Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Ryssland
472
lar av R., som hade utgjort krigsskådeplats el.
härjats av fienderna. 1945 var produktionen i
dessa områden blott Vs av förkrigstidens. Många
millioner människor voro hemlösa. Ett stort
återuppbyggnadsarbete inleddes enl. en ny fem-
årsplan för 1946—50, som avsåg betydande ök-
ning av industri- och jordbruksproduktionen. —
R. behöll efter kriget en hög militär beredskap,
ehuru ett antal årsklasser demobiliserades. Stora
ansträngningar gjordes att utvidga flygvapnet
och även flottan. R :s rustningar omfatta även
atom- och raketvapen. — Titeln folkkommissarie
utbyttes 1946 mot minister. Folkkommissariernas
råd kallas sedan dess ministerrådet. Kalinin av-
led 1946 och efterträddes som ordf, i högsta sov-
jets presidium av N. Sjvernik. Molotov, Miko-
jan och Bulganin lämnade 1949 sina ministerpos-
ter för att helt verka inom politbyrån. A. Vysjin-
skij blev utrikesminister efter Molotov. Kom-
munistiska partiet, som under kriget i viss grad
överskuggades av armén, blev åter dominerande i
sovj etstaten.
Ett vasallstatssystem har efter 2 :a världs-
kriget uppbyggts av R. i ö. och centrala
Europa. Denna utvidgning av maktsfären har
genomförts med politiska och ekonomiska medel
och med den ryska krigsmakten som en ständigt
närvarande om än icke öppet verksam faktor. En
revolution har ägt rum i dessa länder som följd
av ryskt ingripande el. starkt inflytande, varvid
de kommunistiska partierna ha använts som verk-
tyg. Denna utveckling gick hastigast i Bulga-
rien och Rumänien, något långsammare i Polen
och ganska långsamt i Ungern. Tjeckoslovakien
drogs på allvar in i omvälvningen och anknöts
direkt till östblocket genom kommunisternas stats-
kupp 1948. R. hade redan 1943 slutit ett ömse-
sidigt biståndsfördrag med Tjeckoslovakien och
ingick sådana pakter med Polen och Jugoslavien
1945 samt med Ungern, Rumänien och Finland
1948.
R. kunde obehindrat fullfölja sin politik i ö.
Europa vad västmakterna beträffar, ty deras en-
da reaktion bestod i gagnlösa protester. Där-
emot mötte ryssarna mothugg vid försök till
framstötar mot Medelhavet och Främre Orien-
ten. Amerikanerna slöto upp vid britternas sida
och utsträckte sitt inflytande till ö. Medelhavet.
Genom proklamerandet av Trumandoktrinen i
mars 1947, som hade tydlig spets mot R., över-
tog U.S.A. skyddet av Grekland och Turkiet.
S. å. började det ”kalla kriget” mellan Öst och
Väst, främst på gr. av motsättningar i fråga
om Tyskland och Österrike. Trots stora me-
ningsskiljaktigheter hade fredsfördrag med Fin-
land, Italien, Ungern, Rumänien och Bulgarien
kunnat utarbetas (1946), men det visade sig omöj-
ligt för segrarmakterna att enas om villkoren
för ett fredsfördrag med Tyskland. Den tillta-
gande spänningen kom till uttryck på utrikesmi-
nistermöten och vid sammanträden inom FN. I
sept. 1947 bildades Kominform, som skulle leda
och samordna de utländska kommunistiska par-
tiernas aktivitet i kampen mot ”den amerikanska
imperialismen”. Samtidigt påskyndades sovjetise-
ringen i vasallstaterna, vilket tog sig såväl poli-
tiska och ekonomiska som ideologiska uttryck.
Denna politik drabbades av ett allvarligt bakslag
i Jugoslavien. I juni 1948 angrep Kominform
häftigt marskalk Tito, som hade vägrat att un-
derkasta sig de ryska diktaten. De övriga öst-
blocksländerna tvingades att bojkotta Jugoslavien,
som dock höll stånd och till följd av konflikten
med Kominform och R. efter hand närmade sig
västmakterna. 1949 uppsade R. biståndsfördraget
med Jugoslavien. Som ett led i kampen mot
”titoismen” likviderades ett flertal framstående
kommunister i Bulgarien, Polen och Ungern,
vilka anklagades för ”nationalistisk” avvikelse.
I Tyskland inriktade sig ryssarna under ocku-
pationstidens början främst på att uttaga krigs-
skadeersättning. Industriutrustning, transportme-
del och varor av olika slag bortfördes i stora
mängder. Även västmakterna hävdade urspr.
vissa skadeståndskrav men började snart att till-
lämpa en politik, som avsåg att närmast återupp-
rätta en sund tysk ekonomi. Dessa skilda meto-
der och andra motsättningar ledde till att Tysk-
land efter hand uppdelades i en v. och en ö. del.
Medan västmakterna skapade en västtysk för-
bundsrepublik med regeringssäte i Bonn, upprät-
tade R. en östtysk vasallstat enl. folkdemokra-
tiska mönster, vilken i okt. 1949 konstituerades
under namnet Tyska demokratiska republiken,
med förvaltningscentrum i ö. Berlin. 1950 för-
mådde R. Östtyskland att erkänna Oder-Neisse-
linjen som gräns mot Polen. En östtysk armé
under rysk kontroll började uppsättas. R. har
samtidigt fortsatt att med diplomatiska medel och
intensiv propaganda framföra krav på Tysklands
enande. Västmakternas upprustning och militära
samordning genom Nordatlantpakten har R. bl. a.
mött med en ”fredsoffensiv”, i vilken kommunister
och sympatisörer över hela världen medverkat.
I Östasien har R. efter 2:a världskriget fört
en aktiv utrikespolitik, som starkt bidragit till bil-
dandet av ett kommunistiskt välde i Kina. Den
i sept. 1949 utropade kinesiska folkrepubliken un-
der ledning av Mao Tse-tung erkändes genast av
R. Efter ett långvarigt besök av Mao Tse-tung
i Moskva avslöts i febr. 1950 en vänskaps- och
biståndspakt mellan R. och folkrepubliken Kina.
Ett halvt år senare utbröt Koreakriget (se Korea,
sp. 693), i vilket Kina efter några månader in-
grep. De kinesiska interventionsstyrkoma erhöllo
betydande mängder vapen och krigsmateriel, bl. a.
moderna flygplan, från R. Vid förhandlingar i
Moskva 1952 bestämdes, att R. gemensamt med
Kina får utnyttja flottbasen Port Arthur. I Man-
churiet utveckla ryssarna alltjämt livlig politisk
och ekonomisk aktivitet, likaså i Sinkiang. De
fortsätta att stärka ett system av östasiatiska va-
sallstater, som sedan länge uppbyggts på Kinas
bekostnad. R. motarbetade men kunde icke för-
hindra det på amerikanskt initiativ 1951 avslutade
fredsfördraget med Japan. Ett försök till biläg-
gande av tvisterna i ö. Asien, vartill under senare
år sällat sig konflikten i Vietnam, göres på den
i maj 1954 inledda stormaktskonferensen i Genève,
där R. spelar en betydande roll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
