Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Råttsläktet - Råttsvans (rundfil) - Råttsvans, mustippa (ört) - Råvara - Råö - Räck - Räcka - Räckgymnastik - Räd - Rädda barnen, Föreningen - Räddningsbåt - Rädisa - Räffla (reffla) - Räfsteting (konungsräfst)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Råttsvans—Räfsteting
488
ningen måste ske med omsorg och upprepas flera
gånger årl. 4) Bakteriekulturer ha med
framgång använts framför allt i Danmark (Ra-
tin), men på senare tiden framhålles, att ifråga-
varande bakterier ej äro ofarliga för människor
och husdjur, varför stor försiktighet måste iakt-
tagas vid deras bruk. 5) Passiva åtgär-
der, syftande till att svälta ut råttorna, äro syn-
nerligen effektiva och böra alltid användas sam-
tidigt med andra åtgärder. Därför måste för-
rådsrum av alla slag byggas råttsäkra och allt
avfall samt sopor förvaras råttskyddat. Numera
ledes råttbekämpandet mest av hälsovårdsnämn-
derna genom giftutläggning. Ett särskilt kapitel
är råttbekämpandet i hamnstäderna, där det
framför allt gäller att upptäcka och oskadliggöra
pestsmittade råttor. Sverige har undertecknat en
internationell konvention om råttbekämpande på
fartyg, enl. vilken alla fartyg på långfart var
6:e mån. måste besiktigas och ev. befrias från
sina råttor.
Råttsvans, benämning på mindre rundfil.
Råttsvans, m u s t i p p a, Myosürus mi’nimus,
liten, vårblommande, ettårig ört av fam. ranunkel-
växter med nästan trådsmala blad i rosett. Den
ofta ensamma blomman är liten, blekt gul. Den
ända till 5 cm långa fruktsamlingen erinrar om
en råttsvans. R. växer ända upp till Norrland.
Råvara, se Råmaterial.
Råö, ö i Onsala sn i Halland, med Sveriges
första radioastronomiska och geokosmiska ob-
servatorium.
Räck, tyskt gymnastikredskap, bestående av en
ovan sträckhöjd (på 2,40 m höjd) fastsatt, våg-
rät stång. Som gymnastiskt redskap upptogs r.
1812 av tysken F. L. Jahn och bestod då av en
c:a 8 cm tjock trästång, upplagd i urtagningar i
övre ändan av 2 i jorden nedsatta stolpar. Den
vågräta stången är nu vanl. av stål (28—30 mm
tjock, 210—220 cm lång) el. något tjockare av
trä med stålkärna. Sidostolparna ha ersatts med
höj- och sänkbara, lätt flyttbara stålkonstruk-
tioner med ståndare av i varandra förskjutbara
rör samt med spännanordningar, fastgjorda i
krokar, som kunna fällas ned i golvet el. i järn-
kilar, som kunna slås ned i marken. — övning-
ar i r., s. k. r ä c k g y m n a s t i k el. räck-
övningar, sedan länge införda t. ex. i Norge
och Finland, bruka indelas i start-, svingövningar
(pendlingar under stången), kippar, uppstämning-
ar, cirkelsvängar samt nedhopp, ofta kombinerat
med en volt fram- el. baklänges. I Sverige har
man först medtagit en del från r.-gymnastiken
lånade övningar till utförande på bom och efter
1933 samt framför allt, sedan tävlingsgymnasti-
ken (se d. o.) införts (SM sedan 1945), bland
andra tyska redskap även upptagit r.
Räcka, föråldrad term, liktydig med färska (se
Färskning).
Räckgymnastik, se Räck.
Räd (fr. och eng. raid), krigsv., överraskande
och snabbt genomförd operation i avsikt att för-
störa, inhämta underrättelser m. m. Typiska r.
under 2:a världskriget voro de, som utfördes av
commandotrupper. Flygräd (lufträd),
flyganfall.
Rädda barnen, Föreningen, fr. Union in-
ternationale de protection de 1’enfance, eng. In-
ternational Union for Child Welfare (IUCW),
internationellt samarbetsorgan för hjälp åt nöd-
ställda barn, bildades 1920 under medverkan av
Internationella Röda kors-kommittén och har
1952 62 medlemsorganisationer i 37 länder. Sek-
retariatet är förlagt till Genève. R. samarbetar
med Internationella Röda korset, UNESCO och
FN:s barnhjälpsfond (UNICEF) samt är poli-
tiskt och religiöst neutral. — I Sverige bil-
dades R. redan 1919. Den har 1952 c:a 140 lo-
kalavd. och lika många ombud ute i landet. An-
talet medl. är c:a 42,000. Inkomster erhållas ge-
nom bl. a. insamling av pengar och varor (särsk.
kläder), genom kollekter i kyrkorna, genom för-
sälj ningsartiklar och genom en särskild telegram-
blankett. Verksamheten, som fick särsk. stor om-
fattning under åren närmast efter 2:a världs-
kriget, avser både utländska och svenska barn
men numera i första hand flyktingbarn i olika
länder.
Räddningsbåt, sjöv., se Livbåt.
Rä’disa [el. rä’-], bot., se Raphanus.
Räffla (ref f la). 1) Geol., se Glacialräfflor.
2) Vapentekn., skruvformigt vriden, grund rän-
na i ett eldrörs lopp. R ä f f 1 a d e äro alla mo-
derna eldvapens eldrör utom granatkastares och
vissa jaktgevärs, vilka äro slätborrade. Då
spetskulorna infördes på 1840-talet, lyckades man
”stabilisera” dessa, så att de ej välte i luften,
genom att bibringa dem rotation i loppet.
De mellan r. i loppet uppstickande bommar-
na gripa fast i projektilens styrmedel (inpressa
spår i manteln el. gördeln) och vrida projektilen
runt, då den går framåt genom loppet. — Då
r. bakifrån sett vrida sig medsols (resp, motsols),
kallas vapnet högerräfflat (resp, v ä n s-
terräfflat). De flesta vapen äro högerräff-
lade. — Antalet r. var vid knappstyrning först
2, senare 4—6. Numera ha handeldvapen och
kulsprutor vanl. 4 grunda r. med avrundade kan-
ter (kulan har hård mantel av kopparnickel),
art.-pjäser ett stort antal (10,5 cm haubitser
t. ex. 32) djupare r. med skarpkantade bommar
(mjuk gördel av koppar). — Likformiga
r., som ha konstant vridningsvinkel, användas vid
gevär (mantelstyrning) och vissa kanoner; till-
tagande r., som ha variabel vridningsvinkel,
användas vid de flesta art.-pjäser. R:s vridning
vid mynningen avpassas så, att lämplig rota-
tionshastighet erhålles. Vid för liten ro-
tationshastighet uppstår risk för projektilens
v ä 11 n i n g, vid för stor rotationshastighet risk
för att projektilen blir ”styv” i banan. Rota-
tionshastigheten i mynningen är vid t. ex. 6,5 mm
gevär och kulsprutor c:a 4,000 varv/sek. Jfr
Projektil, sp. 507.
Räfsteting (k o n u n g s r ä f s t), ett av ko-
nungen el. hans utsända i landskapen hållet ur-
tima ting, omtalat i öst- och Västgötalagarna
samt landslagen. En stadga 1413 gjorde r. till
ett ord. ting. Enl. Kristofers landslag skulle r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
