Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Plattfot - Platthov - Platting - Plattmaskar - Plattstål (plattjärn) - Plattsöm - Plattyska - Platysma - Platå - Platåglaciär - Plauen - Plausibel - Plautus, Titus Maccius - Pleasant Island - Plebejer - Plebejisk - Plebiscit - Plebiscitär - Plebs - Plechanov, Georgij Valentinovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Platthov—Plechanov
284
ning. I dessa komplicerade fall kräves ofta
behandling av annan art.
Platthov, veter., en hov, vars sula ligger
horisontellt i st. f. att som normalt vara välvd uppåt.
Platting, platt tågvirke, flätat för hand el.
maskin. P. nyttjas till klädsel mot skamfilning
samt till packningsmedel m. m.
Plattmaskar, Plat(y)helmi’nthes, den lägst
stående gruppen bland maskarna. P. ha vanl.
tillplattad skiv- el. bandlik kropp utan äkta
kropps-håla. Största utrymmet upptaga de vanl.
herma-frodita könsorganen. P. omfatta ordn. Turbellaria,
virvelmaskar, med de i sötvatten allmänt
förekommande planarierna, Trematoda, sugmaskar,
till vilka många viktiga inälvsparasiter höra, ss.
levermasken och den egendomliga Bilharzia, samt
Cestodes, binnikemaskar, och nemertiner (se
Nemertini).
Plattstål (äldre benämning plattj ärn),
valsat el. smitt stål i stänger med rektangulärt
tvärsnitt. Enl. svensk standard finnes p. i bredder
från 12 till 150 mm och tjocklekar från 1,5 till
60 mm. P. i större längder, som levereras i form
av rullar, benämnes bandstål.
Plattsöm, broderiteknik för utfyllande av
geometriskt el. fritt formade mönsterytor medelst
parallella trådar.
Plattyska, se Tyska språket.
Platy’sma, en under huden men utanpå den
ytliga fascian belägen platt muskel, som hos
människan endast förekommer på halsen. Hals-p.
hindrar genom sin sammandragning de
tunnväg-giga halsvenerna att falla samman genom
sugningen från bröstkorgen. P. spännes enklast
genom neddragning av mungiporna.
Platå (fr. plateau, av plat, platt, flat),
högslätt; platåberg, ett i förh. till längden vanl.
brett berg, skarpt begränsat mot omgivningen och
med jämn, mer el. mindre vågrät yta.
Platåglaciär, se Glaciär, sp. 19.
Plau’en, stad i s. v. Sachsen, Vogtlands
huvudort, vackert belägen vid Weisse Elster; c:a
85,000 inv. P. blev redan under senmedeltiden
centrum för ett blomstrande textilhantverk. I 2:a
världskrigets slutskede vållade flygbombningar
betydande skador på staden. P. är ett av
Sach-sens främsta industricentra, med framför allt
textilindustri (särsk. gardiner, vitvaror och
spetsar), som sysselsätter ung. hälften av
arbetarantalet. Här finnas talrika skolor för
fackutbildning; flygstation.
Plausibel, rimlig; antaglig.
Plåu’tus, Titus M a c c i u s, romersk
lust-spelsförfattare (omkr. 254—184 f. Kr.). Av P:s
produktion ha vi i behåll ett 20-tal dramer,
sannolikt utgörande huvudparten av hans diktning.
De äro alla s. k. fabulae palliatae, d. v. s.
romerska lustspel, där ämne, plats och personer äro
grekiska, och utgöra bearbetningar av huvudsaki.
den nyare attiska komedien, Menandros, Filemon
o. a. De flesta äro intrigkomedier, t. ex.
”Pseu-dolus” (Storljugaren), där den listige slaven, en
stående figur i de gamla komedierna, är
huvudperson, och ”Mostellaria” (”Spöket”, övers, av
V. Lundström, 1896, och E. Wallmark, 1898).
Till karaktärsstyckena höra ”Aulularia”
(Grytkomedien), med en förträfflig teckning av
girig-buken, samt ”Miles gloriosus” (Den skrävlande
knekten). Ett förväxlingsstycke är ”Menaechmi”,
byggt på två tvillingbröders förvillande likhet.
Några lustspel erinra om senare tiders borgerliga
komedi och ha en allvarligare handling, ss.
”Ru-dens” (Kabeln, övers, av E. Lundberg med titeln
”Skeppsbrottet”, 1911) och ”Captivi”
(”Fångar-ne”, övers, av J. G. Ek, 1853, och N. Lundqvist,
1925) samt ”Trinummus” (”Tredalern”, övers, av
N. Lundqvist, 1925).
Mot sina grekiska original tillät sig P. stora
friheter. Stundom har han hoparbetat två sådana
till en komedi. Han bemödar sig framgångsrikt
om den komiska effekten, mindre om handlingens
väl avvägda utveckling. Som fulländad mästare
framträder P. i språkets behandling. — P:s
lustspel ha efterbildats av flera komediförfattare i
nyare tid, så ”Aulularia” av Molière i ”Lavare”,
”Menaechmi” av Shakespeare i ”Comedy of
er-rors”, ”Mostellaria” av Holberg i ”Abracadabra”.
Viktigaste moderna uppl. av F. Leo (1895—96)
och W. M. Lindsay (1904—05). — Litt.: E.
Fränkel, ”Plautinisches bei P.” (1922); G.
Jack-mann, ”Plautinisches und Attisches” (1931); C.
Höeg, ”Introduktion til Plautus” (s. å.).
Pleasant Island [ple’znt aMand], se Nauru.
Plebejer (lat. plebéji), medlemmarna av den
romerska plebs, folket, urspr. och rättsligt i
motsats mot de patriciska ätterna. De valde årl.
folk-tribuner och plebejiska ediler och sammanträdde
på de förras kallelse till väljande, dömande el.
lagstiftande församlingar (concilia plebis). Om
utvidgningen av deras politiska rättigheter på
pa-triciernas bekostnad se Patricier. Senare användes
ordet p. även mer allmänt som motsats mot
medlemmarna av senats- och riddarståndet.
Plebejisk, tillhörande plebej ståndet; oadlig,
ofrälse; småborgerlig; simpel, pöbelaktig.
Plebiscit (lat. plebiscitum), eg. folkbeslut. 1)
I Rom beslut av plebs, fattat efter förslag av en
folktribun på ett concilium plebis (se Plebejer).
Plebiscitens karaktär av lagar (leges) har flera
gånger stadgats, definitivt genom Hortensius’ lag
287 f. Kr.
2) Ordet p. har senare använts om skilda slag
av folkomröstningar i politiska frågor, t. ex.
under Napoleon I och Napoleon III i Frankrike
(jfr Folkomröstning).
Plebiscitär, stödd på el. antagen genom
plebiscit (se d. o. 2).
Plebs, lat., se Plebejer.
Plechanov [pljeka’naf], G e o r g i j
Valen-t ino vi t j, rysk socialdemokratisk ledare (1856
—1918). Han studerade vid bergshögskolan i
Petersburg men måste 1880 på gr. av illegal
revolutionär propaganda fly till utlandet och blev
där en ivrig anhängare av marxismen. Jämte P.
Axelrod grundade P. 1883 Rysslands första
socialdemokratiska organisation. Han utvecklade
marxismen i flera avh. under olika pseud. och
utgav tidskrifter. Från Genève el. Frankrike ledde
han på 1890-talet den rysko arbetarrörelsen men
förlorade vid partiklyvningen 1903 ledningen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
