Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riga - Rigabalsam - Rigabukten, Rigaviken - Rigas-Jurmala - Rigaud, Hyacinthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Rigabalsam—Rigaud
42
Rådhusplatsen med S:t Petrikyrkans torn (t. v.) och Svarthuvudgillets hus
(t. h.) före branden 1941.
och utveckling behöll R. sin
rang som landets främsta
fabriksstad med mångsidigt
utvecklad industri. R:s hamn
och yttre hamnar äro isbe-
lagda under 2-—3 mån. om
året, ibland under kortare tid.
Inseglingsrännans djup vid
Dünamynningen är 9—10 m,
i nedre Diina 7,5—8 m. Flcd-
hamnarna utbreda sig på
bägge stränderna och ha ett
djup av 7—8 m. R. är sedan
1945 en mycket betydande
handels- och omlastningsplats
i den sovjetryska inflytelse-
sfären vid Östersjön.
Historia. Enl. uppgift är
R. grundlagt 1201. Tack vare
sitt gynnsamma läge vann R.
hastigt en stor betydelse, vil-
ket markeras bl. a. därav,
att det 1255 blev ärkebiskops-
säte och 1282 inträdde som
medl. av Hansan. På gr. av
sin betydelse blev det också
under hela senmedeltiden ett
stridsäpple mellan ärkebiskopen, stadens ur-
sprunglige herre, cch Tyska orden. — Vid
nya tidens början befann sig R. alltjämt i
utveckling. Det gynnades av östersjöområdets
stigande handelspolitiska betydelse och de allt
bättre konjunkturerna för dess främsta export-
vara, spannmålen. Energiskt hävdades anspråken
på ensamrätt för varuutbytet mellan stadens upp-
land — framför allt Litauen — och Västeuropa
samt kontroll av Dünas handel. Köpmanna-
aristokratien behärskade helt stadens styrelse, ett
på livstid valt råd, som förnyade sig självt,
Opposition ledde dock gång efter annan till känn-
bara inre förvecklingar. Ej heller kunde re-
formationen — den genomfördes 1522 — införas
utan oroligheter. — Då det blev fråga om att
dela arvet efter den sönderfallande ordensstaten,
kom striden att stå särsk. het kring R. När
orden underkastade sig den polske konungen
1561, hävdade staden under 20 år full oavhängig-
het. 1581 införlivades den dock med Polen för
att 1621 komma under svensk överhöghet och
blev då en av det svenska östersjöväldets vik-
tigaste militära stödjepunkter med starka be-
fästningar. Generalguvernören över Livland för-
flyttades snart dit från Dorpat, där han förut
residerat. Ett gymnasium inrättades redan 1631.
Vid erövringen hade stadens självstyrelse läm-
nats orubbad. Först enväldet, som sönderbröt
Livlands författning, angrep även R:s. Den
svenska stormaktens fall betydde R:s övergång
i ryska händer. Staden spelade under ryska ti-
den fortfarande en stor roll och befann sig
under 1800-talet i ständig utveckling. — Under
1 :a världskriget togs R. av tyskarna i sept. 1917.
Lettlands självständighet proklamerades 18/n 1918
i staden, som dock erövrades av bolsjevikerna i
jan. 1919. I den följande lettiska befrielsekam-
pen föll R. slutligt i letternas händer i juli 1919.
Under 2:a världskriget utvandrade R:s tyska
befolkning (c:a 30,000) till av Tyskland kontrol-
lerat område. Då ryska styrkor i juni 1940
ryckte in i Lettland, besattes även R. Tyskarna
togo 2/t 1941 R., som återerövrades av ryssarna
13/io 1944. — Litt.: C. Mettig, ”Geschichte der
Stadt R.” (1895—97); B. Hollander, ”R. im 19.
Jahrh.” (1926); G. Jensch, ”Der Handel R:s
im 17. Jahrh.” (i ”Mitteilungen aus der livlän-
dischen Geschichte”, 24, 1930).
Rigabalsam, ba’lsamum rigènse, en blandning
av aloedroppar, timjan- och rosmarinolja samt
7ø °/o-ig sprit, som användes i folkmedicinen till
ingnidning mot värk, till behandling av sår o. a.
yttre åkommor. Preparatet infördes förr från
Riga i stenflaskor.
Rigabukten, Riga viken, del av Östersjön
mellan Lettland och Estland; 95 km bred vid in-
loppet. Vid Riga i innersta delen mynnar Düna.
R. är vanl. isbelagd dec.-mars.
Rfgas-Jürmala [jö’-], ty. Riga-Strand, stad
och badort i Lettland vid Rigaviken, v. om Riga;
7,863 inv. (1935). Badort. R. är efter 1945 re-
kreationsort för bolsjevikiska partifunktionärer,
stachanovarbetare m. fl.
Rigaud [rigå’], H y a c i n t h e, fransk por-
trattmålare (1659—1743). Han studerade bl. a.
vid akad. i Paris, där han blev prof. 1710 och
dir. 1733. R. var oerhört produktiv; hans lär-
jungar kopierade dock ofta hans porträtt, vilka
han så själv retuscherade, varefter de fingo pas-
sera som alster av hans hand. R. har målat de
flesta av sin tids storheter, och han förenar i sina
praktfulla porträtt såväl barockens pompa (Lud-
vig XIV, se pl. vid denne, Boussuet, Mansard,
Le Brun, Mignard, Desj ardins) som en intim
och mänsklig karakteristik (dubbelporträttet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
