Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nythomism - Ny Tid - Ny tidning för idrott - Nyttighet - Nyttjanderätt - Nytt juridiskt arkiv - Nyttokonst, brukskonst - Nützel, Hieronymus - Nyvitalism - Nyvång - Nyx - Nyzeeländskt lin - Nyåker - Ny-Ålesund - Nyårsdagen - N. Z. - Nåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Ny Tid—Nåd
296
bar i den nya problemställning, som uppkommit
icke minst genom naturvetenskapens resultat.
I Louvain upprättades 1893 Institut supérieur
de philosophie med senare kardinal Mercier som
ledare. I Schweiz fick n. en hemort vid
domini-kanuniv. i Fribourg, liksom nythomister besatte
lärostolarna vid många seminarier och univ. i
Tyskland. Kända äro namn som F. Ehrle och M.
Grabmann. Huvudlandet för n. blev dock
Frankrike, och här var det dominikanskolan, som ledde
med namn som Maritain, Gilson,
Garrigou-La-grange och Sertillanges. En mängd tidskr., bl. a.
Revue thomiste, Bulletin thomiste, Divus
Thomas och Revue néoscolastique, äro rörelsens
organ. — Litt.: L. Johannesson, ”Kunskap och
verklighet” (1944).
Ny Tid, ”organ för socialdemokratiska partiet
i Göteborg och v. Sverige”, tidning, utg. i
Göteborg, grundad 1892 som veckotidn. av F. Sterky,
blev 1899 daglig. Red. efter Sterky ha varit N.
Christenson Lindblad 1898—1916, J. E. Rosén
1916—33, Richard Lindström 1933—40, Karl
Johan Olsson 1940—45 och Rolf Edberg (f. 1912)
sedan 1945. 1926—32 var P. A. Hansson politisk
medarbetare.
Ny tidning för idrott utgavs 1898—1919 som
forts, av Tidn. för idrott. Urspr. behandlade den
olika slag av idrott. Sedan dess avläggare,
Nordiskt idrottsliv, samt Idrottsbladet övertagit
ledningen, begränsade sig N. alltmer till häst-,
segel-och motorsport.
Nyttighet. Som nationalekonomisk fackterm
användes n. för att beteckna alla fysiska el.
immateriella ting, som äga värde ur konsumenternas
synpunkt.
Nyttjanderätt, rätt att begagna och bruka
annans tillhörighet. I svensk lag regleras n. till
fast egendom genom lag 1907, till lös egendom
endast för vissa fall (Handelsbalken kap. 11 och
13, lag om testamente 1930 kap. 4). N. kan vara
mer el. mindre omfattande, ske gratis el. mot
avgift, innebära rätt att uppbära sakens avkastning
men också utesluta dylik el. endast avse viss
avkastning (t. ex. fastighet för jakt, fiske,
skogsavverkning, stentäkt, hingst för avelstjänst,
maskin för demonstration m. m.). Man skiljer betr,
fast egendom mellan ständig n. (å b o r ä 11, o f r i
tomt) och tidsbegränsad n. (arrende,
hyresavtal, tomträtt).
Nytt juridiskt arkiv, sedan 1874 i Stockholm
utkommande juridisk tidskrift, som innehåller dels
korta notiser om alla Högsta domstolens domar
och utslag, dels längre referat av de juridiskt
märkligare. Från 1876 utgives även en avd. II,
innehållande redogörelser för viktigare nya lagar
med motiv. N. grundades av G. B. A. Holm och
kallas ännu populärt ”Holms arkiv”. Till 1909
var Holm utg., 1910—26 H. Westring och S.
Skarstedt, 1927—34 Skarstedt och A. Edelstam,
1935—40 Edelstam och R. Eklund, 1941—43
Edelstam och R. Gyllensvärd, från 1943 Gyllensvärd
och T. Strandberg.
Nyttokonst, brukskonst, eg. uttryck för
det konsthantverk och den konstindustri, som
utföra arbeten för bruk i det dagliga livet, vilka
icke äro lyxbetonade (i mots. till fri konst). N.
användes även som uttryck för konstslöjd och
in-redningskonst över huvud. Uttrycket framkom
först under 1920-talets första år.
Nützel [ny’tsal], Hieronymus, tyskfödd
kopparstickare, en tid verksam i Sverige. 1584
—85 utförde N. ett par porträtt i Nürnberg.
Han kom sedan i markgreven Johan Georgs av
Brandenburg tjänst. 1593 graverade han i Sverige
ett större blad över Johan II :s likprocession. N.
utförde sedan flera andra blad, bl. a. hertig Karls
porträtt (1596).
Nyvitalfsm, se Vitalism.
Nyvång, gruvsamhälle i Skåne, huvudsaki.
inom Åstorps köping.
Nyx, grek. (lat. Nox, natt), grek, och rom.
myt., nattens gudinna. Hos Hesiodos är N. en
kosmisk princip, som uppstår ur Kaos jämte
Ere-bos (Mörkret), med vilken hon föder Luften och
Dagen. Hon nämnes även som moder till Döden
och Sömnen, till Drömmarna samt till Fördärvet
och Jämmern o. a. mörka makter.
Nyzeeländskt lin [-sè-], bot., se Liljeväxter,
sp. 691, och Textilväxter.
Ny åker, samhälle i Nordmalings sn i
Ångermanland.
Ny-Ålesund, gruvsamhälle på Spetsbergen, 790
n. br., på sydsidan av Kongsfjorden (Kingsbay;
jfr d. o.). Brytningen avbröts 1929 men
återupptogs sommaren 1945. Utskeppningen av kol
uppgick 1951 till 93,000 ton, den högsta
produktions-siffran i bolagets historia. 1951/52 övervintrade
270 personer i N.
Nyårsdagen, det borgerliga årets första dag,
i alla kristna länder samt i Japan 1 jan. Under
medeltiden och i vissa länder långt in i nyare tid
betraktades inom kristenheten juldagen, påskdagen
el. 25 mars (i England till 1752) som n. Hos icke
kristna folk har n. förlagts till olika tidpunkter.
I Rom, där n. efter julianska kalenderns
införande firades 1 jan., gav man denna dag kejsaren
o. a. inflytelserika personer gåvor. Seden
fortlever delvis i våra julgåvor och nyårsönskningar.
N. Z., förk. för New Zealand (se Nya
Zeeland).
Nåd (grek. cha’ris, lat. grätia). 1) (Jur.) ”N.
i brottmål” innebär eftergift el. mildring av
straff, som ådömts genom utslag, vilket vunnit
laga kraft. N. behandlas i lagstiftningarna ofta
såsom något extraordinärt, men möjligheten till
benådning utgör likväl i de flesta länder en
oumbärlig säkerhetsventil mot ojämnhet och
brister i strafflagstiftningen el. dess tillämpning.
2) (Teol.) Stundom ung. liktydigt med Guds
”godhet”, ”barmhärtighet” el. dyl.; i noggrannare
språkbruk Guds kärleksfulla sinnelag och
handlingssätt mot syndarna eller, närmare bestämt,
Guds kärlek, då den trots människornas synd
genom förlåtelsen för dem öppnar tillgången till
sin gemenskap och bereder dem frälsning från
synden. Detta rent personliga nådebegrepp har
genom nästan hela kyrkans historia haft att
kämpa mot el. oklart sammanblandats med en helt
annan, ytterst från den antika religiositeten och
särskilt den s. k. mysteriefromheten härstammande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
