Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturskyddsförening - Naturtoner - Naturvetenskap - Natzweiler - Nauckhoff, ätt - Nauckhoff, 1. John - Nauckhoff, 2. Sigurd - Naucoridae, Naucoris - Naucrates - Nauen - Nauheim, Bad - Nauheimbad, kolsyrebad - Naukratis - Naum - Naumann, släkt - Naumann, 1. Christian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
685
N aturtoner—N aumann
686
dande av sådana naturminnesmärken, vilkas
bevarande åt eftervärlden synes från vetenskaplig,
estetisk el. allmänt medborgerlig synpunkt
önskvärt. Den första föreningen av detta slag i
Sverige är Föreningen för skyddande av Måkläppens
fågelfauna (1899). Svenska n., vilken
framgångsrikt främjat naturskyddssträvandena i
Sverige, stiftades 1909 och utgör det officiella
organet för naturskyddsrörelsen i Sverige. Den
utger sedan 1910 årl. ”Sveriges natur” (under 1939
—42 tills, m. Samfundet för hembygdsvård ”Bygd
och natur”). Genom ombud söker den övervaka
naturskyddets intressen i olika delar av Sverige.
För ett mera lokalbetonat naturskydd verka ett
flertal provinsial föreningar.
Naturskyddsverk-samhet ingår även som viktig programpunkt
hos flera i mera speciellt syfte stiftade
föreningar, ss. Samfundet för hembygdsvård, Svenska
turistföreningen, Föreningen för dendrologi och
parkvård samt djurskydds- och
jaktskyddsföreningar. Jfr Naturskydd, Fågelskydd och
Djurskydds f ör eningar.
Naturtoner, mus., se Övertoner.
Naturvetenskap, vetenskapen om naturen i
motsats till bl. a. de psykologiska och historiska
vetenskaperna samt de rent formella
forskningsgrenarna logik och matematik. Till n. räknas
kemi och fysik, som handla om naturföremålens
sammansättning och allmänna förhållande till
varandra, vidare astronomi, geologi, mineralogi
samt de olika grenarna av biologi. N., vars olika
grenar alltmer specialiseras, eftersträvar exakt
kunskap om naturen med matematiskt bindande
bevis för varje påstående; detta har ernåtts i
väsentlig grad inom kemi, fysik, astronomi och
mineralogi, däremot blott inom enskilda delar av
biologien, t. ex. fysiologien och delar av
ärftlighetsforskningen. Grundar sig n. i högre grad på
spekulation, övergår den i naturfilosofi (se d. o.).
Natzweiler [na’tsväilar], ort i Elsass i
Frankrike, 40 km v. s. v. om Strasbourg, se
Koncentrationsläger, sp. 565.
Nauckhoff [nå’kåff], adlig ätt, urspr. från
Estland, 4 bröder N. naturaliserades 1777; en av
dem, viceamiralen Henrik Johan N. (1744—1818),
upphöjdes i friherrligt stånd 1813.
1) Johan (John) Gustaf N., militär (1867—
1953), underlöjtnant i Andra livgardet 1887,
major 1909, överste och sekundchef för Göta
livgarde 1915, generalmajor och chef för 3:e
(Västra) arméfördelningen 1926, avsked 1932,
generallöjtnant 1933. N. var led. av ett flertal
kommittéer. Han ägnade ett livligt intresse åt
landstormsrörelsen, var 1916—26 ordf, i
Stockholms landstormsförbund samt 1933—38 ordf, i
Sveriges landstormsföreningars centralförbund.
2) Sigurd Adolf Gustafsson N., den föreg:s
kusin, sprängämnestekniker (f. 1879 Wo),
civilingenjör 1900, anställd vid ab. Expressdynamits
sprängämnesfabrik i Grängesberg 1900—06, 1 :e
ingenjör och fabriksföreståndare vid
Nitroglyce-rin-ab:s dynamitfabrik vid Vinterviken 1906 och
verkst. dir. i Nitroglycerin-ab. 1921—44. N. har
nedlagt ett stort arbete för den svenska
spräng-ämnesindustriens utveckling samt utg. ett stort
antal sprängämnestekniska uppsatser. N. var led.
av Tekn. högsk:s styrelse 1921—45, led. av
Sveriges industriförbunds styrelse 1928—45, ordf, i
Sveriges kemiska industrikontor 1932—42, led.
av Försvarets forskningsanstalts vetenskapliga
råd 1942—45. Han var 1948—50 t. f. verkst. dir.
i ab. Atomenergi. N. invaldes i
Ingeniörsveten-skapsakad. 1919 och var dess preses 1945—47,
led. av Vetenskapsakad. 1939 och av
Krigsveten-skapsakad. 1946; fil. hedersdr i Uppsala 1942.
Nåuco’ridae, N a u’c o r i s, zool., se
Vatten-skinnbaggar.
Nåu’crates, zool., se Lotsfisk.
Nauen [nau’an], stad i Brandenburg, vid
Ha-velländischer Hauptkanal 35 km v. om Berlins
centrum; 13,100 inv. (1946). Stor
rundradiostation.
Nauheim, Bad N. [bä’t nåu’haim], stad i
Hessen, Tyskland, 25 km n. om Frankfurt a. M.;
c:a 15,000 inv. N. har särdeles milt klimat och
vackert läge på n. ö. sluttningen av Taunus c:a
150 m ö. h. Dess kolsyrehaltiga järn- och
koksaltkällor (temp. 30—34°) äro världsbekanta (jfr
Nauheimbad).
Nauheimbad [nau’häim-], kolsyrebad, en
medicinsk badform, där man använder ett på
artificiell väg framställt badvatten, nära
överensstämmande med det vid Bad Nauheim till bad
använda kolsyre- och koksalthaltiga
mineralvattnet. Vid badets beredning utgår man från ett
vanligt helbad och tillför kolsyra ant. på kemisk
väg medelst tillsats av därtill bestämda badsalter,
resp, tillsats av bikarbonat och rå saltsyra el.
också ur en kolsyrebomb medelst därför särsk.
konstruerad apparat. N. ha fått användning, särsk.
vid vissa hjärtsjukdomar. Temp. hålles i regel
mellan 30 och 340, och patienten får ligga stilla
i badet 8—20 min. Kolsyreblåsor avsätta sig på
kroppen, en livlig hudrodnad och en känsla av
värme och välbehag inställa sig.
Nåu’kratis, stad i det forna Egypten, vid en
av Nilens v. armar, vid den nuv. kanalen
Abu-Dikab, c:a 75 km s. ö. om Alexandria.
Medelpunkten för den grekiska handeln i Egypten under
äldre tid; grundad enl. fynden, omkr. 560 f. Kr.,
av milesier. Farao Amasis, som besteg tronen 559
f. Kr., koncentrerade grekerna till N. Grekiska
städer hade i N. helgedomar och faktorier. N.
existerade ännu under kejsartiden. Dess ruiner,
vid Nebira, utgrävdes i slutet på 1800-talet. —
Litt: W. M. Flinders Petrie m. fl.,
”Naucra-tis” (1886—88); H. Prinz ”Funde ans N.” (1908).
Näum, sn i Skaraborgs län, Barne hd, på
Varaslätten, närmast s. om Vara köping; 29,25
km2, 709 inv. (1953). 1,713 har åker. Nuv.
kyrkan av trä uppf. 1892. Ingår i Ryda, N:s och
S. Kedums pastorat i Skara stift, Barne
kontrakt. Tillhör storkommunen Ryda.
Nåu’mann, svensk släkt, urspr. från Sachsen,
inkom på 1750-talet via Stralsund till Sverige.
1) Christian N., rättslärd (1810—88),
1832 fil. mag., 1836 jur. kand., 1841 sekr., 1852
prof, i stats- och processrätt, allt vid Lunds univ.,
justitieråd 1860—87. N. åtnjöt stort anseende
som jurist och framträdde som förf, på ett
fler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
