Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexico - Rättskipningen - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mynt - Bankväsen - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Mexico
906
Rättskipningen handhaves av en högsta
domstol om 2i led., 6 kretsdomstolar med 6 led. och
46 distriktdomare. Sedan 1923 utses domarna av
kongressen för 6 år. Territorierna och
förbunds-distriktet ha särskild domstolsorganisation. En
ny strafflag trädde i kraft 1930, däri bl. a.
dödsstraffet avskaffades utom för militära
förbrytelser, och en särskild kommission av straff
rätts-specialister har skapats, i st. f. domstolar, för
genomgång av grövre brottmål. Dess utlåtanden
ang. den lämpliga straffarten får ej överklagas.
Försvar sväsen. Presidenten har högsta befälet
över krigsmakten. Krigstjänsten är grundad på
skyldighet att tjänstgöra i aktiva armén el.
Nationalgardet. Aktiva armén bestod 1949 av omkr.
3,400 officerare samt c:a 38,500
underofficerare och manskap, indelade i bl. a. 50
inf.-batal-joner. 40 kav.-reg., 2 art.-reg., 2 reg. militärpolis
och 4 marinbataljoner. — Flottan räknade 1952
14 fregatter, 3 kanonbåtar och 20 patrullfartyg.
— Flygvapnet består av 2 reg. om vardera 3
små flottiljer; i huvudsak föråldrade flygplan.
Vapen och flagga. Vapen: mellan gröna
ek-och lagergrenar på en av vatten omgiven klippa
en grön kaktus, varå
sitter en naturfärgad
örn, hållande en orm i
näbben och h. klon. —
Flagga med tre
vertikala fält: grönt, vitt,
rött, utgör M:s
handels-flagga. örlogsflaggan
har mittfältet belagt
med vapnet.
Mått och vikt.
Metersystemet infördes 1884
och gjordes obligatoriskt 1928; fortfarande
användas olika spanska mått och vikter, bl. a.
vara = o,8386 m, legua = 4,19 km och quintal =
46 kg.
Mynt. I M. är 1 peso =100 centavos
myntenhet. Den dittillsvarande silvermyntfoten
upphävdes 1947.
Bankväsen. Genom en banklagstiftning av 1924
nyordnades bankverksamheten i landet.
Sedelutgivningen monopoliserades till Banco de Mexico,
som blev den enda centralbanken. Denna är den
enda mera betydande penninginrättningen med en
omslutning på c:a 4,000 mill. mexikanska doll.
Den största affärsbanken med filialer över hela
landet är den 1882 grundade Banco nacional de
Mexico. Affärsbankernas antal är litet, 1949
16 st. De utländska inst. finansiera en mycket
betydande del av landets varuutbyte med
främmande länder.
Näringsliv. Ännu på 1920—30-talen var M.
fortfarande ett efterblivet land med stora
klassskillnader och i genomsnitt låg levnadsstandard.
— Jordbruk är fortfarande landets
huvudnäring. Enl. folkräkningen 1940 voro 65,4% av
yrkesutövare sysselsatta inom denna näringsgren.
Större delen av M. är för torr el. för bergig
för att kunna uppodlas, över 4/s av hela
arealen utgöras av betesmark, ouppodlad mark och
improduktiva bergs- och ökenområden, c:a
av skogsmark, och blott Vso av åker, trädgårdar
o. d., medan den odlingsbara marken uppskattas
till över 300 mill. har el. Ve av totalarealen.
Endast 860,300 har el. 12,7 °/o (1947) av den
odlade jorden äro konstbevattnade. De olämpliga
ägoförhållandena och den ytterst ojämna
fördelningen av jorden ha länge lagt hinder i vägen för
ett intensivt jordbruk. Man har endast i viss
mån lyckats genom förstatligandet av
jordegendomar begränsa olägenheterna med det s. k.
hacienda- (storgods-) systemet. I samband med
författningen av 1917 och de följande
jordreformerna hade staten till V9 1945 konfiskerat över
26,3 mill. har jord, varav en betydande del ägdes
av utlänningar. Den konfiskerade jorden har
utdelats till 2,135,000 familjer, som bildade s. k.
ejidos (byallmänningar) med kollektiv
jordbruksdrift. Ejido-systemet betecknade ett
återvändande till inst., som funnos i M. före
conquistador-tiden. Jorden i ett ej ido tillhör staten; den
odlingsbara marken har indelats i lika stora lotter,
som, om de skötas, kunna gå i arv inom släkten.
Även andra former för uppdelning av storgodsen
ha tillgripits. Plantageodlingen infördes under
Porfirio Diaz’ presidenttid och har haft stor
framgång, där den kommit i bruk. Odlingen av
kaffe, tobak och sisalhampa har skapat stora
rikedomar åt en liten klass godsägare och
affärsmän, men landets urgamla jordbruk,
odlingen av spannmål, har försummats. I de
avlägsna delarna av de v. bergskedjorna sköta
indianerna ännu jorden på samma sätt, som de
gjorde före den spanska erövringen, och det
viktigaste jordbruksredskapet är ofta träplogen,
dragen av oxspannet. Majsen utgör 4/s av
spannmålsodlingen och lämnar i form av
tortil-las (tunna pannkakor av majsdeg) den
huvudsakliga beståndsdelen i befolkningens föda.
Veteproduktionen är otillräcklig för landets
behov, och vete måste i åtskilliga fall importeras.
Majs odlas t. o. m. högre än 2,800 m ö. h.
Veteodlingen är koncentrerad till staterna på
mesetans s. del (Michoacån, Puebla, Guanajuato,
Mexico, Jalisco och Querétaro). Den försiggår
på vintern, och på sommaren odlas ofta samma
mark med majs. De n. högslätternas viktigaste
konstbevattningsområden äro belägna, där
bergsfloderna flyta ned i vidsträckta dalar el. bäcken.
Det största av sådana irrigationsområden är
Laguna-distriktet i Coahuila och Durango. På
den n. högslätten och Stilla havets kustslätt
finnas stora konstbevattnade storgods, men även
torrjordbruk (dry farming) bedrives, särsk. på
småbruken. Den förnämsta vinkulturen är
koncentrerad till delstaten Coahuila på en höjd av
700—1,600 m ö. h. Kokospalmen förekommer
inom det tropiska låglandets kustområden. De tre
huvudkedjornas sluttningar, som ligga inom
tierra templada, äro mycket fruktbara och
utgöra bl. a. huvudområdena för kaffeodlingen.
Bananodlingen, som 1895 började inom staten
Tabasco, har nu sitt centrum i kustlandet kring
Tampico. Av industriväxterna äro bomull,
sisalhampa, sockerrör, sesam, tobak, gummiträd och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
