Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - New York Herald Tribune - New York Journal and American - New York State Barge Canal - New York Times, The - New York University - New York World - New York World Telegram, The - New Zealand - Nevö - Nexö (stad) - Nexö - Ney, Elly - Ney, Michel - Nezjin, Nejin - N. F. - Ngami - Ngan-hwei - N. H. - n. h. o. v. - Ni - Niagara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
New York Journal and American—Niagara
836
tri’bjön], amerikansk tidning, grundad 1841
under namnet New York Tribune av H. Greeley,
ledande organ för det republikanska partiet. 1924
uppgick New York Herald i tidn., som därvid
fick sitt nuv. namn. En särskild uppl. utges i
Paris. — Litt.: R. Cortissoz, ”The N.” (1923).
New York Journal and American [njö’ jä’k
d^a^l and ame’rikan], tidning i New York med
2 uppl. om dagen, om vardagarna betydligt över
1 mill. ex., på söndagarna utg. under namnet The
Sunday American and Journal. Tidn. grundades
1903 av W. R. Hearst genom sammanslagning av
flera tidn., däribland New York American,
grundad 1882. New York American är morgonuppl.,
New York Journal aftonuppl.
New York State Barge Canal [njö’ jä’k
stéi’t bä’d$ kanä’l], se Eriekanalen.
New York Times, The [öa njö’ jå’k
täi’mz], daglig amerikansk morgontidning,
grundad 1851, från 1896 utg. av Adolph S. Ochs
(1858—1935), under vars ledning N. tekniskt
och innehållsligt blev en av de ledande i U.S.A.
N., som är en av U.S.A :s största tidn., är känd
som snabb nyhetsförmedlare. I politiskt
avseende är den demokratisk. — Litt.: M. Berger, ”The
story of the N., 1851—1951” (1951).
New York University [njö’ jå’k jonivä’siti]
grundades 1831 under namnet Univ. of the City
of New York men antog 1896 sitt nuv. namn.
N. är beläget dels vid Washington Square på
Manhattan (där univ. urspr. grundades), dels i
Bronx, där det bl. a. finns en minneshäll (Hall
of Fame), ägnad berömda amerikaner, medan
den medicinska forskningen och undervisningen
är förlagd till Bellevue Hospital. N., som bland
sina 13 fakulteter räknar tandläkar-, teknisk och
handelshögsk., hade läsåret 1949/50 1,324 prof,
och c:a 2,000 övriga lärare. Studentantalet
uppgick samtidigt till 47,936.
New York World [njö’ ja’k coä’ld],
amerikansk tidning, grundad 1860 som religiös daglig
tidn., kallades snart The World och fick, sedan
den 1883 övertagits av J. Pulitzer, stort uppsving.
N. företrädde politiskt det demokratiska partiet,
vars ledande organ den var till 1931, då den av
Pulitzers söner såldes till
Scripps-Howard-kon-cernen, som sammanslog den med sitt huvudblad
Telegram, grundat 1867 av J. G. Bennett d. ä.
Den nya tidn. fick namnet The New York World
Telegram och är oavhängig aftontidn., ägd av
Roy Howard.
New York World Telegram, The [Öa njö’
jå’k ioä’ld teTgräm], se New York World.
New Zealand [njö zi’land], se Nya Zeeland.
Nevö (fr. neveu), bror- el. systerson.
Nexö, stad på Bornholm, Se Neksö. \
Nexö, se Andersen-Nexö.
Ney [nai], Elly, tysk pianist (f. 1882), elev
av Th. Leschetizky och E. v. Sauer. N. har efter
en kortare tids lärarverksamhet vid
Kölnkonser-vatoriet helt ägnat sig åt konsertlivet och har på
sina vidsträckta resor vunnit hög uppskattning.
Hon gästade Stockholm f. f. g. 1915 och senast
1933, då hon spelade i Konsertföreningen.
Ney [nä], Michel, hertig av Elchingen,
furste av Moskva, fransk marskalk (1769—1815).
N. var tunnbindarson, tog tjänst som husar, steg
under revolutionskrigen raskt, blev 1796 brigad
-och 1799 divisionsgeneral samt utmärkte sig under
Masséna och Moreau. 1802—03 var N. fransk
minister hos Helvetiska republiken och blev 1804
marskalk. N. deltog framgångsrikt i kriget mot
Österrike 1805, mot
Preussen och
Ryssland 1806—07 samt
på Pyreneiska
halvön 1808—u. Under
1812 års fälttåg i
Ryssland var N.
armékårbefälhavare och
utmärkte sig i hög
grad vid Smolensk
och Borodino. Han
fick nu furstetitel.
Under återtåget skar
han än ärorikare
lagrar genom
försvaret mot de
för
följande ryssarna. N. deltog även i 1813
års krig i Tyskland, där han led nederlag vid
Dennewitz sept. s. å. Han följde 1814 Napoleon,
påyrkade dennes abdikation och belönades med
bl. a. pärskap av Ludvig XVIII. Då N. 1815
sändes mot Napoleon, övergick han till denne
och stred bl. a. vid Waterloo. Efter nederlaget
blev N. i Paris gripen och arkebuserades där som
högförrädare 7 dec. s. å. N. var skicklig
taktiker, lysande tapper och förstod att även hänföra
sina trupper. — Litt.: Monogr. av H. Bonnal
(3 bd, .1910—-14).
Nezjin [njä’$an], Nej in, stad i Ukraina,
120 km n. ö. om Kiev nära järnvägen Kiev—
Moskva; c:a 40,000 inv. Bryggerier, tvål- och
läderindustri.
N. F., förk. för Nationernas Förbund, New
Foundland och Ny Följd.
Ngami, en sedan sekelskiftet nästan uttorkad
saltsjö i n. delen av Kalahari inom
Bechuana-land, närmast s. om 20 :e breddgraden, 856 m
ö. h. N. ligger i s. kanten av det vidsträckta
Okavangoträsket. Då Livingstone 1849
upptäckte sjön, var den c:a 80 km lång och 15—30
km bred. Jfr Andersson, Charles, sp. 498.
Ngan-hwei, se An-huei.
N. H., förk. för New Hampshire.
n. h. o. v., förk. av: namn, heder och
värdighet.
Ni, personligt pronomen och tilltalsord. Ni
uppkom på 1600-talet genom felaktig uppdelning
av ordförbindelser som gören I, uppfattat som
göre ni. Strävan att göra ni till allmänt
tilltalsord går tillbaka till mitten av 1700-talet.
Ni, kem. tecken för en atom nickel.
Niagara [näiä’gara] (indianska, ”vattnens
åska”). Floden Niagara River förbinder
Erie-sjön (174,5 m ö. h.) med Ontariosjön (75 m ö. h.)
på gränsen mellan U.S.A. och Canada och är
alltså ett led i Stora sjöarna—Saint
Lawrence-flodehs vattensystem. Floden, som är 58 km lång,
avvattnar ett område av 665,000 km2. S. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
