Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandvikens jernverks ab. - Sandvita - Sandy Hook - Sandzén, Birger - Sandö, Sandöverken - Sandöbron - Sandön, Gotska - Sandöström - Sanera - Sanering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Sandvita—Sanering
714
bruk vid sidan om det till Sandviken planerade
nya bruket, som beräknades bli färdigt 1866 och
vid vilket den av Göransson väsentligt förbätt-
rade bessemerprocessen skulle exploateras i an-
senlig skala. Högbo-bolaget kom snabbt på obe-
stånd och försattes 1866 i konkurs. I samband
med konkursauktionen 1868 inköptes S. av en
Göransson närstående finansgrupp för 220,000
kr, varpå s. å. ett nytt bolag (det nuv.) bildades
och kunde igångsätta driften med A. Henrik
Göransson (son till grundaren) som nominell
chef. — Litt.: ”Ett svenskt jernverk. Sandviken
och dess utveckling 1862—1937”, red. av G. Hedin
(2:a uppl. 1938); ”Sandvikens historia” (i E.
F. Heckscher, ”Historieuppfattning”, 1944).
Sandvita, Bertéroa (el. Farse’tia) incäna
(Aly’ssum incänum), en till fam. korsblommiga
hörande, omkr. 3 dm hög, flerårig ört med sma-
la, ljust gråludna blad, tvåkluvna,
vita kronblad och avlång skida.
Växer ända upp i Norrland.
Sandy Hook [sä’ndi ho’k],
nordligaste udden på östkusten av
New Jersey, U.S.A., vid inloppet
till New York, med fyrar och liv-
räddningsstationer.
Sandzén, Birger, svensk-ame-
rikansk målare (f. 1871 5/a). Han
studerade 1890—92 vid Konstnärs-
förbundets målarskola och 1892—
94 i Paris samt förestod 1899—
1914 i Lindsborg, Kansas, Betha-
ny Colleges konstskola. S. var
samtidigt lärare i moderna språk
där. Som målare har S. äg-
nat sig företrädesvis åt det i
lysande färger prunkande öde-
marks- och berglandskapet i Nordamerikas s. v.
stater. S. är företrädd i Nationalmuseum o. a.
sv. museer.
Sandö, Sandöverken, industrisamhälle i
Bjärtrå sn i Ångermanland.
Sandöbron, bro i Kramfors (se d. o., sp.
766).
Sandön, G o t s k a, se Gotska Sandön.
Sandöström, del av den trånga farleden mel-
lan Kimitoön och finska fastlandet, s. om Åbo.
Efter Sveaborgs kapitulation uppdrogs åt överste-
löjtnant Jönsson att med 22 kanonslupar söka
hejda 2 ryska flottiljers framträngande genom
S. Trots ett hjältemodigt försvar tvingades svens-
ka styrkan att anträda reträtten. Den ryska
tramgången vid S. möjliggjorde förening av de
ryska skärgårdsavdelningarna.
Sanera, urspr. bota, göra frisk; använt t. ex.
i betydelsen återupprätta ett affärsföretags då-
liga finanser genom olika åtgärder, ss. nedskriv-
ning av aktiekapital, nedskärning av onödiga ut-
gifter och rationalisering. S. är även ett ofta
använt begrepp inom modern stadsplanekonst,
kvarterssanera, och innebär, att kvarter med äld-
re, oreglerad bebyggelse planeras på lång sikt
för modernt, spatiöst, hygieniskt byggnadssätt.
— Jfr Sanering.
Sanering, krigsv., åtgärd för att oskadliggöra
el. undanskaffa stridsgas, som träffat material,
livsmedel m. m. el. utspritts i terräng. S. av
levande varelser benämnes avgasning (se Gas-
skydd). Gasmoln, som hålla sig svävande i luf-
ten och blanda sig med denna, s. k. luftgas (se
Gasstrid), skingras i regel raskt av vind el.
luftströmmar. De s. k. markgaserna, som i form
av olja el. fast stoft fastna på föremål de kom-
ma i beröring med, kräva särskilda åtgärder för
att påskynda s.-förloppet. Sådana åtgärder äro
uppvärmning, tvättning, spolning el. behandling
med olika kemiska s.-medel. Om markgas ut-
spritts över större områden, samhällen el. vägar,
måste man ofta i första hand begränsa s. till
sådana delar, som måste användas, ss. viktiga
förbindelsevägar, ingångar till skyddsrum samt
perronger vid stationer, övriga gasbelagda om-
råden måste avspärras för att antingen saneras
senare el. överlämnas till själv-s. Markgasbe-
lagda gator och vägar kunna göras framkomliga
genom att man isolerar stridsgasen, vilket kan
ske genom överbryggning med gasskyddspapper,
plank el. dyl. Huvudsaken är, att man har nå-
got att köra på el. trampa på utan att komma
i direkt beröring med dropparna. På horisontella
ytor kan man suga upp stridsgasen genom att
sprida ut grus, sand, sågspån, aska el. dyl., som
sedan sopas upp och förstöres (brännes). En
lämplig förberedande s. är ofta bortspolning med
vatten. Genom vattenbegjutningen åstadkommes
en nedsättning av stridsgasens förmåga att av-
giva giftiga ångor, varjämte delvis en kemisk
sönderdelning genom vattnets inverkan äger rum.
Det nedgasade spolvattnet måste dock bortledas
på sådant sätt, att icke skador åstadkommas.
Om nedgasad materiel, kläder o. dyl., utsättes
för en temp. av c:a 90—ioo° och sam-
tidigt för viss luftväxling, är den fullkom-
ligt sanerad och kan användas efter 1 å
2 tim. Viss materiel, t. ex. tyg och gummi,
kan också befrias från stridsgas genom kokning
i vatten under 1 å 2 tim. Den ånga, som ut-
vecklas, och det kokande vattnet innehålla dock
stridsgas och måste bortledas. Ett annat sätt för
s. är tvättning med olika lösningsmedel, ss. sprit,
bensin och klorerade kolväten. Trassel och tra-
sor m. m., som användas måste emellertid oskad-
liggöras omedelbart efteråt genom bränning el.
nedgrävning. — S. kan påskyndas genom tillsats
av olika kemiska ämnen, s. k. s a n e rings-
medel, som förstöra stridsgaserna. Hit hör
klorkalk, som kan användas antingen i torrt till-
stånd, uppslammad med vatten el. blandad med
jord o. dyl. Stora mängder klorkalk åtgå dock.
För att rätt utnyttja s.-medlet bör man sörja för
intim kontakt och bearbetning med detta av det
föremål, som skall saneras, vilket kan ske medelst
skyfflar, kvastar, borstar o. dyl. Fast klorkalk
förstör senapsgas momentant. Ett annat s.-medel,
effektivt mot senapsgas, är kloramin, som till-
verkas i Sverige under namn av sterisol. Då
kloramin liksom senapsgas är lösligt i organiska
lösningsmedel, kunna härigenom effektiva s.-
medel erhållas. Monokloramin användes upplöst
i sprit, dikloramin upplöst i ett klorerat kolväte.
Sandvita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
