Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saint-Honorat - Saint James’s Palace - Saint John (Antigua) - Saint John, ätt - Saint John’s (Newfoundland) - Saint Joseph - Saint Josse-ten-Noode - Saint-Julien - Saint-Just, Antoine de - Saint Kilda - Saint Kitts - Saint-Lambert, Jean François de - Saint Laurent, Louis Stephen - Saint Lawrencebukten - Saint Lawrence River - Saint Leger - Saint-Lô (Normandie) - Saint Louis (Missouri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Saint-Honorat—Saint Louis
614
Saint-Honorat [såt-ånåra’], ö vid franska Ri-
vieran, i ögruppen Lerinerna.
Saint James’s Palace [sant d^éTmziz pä’lis],
slott i London, närmast n. om S:t James’s Park i
West End.
Saint John [sant d^å’n], största stad i New
Brunswick, Canada, på en halvö vid mynningen
av S. River; c:a 51,000 inv. S. är jämte Halifax
Canadas främsta vinterhamn, isfri, djup och väl-
skyddad. Ändstation för Canadian Pacific Rail-
way.
Saint John [sant d?å’n], huvudstad på Antigua.
Saint John [si’nd$an], engelsk adelsätt, vars
mest framstående medl. var Viscount H. Bo-
lingbroke.
Saint John’s [sant d^å’nz], huvudstad i prov.
Newfoundland och Labrador i Canada; c:a 53,000
inv. S. är beläget på n. ö. spetsen av Newfound-
lands ö. halvö Avalon. Det består huvudsaki. av
enkla trähus, över vilka resa sig katolska kate-
dralen, kolonialbyggnaden och justitiepalatset.
God hamn med stor torrdocka. Betydande fiske,
handel och industri.
Saint Joseph [sant d^åtfzif], stad i n. v.
Missouri, U.S.A,, på ö. stranden av Missouri Ri-
ver; 79,000 inv. Betydande järnvägsknut; flyg-
station. Stora slakterier; spannmålshandel.
Saint Josse-ten-Noode [sä ?å’s-tän-nä’d],
förstad till Bryssel (se d. o., sp. 36).
Saint-Julien [sa-^ylja’], by i fr. dep. Gironde,
berömd för sitt röda vin.
Saint-Just [sa-^y’st], Antoine Louis Léon
de, fransk revolutionsman (1767—94). S. slöt sig
tidigt till den stora revolutionen, invaldes 1792
i konventet och blev en av skräckväldets tillskyn-
dare, nära förbunden med Robespierre. I välfärds-
utskottet voro S. och Couthon Robespierres för-
nämsta stöd. 1793—94 var S. kommissarie vid
arméerna i Elsass och Belgien. Vid Robespierres
fall 1794 sökte S. försvara honom men häktades
och avrättades juli s. å.
Saint Kilda [sant ki’lda], skotsk ögrupp i
Atlanten, 90 km v. om ön Lewis bland Hebrider-
na; tills. 14 km2. S. hade 1928 45 inv.; dessa
överfördes 1930 på grund av försörjningssvårig-
heter till fastlandet. Häckningsplats för sjöfågel.
Saint Kitts [sant ki’ts], se Saint Christo-
pher.
Saint-Lambert [sä-låbä’r], Jean F r a n-
9ois de, fransk författare (1716—1803). Hov-
man och militär, delade S. med Voltaire madame
du Chåtelets och med Rousseau madame d’Houde-
tots gunst, innan han vann sin första och enda
stora litterära framgång med ett beskrivande
naturepos, ”Les saisons” (1769). Det föranledde
hans inval i Franska akad. (1770), varefter han
ägnade sig åt filosofiskt skriftställarskap i en-
cyklopedistisk anda.
Saint Laurent [sä lårä’], Louis Ste-
phen, kanadensisk jurist och politiker (f. 1882),
prof, i juridik 1914, förutv. delägare i en advo-
katfirma, justitieminister och Attorney-General
1941—46, led. av underhuset sedan 1942, utrikes-
minister 1946—48. S. efterträdde sistn. år W. L.
Mackenzie King som ledare för det liberala par-
tiet och premiärminister.
Saint Lawrencebukten [sant lå’rans-], rand-
hav på Canadas Atlantkust, innanför New Found-
land, Cape Breton och Nova Scotia; 572 m djupt.
I S. mynnar Saint Lawrence, vars djupränna
fortsätter genom S. och Cabotsundet till djupha-
vet. Större öar: Anticosti och Prince Edward
Island.
Saint Lawrence River [sant lå’rans ri’va],
flod i Nordamerika, flyter från Lake Ontario mot
n. ö. c:a 1,200 km till Saint Lawrencebukten. I vi-
dare bemärkelse omfattar S. hela Stora sjöarnas
system med tillhörande biflöden. Om Lake Supe-
riors största tillflöde, Saint Louis River,
som rinner upp i ö. delen av Mesabi Iron Range
ej långt från Mississippis källor i n. ö. Minnesota,
räknas som S:s källflod, blir längden 3,800 km
och hela nederbördsområdet 1,464,000 km2. Mel-
lan Stora sjöarnas av istidsavlagringar- uppdämda
lugnvattenytor ligga trånga, fallrika passager med
olika namn. S. lämnar Lake Ontario vid Kingston
i n. ö. med en 60 km lång, sjöartad utvidgning,
benämnd Lake of the Thousand Isles efter det
virrvarr av 1,700 urbergs- och moränöar, som
uppfylla sjön. Småningom minskas flodens bredd
till 3,5 km, och S. flyter fram med talrika forsar
och fall. Strax ovanför staden Montreal ligga de
sista fallen, Lachine Rapids. Nedanför Quebec,
där S. är 16 km bred, delas floden av Isle of
Orleans i två armar och faller därefter ut i ett
360 km långt estuarium. Vid utloppet ur Lake
Ontario för S. en medelvattenmängd av 8,600
m3/sek. och efter inflödet av Ottawa River ovan-
för Montreal 15,000 m3/sek. S. utgör en av värl-
dens mera betydande vattenkrafttillgångar. De
största kraftverken ligga i Beauharnois och
Queenston. — S. bildar den kortaste vägen för
godstrafik mellan Stora sjöarna och Europa.
Trots isläggningen, som omöjliggör sjöfart under
dec.—april, är den världens viktigaste inlandsvat-
tenväg. För Canada är S. utomordentligt betydel-
sefull, vilket bl. a. framgår av det faktum, att
Montreal är Canadas största hamnstad. S. är
farbar till denna stad för de flesta oceangående
fartyg, sedan farleden genom Lake Saint Peter
fördjupats till 10,6 m. S. står genom Richelieu
River och Champlainkanalen i förbindelse med
Hudson River och New York State Barge Ca-
nal (Eriekanalen).
Saint Leger [sant le’d^a], slätlöpning för 3-
åriga hingstar och ston, uppkallad efter general-
löjtnant Anthony Saint Leger. Distans 2,800 m.
Löpningen reds f. ggn i England 1776 och inför-
des i Sverige 1927.
Saint-Lö [sa-lå’], huvudstad i dep. Manche i
Normandie, Frankrike, 30 km från Engelska ka-
nalen; c:a 12,000 inv. Från S. skedde under 2:a
världskriget de allierades utbrytning ur Norman-
die-brohuvudet sommaren 1944.
Saint Louis [sant lo’is], största staden i staten
Missouri, U.S.Ä.; 853,000 inv. Med förstäder, av
vilka East Saint Louis på ö. sidan av Mississippi
i Illinois är den största, har S. 1,673,000 inv. S.
ligger på v. sidan av Mississippi c:a 30 km ne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
