Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neruda, 2. Franz - Nerv - Nerva, Marcus Cocceius - Nerval, Gérard de - Nervatur - Nervbana - Nervceller - Nervcentrum - Nervdroppar, kamferdroppar - Nerver - Nervfeber - Nervfibriller, neurofibriller - Nervgifter - Nervi - Nervier - Nervinflammation - Nervkirurgi - Nervkrig - Nervositet - Nervplastik - Nervsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775 Nerv—Nervsjukdomar 776
Gade och verkade samtidigt som anförare i
Musikföreningen i Stockholm. 1869 utnämndes han
till kungl. kammarmusikus och fick 1893 prof:s
titel. N. var en violoncellist av hög rang. Hans
kompositioner utgöras av arbeten för violoncell,
pianomusik, orkestersviten ”Aus dem
Böhmer-wald” m. m.
Nerv (lat. ne’rvus, nerv, sena; jfr neur- i
sammansättningar, av grek. néiTron, nerv, sena). 1)
Anat., se Nervvävnad och Nervsystem. — 2)
Bot., se Blad, sp. 185 f.
NeTva, Marcus Cocceius, romersk
kejsare (d. 98 e. Kr.). Han blev vid mordet på
Do-mitianus (96) vald till kejsare och regerade som
representant för det konservativa
aristokratpartiet. Han adopterade år 97 ståthållaren i övre
Germanien, M. Ulpius Trajanus, och gjorde
honom till sin medregent.
Nerval [närva’l], Gérard de, pseud. för
G. Labrunie (se d. o.).
Nervatür, bot., bladskelett, nerverna i ett blad.
Se blad, sp. 185 f.
Nervbana, fysiol., se Nervvävnad.
Nervceller, anat., se Ganglieceller samt
Nerv-Vävnad, sp. 780.
Nervcentrum, fysiol., se Hjärna, sp. 351 ff.,
och Nervsystem.
N ervdroppar, kamferdroppar, kallas
Svenska farmakopéns Ae’ther spirituösas
cam-phorätus, en lösning av 15 dir renad kamfer i
85 dir Hoffmans droppar. N. äro ett snabbt
verkande medel vid anfall av vanmakt, svimningar,
kramp och konvulsiva rörelser hos nervösa
personer.
Nerver, se Nerv.
Nervfeber är den gamla svenska benämningen
på typhus abdominalis, t y f o i d f e b e r (se d. o.).
Nervfibriller, neurofibriller, anat., se
Ganglieceller och Nervvävnad, sp. 781.
Nervgifter, populär benämning på flera
stimulerande medel, ss. koffein, nikotin, alkohol,
morfin och kokain. Inom farmakologien
sammanfattas ofta under n. sådana ämnen, vilka spec.
inverka på centrala och perifera nervsystemets
funktion.
Nervi, bekant badort på italienska Rivieran, 8
km ö. om Genuas centrum; c:a 4,000 inv. N.
har ett skyddat läge och uppsökes särsk.
vintertid.
Ne’rvier, keltisk stam i Gallia Belgica, ledo
ett svårt nederlag mot Caesar 57 f. Kr.
Huvudort: Bagacum (Bavai) och därnäst Camaracum
(Cambrai).
Nervinflammation, med., se Neurit.
Nerv kirurgi. De vanligaste operativa
ingreppen på de perifera nerverna gå i stort sett ut
på antingen att söka återställa en skadad nervs
ledningsförmåga el. att vid vissa sjukliga fall,
framför allt smärt- el. kramptillstånd, avbryta
nervens ledningsförmåga. Återställandet av en
avskuren el. skadad nervs ledningsförmåga sker
bäst genom direkt hopsyning av de båda
stumparna mot varandra, nefvsutur. Är
avståndet mellan ändarna för stort för direkt
hopsy
ning, kan man försöka att i luckan mellan dem
insy ett stycke, taget från en annan nerv,
nervplastik. Friandet av en nerv från abnorma
vävnadskringväxningar kallas neurolysis.
Avbrytandet av en nervs ledningsförmåga kan
ske dels för viss tid, övergående, genom
insprut-ning av alkohol i el. frysning av nerven, dels
definitivt getiom att avskära (n e u r o t o m i) el.
uttrycka densamma (neuroexaeresis).
Nervkrig. Uttrycket n. användes mot slutet av
1930-talet och under 2:a världskriget
slagords-mässigt för att beteckna den art av andlig
krigföring, som bl. a. föregick utbrottet av detta
krig. Ändamålet med n. är att hos
motståndaren framkalla ett psykiskt sammanbrott, i bästa
fall utan användande av rent militära vapen.
Medlen därtill kunna dels vara hot om militär
intervention, om vissa önskemål icke tillgodoses,
dels — i den händelse militärt krigstillstånd
redan råder — att genom rykten och diverse
bluff-manövrer söka hålla motståndaren i ett
ovisshets-tillstånd, som skall tära på hans psykiska
motståndskraft, förmå honom att företa förhastade
motåtgärder etc. — Litt.: T. Husén,
”Massepsy-kologiske problemer” (1947).
Nervositet, se Neurasteni.
Nervplastik, se Nervkirurgi.
Nervsjukdomar, sjukdomar i centrala
nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) samt de
perifera nerverna och det sympatiska nervsystemet.
Man skiljer på funktionella n., där
påvisbara anatomiska förändringar icke finnas i
nervsystemet utan endast rubbning av de nervösa
funktionerna och vilka framför allt utgöras av
neuroser, neurasteni, hysteri och vissa
sinnessjukdomar, samt organiska n., där anatomiska
förändringar förefinnas. Organiska n. kunna
orsakas av yttre våld, t. ex. hjärnskakning,
blödningar i hjärnans hinnor samt kross- och
slitskador i centrala nervsystemet och perifera
nerver. En stor grupp n. orsakas av
infektioner, antingen primärt lokaliserade till
nervsystemet el. sekundärt ditförda via blod- och
lymf-vägarna el. genom direkt övergripande från
närbelägna organ (se Barnförlamning, Bältros,
Hjärnsjukdomar, Ryggmärgssjukdomar och
Syfilis). En parasitär n. har under senare år
tilldragit sig uppmärksamhet, näml,
toxo-plasmos (se d. o.). Vid vissa bakteriella
infektioner, belägna utanför nervsystemet, kunna
bildas toxiner, vilka orsaka symtom från
nervsystemet, så t. ex. vid difteri och stelkramp. Betr,
inflammationer m. m. i de perifera nerverna se
Neurit. N. kunna förorsakas av förgiftningar
genom t. ex. alkohol, bly, koloxid, kvicksilver
och trikloretylen. De kanske praktiskt viktigaste
n. orsakas av cirkulationsrubbningar,
främst genom åderförkalkning (se Hjärnblödning
och Hjärnsjukdomar). Tumörer kunna vara
belägna i närheten av hjärnan, ryggmärgen el.
nerver och orsaka symtom genom kompression,
el. de kunna utgå primärt från dessa organ (se
Hjärnsjukdomar, H järntryck och
Ryggmärgssjukdomar). Vid vissa ämne
somsättnings-sj ukdomar och bristsjukdomar kunna symtom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
