Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rotterdam - Rotting - Rottman, Carl - Rottne - Rottnen - Rottneros - Rottneros bruk, ab. - Rottryck - Rottryffel - Rottweiler - Rotunda - Rotutdragning - Rotvälska - Roty, Louis Oscar - Rotälven - Rouault, Georges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Rotting—Rouault
274
delser med främmande länder. En av de vikti-
gaste är Holland—Amerika-lijn till New York
(tilläggsplats Wilhelminakade vid Rijnhaven).
Samtidigt med sjöfartens och handelns utveck-
ling har industrien gått starkt framåt. R. är lan-
dets främsta centrum för varvs- och verkstads-
industrierna. Stora kvarnar och oljeraffinaderier
finnas, margarin-, choklad- och tobaksfabriker,
konfektions-, trä- och kemisk industri. Staden
Schiedam (c:a 75,ooo inv.), v. förort till R.
och skild från denna endast av Merwehaven, är
bekant för sin omfattande likör- och brännvins-
tillverkning. — R. har handelshögsk., konstakad.
och sjöbefälsskola. Bland dess museer märkas
Boymansmuseet med bl. a. en rik saml. äldre
holländskt måleri. — En svensk sjömanskyrka
finns i R.
Rotting, Cdlamus, ett i tropiska Asien och
Australien hemmahörande, artrikt palmsläkte.
Det avviker från övriga palmer (utom det ame-
rikanska släktet Desmoncus) genom att stamled-
styckena äro långa, så att bladen, som äro par-
bladiga, sitta spridda. De flesta arterna äro lia-
ner. Stammen är smal, vanl. omkr. fingertjock,
och kan nå en längd av ända till 150 m. Den
från bladslidorna befriade stammen av C. rotang
o. a. arter, spanskt rör, r., nyttjas till käp-
par, stolar m. m. och de i omkr. 2 mm tjocka
remsor avskalade yttre delarna av denna (”rot-
tingbast”) till varjehanda flätningsarbeten. Fruk-
terna av C. draco lämna ett slags drakblod. —
En i många fall likartad användning som C.
rotang har bambugrässläktet Dendrocalamus.
Rottman [rå’-], Carl, tysk målare (1797—
1850). Han upptog den klassicerande landskaps-
stil, som J. A. Koch o. a. utbildat. För Hofgarten
i München utförde han al fresco 28 italienska
landskap, nu till största delen förstörda, för Nya
Pinakoteket i enkaustik 23 grekiska landskap.
Rottne, storkommun i Kronobergs län, Mell.
Värends domsaga, omfattande socknarna Gårds-
by, Söraby, Tjureda och Tolg; 318,68 km2, 4,064
inv. (1954).
Rottnen. 1) Sjö i s. ö. Småland, genomfluten
av Ronnebyån; 34 km2, 149 m ö. h. — 2) Lång-
sträckt sjö i Rottnaälvens dal, Fryksdals hd,
Värmland; 16 km2, 106 m ö. h., 50 m djup.
Rottneros. 1) Samhälle i Sunne sn i Värm-
land.
2) Bruksegendom i Sunne sn i Värmland, vid
Rottnaälvens utlopp i n. delen av Mellan-Fryken,
omfattar c:a 1,100 har, därav 350 åker, vartill
komma c:a 9,000 har utskogar. 1633 anlades här
en hammare, vilken 1694 fick privilegium som
järnbruk, definitivt nedlagt 1918. 1887 anlades
träsliperi. Bland ägarna märkas släkterna Uggla,
Bratt och Montgomery. Nu tillhör gården ab.
Rottneros bruk. R. är välbekant som ”Ekeby”
i Selma Lagerlöfs ”Gösta Berlings saga”. Av
där omtalade byggnader kvarstår endast kaval-
jersflygeln (trol. från 1784). Huvudbyggnaden
av trä i två våningar brann 1929; den återupp-
byggdes i sten 1930—32. En vacker, vidsträckt
park, prydd med talrika skulpturer, sänker sig
Rottneros.
i terrasser ned mot sjön. 1953 invigdes här det
s. k. Stamfrändemonumentet.
Rottneros bruk, ab., Rottneros, äger direkt
el. genom dotterföretagen Slottsbrons träföräd-
lings-ab. och Rottneros kraft-ab. dels träsliperi
och två kraftverk vid Rottneros, dels sågverk vid
Slottsbron. Träsliperiet anlades 1887 och om-
byggdes helt 1935—36. R., som erhöll bolags-
form 1916, är dotterbolag till Rottneros förvalt-
nings-ab. Antal anställda c:a 770; aktiekapital
5 mkr.
Rottryck, bot., se Blödning 2).
Rottryffel, bot., se Gasteromyceter.
Rottweiler [rå’tvailar], se Hundraser, sp. 567
och bild 29.
Rotu’nda (it. roto’nda, av lat. rotu’ndus, rund),
rundbyggnad, rundtempel, rundsal.
Rotutdragning, mat., se Rot 2).
Rotvälska (ty. Rotwelsch, tiggarvälska, tig-
garitalienska), rådbråkat el. obegripligt språk.
Till r. räknas romani, månsing, olika slags för-
brytarspråk, sotarspråket (knoparmoj) o. s. v.
Rotvälta, skogsbr., det på kant uppresta rot-
partiet, när ett träd kullfällts med rötterna.
Roty [råti’], Louis Oscar, fransk medalj-
gravör (1846—1911), en av den franska medalj -
konstens främsta under 1800-talet. R. utförde
ett stort antal porträtt- och figurreliefer i medal-
jens och plakettens storlek, alla utmärkta av
förfinad realism och ideell uppfattning. Typiska
för R. äro den berömda plaketten över Sadi
Carnots begravning (1898) samt en bröllops-
medalj. R. skulpterade även den låga reliefen
”La semeuse” för francmyntet.
Rotälven, vänsterbiflod till österdalälven.
Rouault [ræå’], Georges, fransk målare
och grafiker (f. 1871). 1891 blev han elev vid
École des beaux-arts i Paris och fick snart
Gustave Moreau som lärare; denne blev för en
tid hans konstnärliga förebild. När Moreau 1898
avled, blev R. dir. för det av denne testamente-
rade Musée Gustave Moreau i Paris. R. fördes
kring sekelskiftet in i den från Toulouse-Lautrec
utgående stilströmningen och målade i viss an-
slutning till denna clowner, hetärer och domare
med intensivt mänskligt engagemang. 1905 ställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
