Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Onega - Onegin, Sigrid, f. Hoffmann - O’Neill - O’Neill, Eugene - Oneiromanti - Onera - Onesimus, Nesib - Onestep - Ongman, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Onegin—Ongman
500
belägen i n.v. Sovjetunionen; 35 m ö.h.; 9,900
km2. O. ligger i s.ö. utkanten av den
fennoskan-diska urbergsskölden. N. stranden är klippig och
rikt sönderskuren av n.v.—s.ö., fjordartade vikar
(största djupet 120 m). O. är isbelagd i medeltal
167 dagar årl. Liksom Ladoga är O. mycket
fiskrik. Av öarna är Bolsjoj Klimetskij Ostrov störst.
O. avrinner genom Svir till Ladoga. Om O n
e-gakanalen se Mariakanalsystemet.
2) O., flod i Archangelskområdet, RSFSR,
kommer från Lat jasjön ö. om O.i) och rinner
åt n. till Vita havet, där den mynnar i innersta
delen av Onegaviken, längd 405 km; flodområde
58,000 km2.
3) O., hamnstad vid mynningen av O.2), med
över 10,000 inv. Skogsindustri och virkesexport.
O. anlades på 1400-talet.
Onegin [sv. utt. anje^in], Sigrid, f. H o f
f-mann, sångerska, kontraalt (1891—1943), född
i Stockholm av tysk far och fransk mor. O.
debuterade på konsertestraden i Berlin 1912 och
följ, år på operascenen i Stuttgart som Carmen
vid ett av Carusos gästspel. Denna scen tillhörde
hon i sex år; 1919—24 var hon engagerad vid
hovoperan i München, 1926—33 vid Deutsches
Opernhaus i Berlin och från sistn. år vid
stadsteatern i Zürich. O. vann vid upprepade turnéer
i Europa och U.S.A. anseende som en av sin tids
främsta sångerskor. 1922 framträdde hon f. ggn
på Metropolitanoperan i New York, bl. a. som
Orfeus och som Amneris i ”Aida”. 1920 och
1921 gav hon med lysande framgång ett flertal
konserter i Sverige, för vars tonkonst hon under
sina amerikaturnéer verksamt inträdde. — G. 1)
1912—17 m. ryske tonsättaren och pianisten,
friherre Eugen Onegin (1883—1919), 2) 1920 m.
tyske läkaren Fritz Pentzold.
O’Neill [åuni’l], gammal keltisk hövdingsläkt
på Irland med stort inflytande särskilt i Ulster,
där den århundraden igenom tävlade om makten
med släkten O’Donnell. Namnet O’Neill (ir. Ua
Niall) började bäras på 900-talet, på noo-talet
möter titeln lord av T y r o n e, och klanens
huvudman plägade åtm. från 1400-talet kallas ”The
O’Neill”. Från nya tidens början förde släkten
en ständig kamp mot den centralistiska engelska
ämb etsmannastaten.
O’Neill [åuni’l], Eugene Gladstone,
amerikansk dramatiker (1888—1953). Son till en
bekant skådespelare och teaterledare, vistades O.
1906—07 vid Princeton Univ. De följ, åren
ägnade han sig åt skilda tillfällighetsyrken. För
sin litterära verksamhet utbildade han sig 1914
—15 vid G. P. Bakers dramatikerkurs vid
Harvard Univ. O:s tidigaste dramatik, merendels
enaktare, framfördes av en ambitiös teatergrupp
i Provincetown. De viktigaste pjäserna från
denna tid samlade O. 1919 i ”The moon of the
Caribbees and other plays”. Utan O:s
auktorisa-tion utgåvos fem av hans ungdomsdramer i ”The
lost plays of O.” (1950). Av O:s 40-tal
skådespel ha de förnämsta även vunnit europeisk
berömmelse. Hans båda populäraste dramer,
”Em-peror Jones” (1921) och ”Anna Christie” (1922,
uppf. i Stockholm 1923), visa prov på en
kraft
full, säkert miljöskapande realism. De
expressionistiska experimenten i de sociala skådespelen
”The hairy ape” (1922) och ”Dynamo” (1929)
och försöket med dubblerad (talad och tänkt)
dialog i det psykoanalyserande kvinnodramat
”Stränge interlude” (1928, ”Sällsamt mellanspel”,
uppf. i Stockholm s. å.) äro uttryck för O:s
strävan mot nya dramaformer. Episk bredd utmärker
de båda bondetragedierna ”Beyond the horizon”
(1920, ”Bortom horisonten”, uppf. i Malmö 1947)
och ”Desire under the elms” (1925, ”Blodet
ropar under almarna”, uppf. i Stockholm 1933). I
”Mourning becomes Electra” (1931, ”Klaga
månde Elektra”, uppf. i Stockholm 1933) vill O. ge
en modern Orestes-tragedi med handlingen
förlagd till nordamerikanska frihetskriget. Efter att
ha utg. ”Ah, Wilderness” (1932, ”Ljuva
ungdomstid”, uppf. i Stockholm 1935) och ”Day without
end” (1934, ”Dagar utan mål”, uppf. i
Stockholm 1935) arbetade O. på en lång rad
skådespel men dröjde med att publicera något till 1946,
då han utgav ett 1939 skrivet drama ”The
ice-man cometh” (”Si, iskarlen kommer!”, uppf. i
Stockholm 1946), en starkt realistisk pjäs med
livslögnen som tema. O:s styrka är de starka,
teatermässigt beräknade effekterna och miljöerna.
I tekniskt avseende har O. mottagit intryck från
Strindberg och de tyska expressionisterna. — O.
erhöll Nobelpriset i litteratur 1936. — I svensk
övers, föreligga ”Anna Christie” (1923), ”Tre
dramer” (”Emperor Jones”, ”Ludna gorillan”,
”Tran”, 1924), ”Dagar utan mål” (1934), ”Klaga
månde Elektra” (1936), ”Ljuva ungdomstid”
(s. å.), ”Hopsvetsade” (1947), ”Si, iskarlen
kommer” (s. å.) och ”Måne för olycksfödda” (1953).
— Litt.: Biogr. av B. H. Qark (1926, ny utvidgad
uppl. 1947); S. Torsslow, ”E. O.” (i
”Student-fören. Verdandis småskrifter”, 397, 1937).
Oneiromanti, drömtydning.
O’nera, lat., plur. av o’nus, börda, besvär,
”tunga”, pålaga. — O. personälia, personliga
avgifter (t. ex. mantalspenningar). — O. reälia,
besvär, som åvila fastighetsägare, t. ex.
inkvarterings- el. skjutsningsskyldighet, från äldre tid
härstammande avgälder, landgille o. dyl.,
underhåll av gata el. väg, snöplogning, gatubelysning
o. dyl. Fastigheternas belastning med o. är
numera i de flesta samhällen starkt inskränkt i
jämförelse med vad tidigare förekommit.
Onèsimus, N e s i b, infödd missionär bland
gallafolket i Östafrika (omkr. 1860—1931). O.,
en friköpt slav, kom i förbindelse med
missionären B. P. Lundahl, döptes 1872, utbildades
sedan vid Johannelunds missionsinstitut och
verkade därpå som missionär i kolonien Eritrea samt
bland gallafolket. Han översatte bibeln till
gallaspråket (tr. 1898—99).
Onestep [<oa’nstep], eng., eg. ”ett steg”, en
1912 från Amerika införd pardans i 2 A takt och
måttligt tempo.
Ongman [å’u-], John, frikyrkoman, baptist
(1845-—1931). Hemkallad från U.S.A., där han
verkat sedan 1864, blev O. 1890 föreståndare för
Örebro baptistförs. I viss motsättning till denna
bildades 1897 Filadelfiaförsamlingen, vars pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
