen äro 46 °/o åker, 30 % ängs- och betes-
mark samt 8% skog, därav hälften lövskog
(1951). Av åkerarealen upptagas 15V0 av råg,
13 °/o av havre, 10 °/o av potatis, 8 °/o av vete,
4% av korn och knappt 1,5% av sockerbetor
(s. å.). Avsevärd roll spelar bovetet i det magra
geestområdet. I marsklandet erhållas utmärkta
betesmarker genom invallning av watten. Höst-
vetet är här det mest givande sädesslaget. 1951
funnos cza 148,000 hästar (berömd hästavel),
994,000 nötkreatur, 1,122,000 svin och 130,000
får. Fisket har stor betydelse på nordsjökusten,
som dock är fattig på hamnar och därför saknar
handelsstäder; däremot finnas här talrika bad-
orter, särsk. på öarna. De största städerna äro
huvudstaden Kiel, Lübeck, Flensburg, Schleswig
och Rendsburg. Förnämsta industrier äro skepps-
varv och mekaniska verkstäder, textil-, läder- och
livsmedelsindustri. Den viktigaste järnvägslinjen
går från Hamburg via östkustens hamnstäder till
Fredericia.
Den preussiska prov. S. har historiskt samman-
vuxit av 2 av varandra helt oberoende delar, det
danska hertigdömet S I e s v i g (ty. Schles-
wig) el. S ö n d e r j y 11 a n d och det tyska
grevskapet H o 1 s t e i n, vilkas öden definitivt
sammankopplades med varandra, när drottning
Margareta 1386 gav hertigdömet Sönderjylland
som ärftligt län till greve Gerhard VI av Hol-
stein-Rendsburg. Om Szs historia se i övrigt
Holstein, Danmark, sp. 399 ff., och Slesvig-hol-
steinska frågan. Efter 2:a världskriget förvand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
