Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murillo, Bartolomé Esteban - Murjek - Murklor - Murkrona - Murkryparsläktet - Murmanbanan, Kirovjärnvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Murjek—Murmanbanan
386
B. E. Murillo: Madonnan uppenbarar sig för den
helige Bernhard, 1665—70. Pradomuseet, Madrid.
diet ett behag, som gränsar till sötma.
Historiemålningarna av hans hand sakna dramatisk
uttrycksfullhet, så även de berömda stora dukarna
i Caridadhospitalet i Sevilla ”Mose slår vatten
ur klippan” och ”Brödundret”. Flera gånger har
M. målat milda och svärmiska munkhelgon, S:t
Franciscus och S:t Antonius av Padova samt
deras visioner av den Korsfäste el. Jesusbarnet.
Skönast är S:t Franciscus, som omfamnas av den
korsfäste Kristus, en av klenoderna i Sevillas
museum, så rikt på mästerverk av M. Han var
även god porträttör. Det är i museerna i
Sevilla och Madrid han bäst studeras, men nästan
alla stora europeiska museer ha vinnlagt sig om
att äga honom väl företrädd, så Louvren,
Ere-mitaget i Leningrad,
museerna i Dresden, München,
Berlin, Budapest, London, Rom.
— Litt.: C. Justi, ”M.” (2:a
uppl. 1904); A. L. Mayer,
”M.” (1912); H. Knackfuss,
”M.” (9:e uppl. 1923).
Mu’rjek, samhälle i
Jokkmokks sn.
Murklor, till fam.
Helvel-laceae av diskomyceterna
hörande svampar. Deras
fruktkroppar bestå av en med
sporsäckar beklädd hatt,
uppburen av en fot. Mest kända
och som matsvampar högt
värderade äro toppmurklan
(Morchella esculenta) med
nätlikt förbundna åsar på den
NF XV — 13
Murkrona.
kägelformiga hatten, stenmurklan (Gyromitra
es-culenta), vars oregelbundet rundade hatt på ytan
har veck och vindlingar, samt hattmurklorna
(Hel-vella-a.rter’) med sadelformig hatt. M. (särsk.
Gyromitra esculenta) innehålla den giftiga
helvel-1 asyran, som lätt kan utdragas med kokande
vatten och även försvinner vid långvarig torkning.
Murkrona, her., en på städernas vapen använd
krona, som utgöres av en tegelstensformigt rutad
kronring, från vars övre, något utskjutande kant
utgå 5 krenelerade hängtorn,
vartdera vanl. försett med ett
smalt fönster.
Murkryparsläktet,
Ticho’dro-ma, ett trädkryparsläktet
närstående tättingsläkte,
förekommande bl. a. i mell. Europa.
Murkryparen, T. muraria,
blir 16 cm lång, är till färgen askgrå med
svarta, vita och röda fläckar och
igenkän-nes på sin långa, spetsiga näbb. Födan utgöres
av insekter, som fångas med den spetsiga,
hul-lingförsedda tungan. Den lever i bergstrakter och
klättrar skickligt.
Murmanbanan [mo’-], off. Kirovj ä r n v
ä-g e n, j ärnväg i n. v. Sovj etunionen mellan
Leningrad och Murmansk, längd c:a 1,450 km, till
huvudsaklig del byggd 1915—16. Banan är
elektrifierad och har dubbelspår. Banan har stor
betydelse för koncentrering av trupper längs finska
gränsen samt underhåll av dessa, varför också ett
flertal tvärbanor ha byggts i v. riktning. De
viktigaste av dessa äro Lodelnoje Pole—Sorta vala,
Petrozavodsk—Suojärvi(—mot Joensuu), Kem—
Ukhta (Uhtua), Kandalaksja—Salla samt
Susjej-da—Kovdo. Under 2:a världskriget skuro
finnarna av banan mellan Medvezjegorsk och
Lodelnoje Pole, varvid den då färdigställda linjen
Soroka—Archangelsk fick utomordentlig
betydelse. Finska och tyska försök att längre norrut
skära av M. misslyckades. — M. spelade under
de båda världskrigen en viktig roll för
Sovjetunionens försörjning. Under fredstid är M. av
stor betydelse för det viktiga bergsbruket på
Kolahalvön samt för export och import
un
Toppmurkla (t. v.), stenmurkla och svart hattmurkla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
